Om du är flykting har du troligtvis varit med om något hemskt, som konflikter, krig och våld. Det har plågat dig, förstört för dig, din familj och de runt omkring dig.

– Kanske kommer du till ett flyktingläger. Där får du skydd och kan hämta krafter, säger Jon-Håkon Schultz professor i pedagogiska psykolog på universitetet i Tromsø.

Under ett antal år har han rest mellan Tromsø och flyktingläger i länder som Palestina, Jordanien, Libanon och Irak. Han har drivit arbetet med att utveckla NRC Flyktinghjälpens skolprogram «Better Learning», som hjälper barn med trauma och stress.

– Barn som lider av stress och mardrömmar efter svåra upplevelser från krig och flykt, får hjälp med att bearbeta sin ångest och stress. Då kan de klara skolan bättre och ta till sig skolutbildningen, säger Shultz.

– De får rutiner, trygghet och vänner. Genom att ge dem struktur i vardagen bygger NRC Flyktinghjälpen upp något som hjälper dem att överleva det nya livet som flykting. Hopp.

Barnen får också hjälp med att skapa ett grundfundament, ett hem men inte hemma.

Pausen

Det kan vara otroligt befriande att komma till ett flyktingläger. Äntligen är du trygg. Ett flyktingläger är tänkt - och utformat för - att vara ett tillfälligt stopp. Här kan du återhämta dig och få hjälp.

– Så långt fungerer allt som det ska, säger Schultz, och berättar att han i samarbete med NRC Flyktinghjälpen har varit i många flyktingläger.

Var bor de egentligen?
Alla har behov av ett ställe att bo på, också människor på flykt. I början av 2020 var nästan 80 miljoner barn på flykt från krig och konflikter. Cirka hälften var barn under 18 år

En rapport från The World Refugee Council från 2018, visar att 60 procent av alla som har flytt till ett annat land och 80 procent av alla flyktingar i sitt eget land bor i storstadsområden.

Det flesta flyttar till områden där det finns möjlighet att skaffa jobb. Det kan skapa en större press på lokalbefolkningen som också behöver arbeta och få hjälp. Lösningen är att NRC Flyktinghjälpen samarbetar med lokalbefolkningen, till exempel köper vi varor och tjänster från dem, vi erbjuder deras barn skolgång eller vi reparerar skadade hus i utbyte mot att flyktingar får bo där ett tag. Det är så vi stöder både flyktingarna och lokala samhällen och undviker konflikter.

Vi arbetar för fred.

I flyktinglägren finns det få jobbmöjligheter och flyktingarna har svårt att bli ekonomiskt självständiga. Därför är lägren också dyra i drift. För NRC Flyktinghjälpen är målet att hitta bättre och långsiktiga lösningar.

När hoppet är borta

Shultz menar att det finns mycket större möjligheter för flyktingar som bor i samhällena istället för i läger.

– Den stora skillnaden är att det mer liknar ett vanligt liv.

Flyktinglägren ska vara tillfälliga.

– Jag har hört att folk bor i lägren i snitt 15 år. Det kan vara direkt skadligt. Det är helt avgörande att barnen får gå i skolan.

Han sätter pekfingret i bordet:
– Jag säger: skola, skola, skola.

Så tittar han upp:
– Och här är NRC Flyktinghjälpen en stor aktör.

Mardrömmarna

En dag – helst så fort som möjligt – ska barnen flytta från flyktinglägren.

– Därför är det viktigt att vi, genom NRC Flyktinghjälpens skolprogram «Bättre lärande», hjälper dem att bli av med stress och traumatiska mardrömmar. Så att barnen kan få ut som mycket som möjligt av den tid de faktiskt bor i lägret. Då kan de blir lättare att ta till sig kunskap och få bra studierutiner i skolan. Det lägger en bra grund för livet framöver, förklarar Schultz med entusiasm i blicken.

Han berättar att barnen inte bara har hemska upplevelser av krig, de har också upplevt grymheter under flykten. Sen kommer de till ett ställe som är tryggt och då är det många som kämpar med mardrömmar, fruktan och sömnproblem. De har heller inte varit i skolan på länge - att börja igen kan verka enkelt - men är svårt för många barn även om skolan är där. Barnen måste motiveras och hjälpas tillbaka till skolan. Det måste kännas säkert.

– Här gör NRC Flyktinghjälpen ett stort arbete, med

1. att göra skolan tillgänglig,
2. hjälpa dem tillbaka till skolan och
3. hjälpa dem att slappna av och kunna tillgodogöra sig studierna.

Hemma

Den kommer tidigt i livet till oss, känslan av att det är här vi hör hemma. Att det är här vi bor och att det här är min flock. Vi känner en naturlig förankring på platsen. Det är trygghet. När vi växer blir världen gradvis större. Men hemmet är fortfarande hemma.

Så kommer en del – ja, så många som 80 miljoner människor i världen i dag – vara tvungna att fly från sina hem.

Vad händer med deras hemlängtan?

– Jag har pratat med många barn och lärare på flykt som berättar att de tänker på sitt hem. Det är inte de senaste åren de längtar tillbaka till, det är tiden innan kriget. De vill inte tillbaka till hemmet så som det är nu, det är ju farligt.

Schultz ler:
– Det är därför otroligt befriande att få komma till trygghet, även om du bara får ett tält eller en litet skjul.

Att du får ett hem.