Depethe var ett flyktingläger som uppstod i den äldre delen av Chios stad, Grekland. Foto: Tiril Skarstein/NRC

Därför söker allt färre asyl i Nordeuropa – så ser det ut i Sverige

Eirik Christophersen|Publicerat 20. apr. 2018|Ändrats 15. juni 2018
Det kommer stadigt allt färre asylsökande till länder i Nordeuropa, medan antalet som söker asyl i länderna vid Medelhavet är historiskt högt. Detta sker samtidigt som programmet för omlokalisering av asylsökande från Italien och Grekland har upphört och visar på behovet av en bättre fördelning av bördan i Europa.

De senaste siffrorna från EU:s statistikbyrå, Eurostat, visar en dramatisk minskning av asylansökningar i Tyskland och de flesta andra nordeuropeiska länder 2016 och 2017. Under 2017 minskade antalet asylsökande i Sverige med 84,6 procent, jämfört med den stora flyktingströmmen 2015. Grekland, Italien och Spanien upplever samtidigt högre asyltillströmning än någonsin tidigare.

Vad ligger bakom dessa siffror? Nedgången beror delvis på att EU lägger större press på att länderna ska registrera asylsökande i det första landet de anländer till, vilket är inskrivet i Dublinförordningen. Dessutom har tillfälliga gränskontroller i Österrike, Tyskland, Norge, Sverige och Danmark gjort det mycket svårare för asylsökande att ta sig norrut i Europa.

Halvering av antalet asylsökande till Europa 2017

Enligt Eurostat sökte 650 000 personer asyl för första gången i EU:s medlemsländer 2017. Antalet 2016 var nästan dubbelt så stort - 1,2 miljoner. Tyskland var det land som tog emot flest asylsökande under 2017, med 198 000 personer. På de följande platserna kommer:

  • Italien (127 000),
  • Frankrike (91 000)
  • Grekland (57 000)
  • Storbritannien (33 000)
  • Spanien (30 000)
     

Antalet syriska asylsökande minskade kraftigt och var hela 70 procent lägre än året innan. Ändå är syrierna fortfarande den största enskilda gruppen och står för 15,8 procent av alla asylansökningar, följt av irakier (7 procent), afghaner (7 procent) nigerianer (6 procent) och pakistanier (5 procent). Grupper som hade den största ökningen från 2016 till 2017 var asylsökande från Nigeria, Bangladesh och Guinea.

Stor nedgång i antalet asylsökande till Sverige

Sverige tog emot 25,666 asylsökande under 2017. Det är i nivå med året innan (2016 emot 28 939), men nästan 90 procent lägre än 2015, emot 162 877 asylsökande. Det är ungefär 5 procent av alla asylsökande i Europa 2017, vilket är ungefär liknande jämfört med nio år tillbaka. Under 2009 tog Sverige emot 5,6 procent av alla asylsökande till Europa.

Behov av ökad ansvarsfördelning

Europeiska länder har visat en nedslående liten vilja till att stödja länderna i Medelhavet där de flesta asylsökande anländer. EU:s omlokaliseringsprogram avslutades i september 2017. Endast en tredjedel av de 160 000 asylsökande som utlovades omlokalisering från Italien och Grekland flyttades. Motståndet att delta i programmet var särskilt stort i ett antal östeuropeiska länder, trots att få människor söker asyl i dessa länder.

Polen, ett land med 38 miljoner invånare, tog endast emot 3 000 asylsökande under 2017. Likaväl vägrade de, precis som Ungern, att ta emot en enda asylsökande genom omlokaliseringsprogrammet. Slovakien gick med på att ta emot endast 16 av de 902 asylsökande som EU bad dem att ta emot. Samtidigt mottog landet endast 150 individuella asylsökande.

Siffrorna från Eurostat visar en väldigt skev ansvarsfördelning. Om alla flyktingar ska få det skydd de har rätt till, är det avgörande att alla europeiska länder visar en större vilja att avlasta framför allt Italien och Grekland i framtiden.