Sånger från ett vinterland

I en liten prefabricerad bostadsenhet i flyktinglägret Zaatari i Jordanien sitter en trebarnsfamilj i soffan och pratar om den underbara Fairuz.

Det är Karim (41), Maisa (33), deras två söner Samer (12) och Khaled (9) och deras lilla dotter Mal Al Sham, sex år gammal.

Karim är grafisk designer och dataingenjör med examen från universitetet i Damaskus. Före kriget arbetade han i Saudiarabien och familjen bodde med honom där. 2011 var de på semester i Syrien. De tvingades att fly och har bott i Zaatari sedan den 24 februari 2013.

NRC Flyktinghjälpen arbetar för att hjälpa flyktingar och fördrivna personer i över 30 länder runt om i världen. Stöd vårt arbete idag.

En fågel i bur

En liten fågelbur hänger från taket. Den har varit hem för en sångfågel vid namn Abu Hamed sedan Karim köpte honom på marknaden i Zaatari för fyra år sedan. Abu Hamed älskar också Fairuz.

– Jag kan bara inte att förklara varför Fairuz är så fantastisk, säger Karim.

Han tittar frågande på sin fru, Maisa, som svarar med största övertygelse:

– Därför att Fairuz sjunger om vardagliga saker och hon gör det så vackert.

Kontanter mot kölden

Jordanien har tagit emot strax över 672 000 syriska flyktingar enligt FN:s flyktingorgan. Inte alla syrier som har flytt till Jordanien är registrerade, så det är svårt att säga något säkert om det exakta antalet. Men oavsett den exakta siffran, och jämfört med andra länder, är andelen flyktingar i Jordanien mycket stor i förhållande till den totala befolkningen på bara 10 miljoner.

Cirka 128 000 av de syriska flyktingarna i Jordanien bor i läger, som Zaatari, medan övriga 80 procent bor utanför lägren.

Flyktingarna här är beroende av hjälp från myndigheterna och humanitära biståndsorganisationer. Pengar delas ut i lägret så att människorna kan köpa det de behöver.

NRC Flyktinghjälpen arbetar för att hjälpa flyktingar och fördrivna personer i över 30 länder runt om i världen. Stöd vårt arbete idag.

I Zaatari finns en lång huvudgata full av små, myllrande butiker.

Här finns bagerier, grönsakshandlare, affärer som säljer barnkläder, kiosker med kolsyrade drycker och sötsaker, slaktare, cykelverkstäder och bröllopsbutiker. Gatan är uppkallad efter den berömda avenyn Champs-Élysées i Paris.

Drömmer om jackor

Karim, Maisa och deras barn planerar att tillsammans gå till marknaden i Zaatari för att köpa nya vinterjackor till barnen. Familjen är exalterad inför utflykten och det är uppenbart att det kommer att bli en stor dag. Barnen har länge pratat om hur de nya jackorna ska se ut.

– Min ska vara svart och ha päls runt kapuschongen, säger Samer.

– Min ska vara marinblå med päls på insidan, säger Khaled, som just har varit inne i rummet intill för att byta tröja – kanske för fotografens skull?

– Min ska vara rosa, kvittrar Mal Al Sham från pappas knä.

Hon kramar sin tygdocka, som hon kallar ”Sham”, vilket också är det namn syrier använder för sin huvudstad, Damaskus. Mal Al Sham fick dockan i present av sin pappa när hon fick alla rätt på ett stavningsprov i engelska.

Hennes mamma, Maisa, som drömmer om att bli lärare i arabiska, har virkat en klänning åt Sham. Hon berättar för oss:

– Jag gick en skräddarkurs som anordnades av NRC Flyktinghjälpen och där fick jag också lära mig att virka. Jag virkar yllekläder åt barnen för kalla dagar.

– De växer hela tiden och blir en storlek större varje vinter. Jag har inte råd att köpa nytt garn varje år. Istället virkar jag vidare på gamla kläder så att de blir större. Jag lär mig nya virktekniker på youtube men jag gör alla mönster själv.

NRC Flyktinghjälpen arbetar för att hjälpa flyktingar och fördrivna personer i över 30 länder runt om i världen. Stöd vårt arbete idag.

Hjälp under årens gång

Karim säger:

– När vi först flydde, registrerades vi av FN:s flyktingorgan (UNHCR) och skickades hit till Zaatari. Jag kommer ihåg att vi fick den hjälp vi behövde: ett tält, köksutrustning, madrasser, filtar, torra matvaror – som bulgur och ärtor – liksom konserver.

Han ler lite innan han fortsätter:

– Men då var vi bara otroligt tacksamma för att vi hade lyckats ta oss i säkerhet. Vägen från Syrien till Jordanien var farlig. Det var flygplan, skottlossning, kaos och skrämmande höga ljud. Här i Zaatari kände vi oss trygga.

I början fick vi torra matvaror var 14:e dag. Senare delade de ut kuponger som vi kunde använda på marknaden. Idag får vi allting i form av pengar. Det ger oss större frihet.

NRC Flyktinghjälpen arbetar för att hjälpa flyktingar och fördrivna personer i över 30 länder runt om i världen. Stöd vårt arbete idag.

Hur är vintrarna här?

– Kylan kryper ända in i benen och det är svårt att bli varm igen. Bostadsenheten är i dåligt skick. Den klarar varken sommarhettan eller vinterregnen. Gatorna blir leriga när det regnar och allt blir smutsigt. Det kommer att bli kallt. Men vi har en gasspis och vi har varma kläder.

Idag har du hämtat ditt vinterbistånd på distributionscentralen. Vad ska ni köpa, bortsett från varma jackor till barnen?

– Jag fick 250 jordanska dinarer (cirka 3 170 SEK). En del av pengarna går till att köpa gas. Och plast och silikonskum till reparationerna av bostaden som pågår året runt.

Abu Hamed kvittrar högt från sin bur.

Maisa serverar arabiskt kaffe.

Karim stryker Khaled över håret och säger med ett litet leende:

– Och så ska vi köpa nya vinterskor till barnen.