Ukraina

Livet vid frontlinjen

Byn Opytne ligger vid fronten. Före kriget hade den ungefär 850 invånare. Nu bor bara 37 kvar i de få återstående husen. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Byn Opytne ligger vid fronten i östra Ukraina, i det regeringskontrollerade området mitt emot Donetsks förstörda flygplats. Före konflikten hade byn ungefär 850 invånare. Nu bor bara 37 kvar, de flesta äldre, i de få återstående husen.

Här finns ingen kollektivtrafik och på vintern är vägarna nästan oframkomliga. Människorna som bor här tvingas leva med isolering, rädsla och stress.

De senaste sju åren har de inte heller haft tillgång till elektricitet, men 2021 såg NRC Flyktinghjälpen till att de kunde slå på strömbrytaren igen. Byborna har också fått hjälp med att reparera några av de hus som skadats i konflikten.

3 av 10

behövande är äldre

Oleksandr visar sitt skadade hem i Opytne. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Oleksandr visar sitt skadade hem i Opytne. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Ukraina kallas ”den äldsta” humanitära krisen i världen, eftersom cirka tre av tio av de behövande är äldre.

Oleksandr Nikonorov (63) bor med sin fru i Opytne. Deras hus skadades allvarligt under striderna.

– Just nu bor vi i källaren. Jag har bott här i hela mitt liv, ända sedan huset byggdes 1958, berättar Oleksandr.

Han har inte haft pengar till att reparera huset. Konflikten har också gjort det svårt att få tag på både material och hantverkare.

Sedan 2014 har över 3 000 civila dödats och över 7 000 har skadats i konflikten. Över 50 000 hus har skadats eller förstörts.

Delat område

En 427 kilometer lång "kontaktlinje" skiljer regeringskontrollerade områden från icke-regeringskontrollerade områden.

Östra Ukraina delas av en 427 kilometer lång ”kontaktlinje” med sju gränsövergångar. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Östra Ukraina delas av en 427 kilometer lång ”kontaktlinje” med sju gränsövergångar. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

”Kontaktlinjen”

Östra Ukraina är delat av en 427 kilometer lång ”kontaktlinje” som skiljer regeringskontrollerade områden från icke-regeringskontrollerade områden.

Linjen har sju gränsövergångar, men sedan mars 2020 har möjligheterna att passera linjen varit mycket begränsade. Antalet passager har minskat med över 90 procent, från fler än 1,2 miljoner per månad före covid-19-pandemin till färre än 100 000 per månad i dag.

Natalia träffade Jan Egeland, generalsekreterare för NRC Flyktinghjälpen, när han besökte Ukraina tidigare i februari i år. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Natalia arbetar ideellt som paralegal för NRC Flyktinghjälpen och hjälper människor som drabbats av konflikten, i staden Krasnohorivka i Donetsk-regionen. Hon ser bland annat till att internflyktingar får ut sina pensioner och andra sociala förmåner.

– Under mer än två år har jag inte kunnat passera kontaktlinjen för att träffa min dotter och mitt barnbarn i det icke-regeringskontrollerade området, säger Natalia.

– Många som arbetade på andra sidan har förlorat sina jobb eftersom de inte kan ta sig dit, tillägger hon.

Irynas hem i Krasnohorivka förstördes av granater 2016. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Är rädda

Irynas (59) hem i Krasnohorivka förstördes av granater 2016. Nu hon hyr hon en bostad medan hon ansöker om ersättning och hoppas kunna köpa ett nytt hem åt sig själv och sin dotter.

– Lyckligtvis var jag inte hemma utan på mitt barnbarns födelsedagskalas när huset träffades. När jag kom tillbaka brann det fortfarande i byggnaden, berättar hon.

”Den pågående konflikten gör livet svårt. Vi vill att det ska vara över så snart som möjligt. Vi är utmattade efter år av konflikt.”
Iryna, 59

Iryna bor nära fronten och berättar att hon nästan varje dag kan höra skottlossning på avstånd.

– Den ökade spänningen gör människor rädda. Vi kan inte se någon upptrappning, men vi hör talas om den, och det gör oss rädda, säger hon.

Ett flerfamiljshus i Marinka, östra Ukraina, som förstörts under konflikten. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Hoppas på fred

– Jag är inte intresserad av politik, men jag ber om fred. Jag tänker på alla barn som har det svårt och de äldre som redan kämpar för att överleva, fortsätter hon.

– Vi hoppas på fred. Om det inte fanns någon konflikt skulle unga människor kunna stanna, få jobb och slå sig ner här med sina familjer.

Upp till 2 miljoner människor bor i en 20-kilometerszon på båda sidor om den så kallade kontaktlinjen i östra Ukraina. Om konflikten eskalerar riskerar de att utsättas för ökat våld, och många fler kan tvingas lämna sina hem.

Natalia träffade Jan Egeland, generalsekreterare för NRC Flyktinghjälpen, när han besökte Ukraina tidigare i februari i år. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Natalia träffade Jan Egeland, generalsekreterare för NRC Flyktinghjälpen, när han besökte Ukraina tidigare i februari i år. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Irynas hem i Krasnohorivka förstördes av granater 2016. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Irynas hem i Krasnohorivka förstördes av granater 2016. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Ett flerfamiljshus i Marinka, östra Ukraina, som förstörts under konflikten. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Ett flerfamiljshus i Marinka, östra Ukraina, som förstörts under konflikten. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Civilbefolkningen drabbas

Den väpnade konflikten i östra Ukraina som inleddes 2014 har ännu inte funnit någon lösning, trots diplomatiska ansträngningar och otaliga överenskommelser om vapenvila.

  • Cirka 5,2 miljoner människor har påverkats av konflikten.
  • Cirka 850 000 människor är drivna på flykt till andra delar av landet.
  • Mer än 3 000 civila har dödats.
  • Östra Ukraina är en av regionerna i världen som är mest kontaminerade med minor.
  • Nära 3 miljoner människor som lever på båda sidor om den så kallade kontaktlinjen är i behov av humanitärt bistånd.

Här är 10 saker du bör veta om krisen i Ukraina.

The crossing point of Stanytsia Luhanska. Photo: Christian Jepsen/NRC

Civila som bor längs kontaktlinjen, som skiljer regeringskontrollerade områden från icke-regeringskontrollerade områden, anses vara de mest utsatta.

Här är tillgången till grundläggande tjänster och möjligheten att försörja sig mycket begränsad. Befolkningen har ofta liten eller obefintlig tillgång till stabil el- och vattenförsörjning.

Vårt arbete

NRC Flyktinghjälpen stödjer samhällen som påverkas av konflikten i östra Ukraina.

  • Vi fokuserar på de mest utsatta i de isolerade byarna längs den så kallade kontaktlinjen och människor som tvingats fly till andra delar av landet.
  • Vi hjälper människor att tillgodose sina grundläggande behov. Det gör vi genom att tillhandahålla rättshjälp, förbättra sanitära förhållanden i den offentliga infrastrukturen samt genom att hjälpa utsatta familjer med baslivsmedel under vintern och kontanter.

Läs mer om vårt arbete i Ukraina här.

På grund av den osäkra situationen upprätthåller NRC Flyktinghjälpen en beredskap i Ukraina så att vi snabbt kan reagera om de humanitära behoven ökar eller förändras.

Samtidigt arbetar vi för att minska risken för en långvarig flyktingsituation, säkra rättigheter och hitta hållbara lösningar för internflyktingar och deras värdsamhällen.

Mat och levebröd

  • Ett mål är att säkerställa att konfliktdrabbade människor och befolkningen i de isolerade samhällena längs kontaktlinjen har tillgång till livsmedel. Grundläggande behov kan tillgodoses genom att fler får stöd med att kunna återuppta sina arbeten inom jordbruket.
  • Vi bidrar med kontanter till konfliktdrabbade familjer så att de kan köpa mat. Vi ger också jordbruksstöd för att återställa produktionskapaciteten.
  • Vi stödjer lokala myndigheter med att förbättra anställningsmöjligheterna för internflyktingar och andra konfliktdrabbade människor.

Under 2021 hjälpte NRC Flyktinghjälpen 8 357 människor i Ukraina att återfå säker tillgång till livsmedel och ekonomisk trygghet.

Viacheslav, 52, and his wife are trying to survive as best they can. Photo: Christian Jepsen/NRC

Viacheslavs fru pratar med Svitlana Hlazunova från NRC Flyktinghjälpen. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Viacheslavs fru pratar med Svitlana Hlazunova från NRC Flyktinghjälpen. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Återställa försörjningsmöjligheter

Viacheslav (52) bor i byn Troitske nära fronten. Han och hans fru arbetade på ett lokalt företag som förstördes på grund av konflikten.

– Kriget har kapat både våra händer och fötter, skulle man kunna säga. De bombade oss här, och allt vi hade fanns här. Vi har valt att stanna. Nu försöker vi överleva på något sätt, säger Viacheslav.

Viacheslavs fru pratar med Svitlana Hlazunova från NRC Flyktinghjälpen. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Under 2021 fick Viacheslav kontant jordbruksstöd från NRC Flyktinghjälpen så att han och hans fru kunde skaffa ny jordbruksutrustning, återuppta livsmedelsproduktionen och säkra försörjningen.

Många i östra Ukraina lever av jordbruket, men de kämpar med att återställa sina försörjningsmöjligheter på grund av skadad utrustning och infrastruktur. Förstörda vägar och det dåliga transportsystemet hindrar dem från att leverera sina produkter.

Information, rådgivning och rättshjälp

  • Tillsammans med lokala partner skyddar och främjar vi rättigheterna för människor som drabbats av konflikten.
  • Vi ger information, vägledning och kostnadsfri rättshjälp.
  • Vi hjälper också till med att undanröja rättsliga hinder som gör det svårt för internflyktingar att återintegreras i samhället på ett hållbart sätt.

Under 2021 hjälpte NRC Flyktinghjälpen 13 984 personer med direkt rättshjälp och rådgivning.

Foto: Anatolii Kulikov är en av NRC Flyktinghjälpens juridiska funktionärer, som bistår människor med rättshjälp vid gränsövergången i Stanytsia Luhanska. Foto: Serhii Lesnikov/NRC Flyktinghjälpen

Lokala eldsjälar

Sedan 2020 har NRC Flyktinghjälpen levererat gratis rättshjälp i byarna längs kontaktlinjen via eldsjälar som arbetar ideellt. De ger viktig information och rådgivning till människor som bor i avlägsna och isolerade samhällen.

Svitlana Shavlinska cyklar runt på en elcykel för att hjälpa andra i Luhansk-regionen, östra Ukraina. Foto: Andrii Turiiev/NRC Flyktinghjälpen

Svitlana Shavlinska är en av volontärerna.

– Jag började arbeta ideellt, bland annat med att höja medvetenheten om covid-19, efter att jag hade slutfört NRC Flyktinghjälpens utbildning om rätts- och skyddsrelaterade frågor. Eftersom jag själv är internflykting med liknande problem, ligger många av frågorna mycket nära mig, säger hon.

Yuliia Tanasova, paralegal hos NRC Flyktinghjälpen i Troitske. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Yuliia Tanasova är en annan volontär. Hon bor i byn Troitske – i ett område med många äldre och människor som tvingats lämna sina hem.

“Som volontär hjälper jag internflyktingar och äldre att lösa sina problem med att få bidrag, husrum, riktat stöd och pensioner.”
Yuliia Tanasova

Den ideella verksamheten ger lokala invånare, såsom Yuliia, en möjlighet att hjälpa genom att dela med sig av sina kunskaper och färdigheter.

Svitlana Shavlinska cyklar runt på en elcykel för att hjälpa andra i Luhansk-regionen, östra Ukraina. Foto: Andrii Turiiev/NRC Flyktinghjälpen

Svitlana Shavlinska cyklar runt på en elcykel för att hjälpa andra i Luhansk-regionen, östra Ukraina. Foto: Andrii Turiiev/NRC Flyktinghjälpen

Yuliia Tanasova, paralegal hos NRC Flyktinghjälpen i Troitske. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Yuliia Tanasova, paralegal hos NRC Flyktinghjälpen i Troitske. Foto: Christian Jepsen/NRC Flyktinghjälpen

Vatten, sanitet och hygien

  • Vi ser till att människor på flykt och de som bor i svåråtkomliga områden har tillgång till grundläggande tjänster – inklusive vatten och sanitet.
  • Vi stödjer även lokala myndigheter i detta arbete.

Under 2021 hjälpte NRC Flyktinghjälpen 121 064 människor i Ukraina med vattenförsörjning och sanitet.

NRC Flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland vid gränsövergången i Stanytsia Luhanska, där vi har bidragit med information och bättre sanitet för att minska spridningen av Covid-19. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

NRC Flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland vid gränsövergången i Stanytsia Luhanska, där vi har bidragit med information och bättre sanitet för att minska spridningen av Covid-19. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Leverans av nya pumpar till Avdiivkas vattenverk. Foto: Violetta Shemet/NRC Flyktinghjälpen

Leverans av nya pumpar till Avdiivkas vattenverk. Foto: Violetta Shemet/NRC Flyktinghjälpen

Skadad infrastruktur, brist på pengar och oförmåga att reparera på grund av pågående fientligheter innebär problem med vattenförsörjningsnätet. Människor i konfliktdrabbade områden saknar därför ofta dricks- och hushållsvatten.

Leverans av nya pumpar till Avdiivkas vattenverk. Foto: Violetta Shemet/NRC Flyktinghjälpen

Vattenförsörjningen i staden Avdiivka och närområdet är helt beroende av en vattenreningsanläggning som ligger i den så kallade grå zonen. Funktionsfel leder ofta till att stadens vattenförsörjning stängs av. Under 2021 var invånare i Avdiivka utan vatten i sammanlagt 51 dagar.

– Vi bistod med den viktigaste utrustningen, däribland vattenpumpar och förbrukningsartiklar, som behövdes för att normalisera vattenförsörjningen, säger Goran Zuber som leder NRC Flyktinghjälpens arbete i området.

NRC Flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland vid gränsövergången i Stanytsia Luhanska, där vi har bidragit med information och bättre sanitet för att minska spridningen av Covid-19. Foto: Tiril Skarstein/NRC Flyktinghjälpen

Tack vare hjälpinsatsen kommer det vara möjligt för staden att lagra vatten utifall att det blir stopp i vattenverket igen. Därmed säkerställs vattenförsörjningen till cirka 10 000 invånare, tre skolor, ett sjukhus och en brandstation.