Världens mest försummade flyktkriser år 2021

För andra året i rad toppar Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) NRC Flyktinghjälpens lista över försummade flyktkriser. Kongolesiska kvinnor, män och barn lider fortfarande i en bedövande tystnad.

Under 2021 krävdes en större geologisk incident, vulkanen Nyiragongos utbrott, för att skapa en kortvarig internationell uppmärksamhet för landet. Men samtidigt som världen vände sin uppmärksamhet mot lavaflödena förbisågs miljontals kongolesers behov av omedelbar hjälp.

Livsmedelsosäkerheten nådde de hittills högsta registrerade nivåerna, där 27 miljoner människor – en tredjedel av landets befolkning – led av hunger. I slutet av 2021 fanns det 5,5 miljoner internflyktingar i DR Kongo, den tredje högsta siffran i världen. Ytterligare en miljon kongoleser har sökt skydd och husrum utanför landets gränser.

Global likgiltighet
DR Kongo var märkt av trötthet under 2021. Inte hos kvinnorna, männen och barnen som levde i en verklighet med daglig otrygghet och överlevnadskamp, men hos politiska ledare och medier som än en gång gav krisen föga uppmärksamhet. Det hölls inga politiska samtal på hög nivå angående situationen i DR Kongo, såsom möten mellan högre tjänstemän, givarkonferenser eller toppmöten.

Frånvaron av starkt internationellt politiskt engagemang matchades av en likaledes frånvaro av mediebevakning. Av alla 41 humanitära kriser som NRC Flyktinghjälpen analyserat fick krisen i DR Kongo minst medieuppmärksamhet, sett utifrån antalet människor drivna på flykt.

Oskyddade civila
Det internationella samfundets passivitet förvärrade också dess förmåga att skydda civila. Trots ansträngningarna från FN:s fredsbevarande insats MONUSCO i DR Kongo har landets nordöstra del kontinuerligt plågats av interna spänningar och konflikter, med en dramatisk ökning i attacker mot flyktingläger sedan november 2021. Kvinnor, män och barn som redan har flytt attacker mot sina hembyar mördades brutalt på just den plats där de trodde att de hade fått en tillflykt.

Bristande finansiering av humanitärt bistånd
De växande behoven har inte mött en motsvarande ökning i stöd från biståndsgivare. Förra året mottogs endast 44 procent av de 2 miljarder amerikanska dollar som behövdes för att möta de humanitära behoven i landet. Hjälpresponsen för behövande i landet är fortsatt gravt underfinansierad.

2022 bär med sig mer hunger
Matpriserna rusar, delvis på grund av kriget i Ukraina. Sedan mars 2022 har priset på socker och matolja ökat med 50 procent, brödpriset med 20 procent och priset på ris med 11 procent. Detta innebär en enorm utmaning i ett land som upplever historiska nivåer av hunger.

Osäkerhet och våldsamheter kvarstår i hela landet, och ger mycket lite anledning till hopp om ett ljusare 2022.

Krisen i Burkina Faso kategoriserades som fullskalig för tredje året i rad. Efter en relativt stillsam inledning under 2021 tilltog våldet än en gång med mer än 800 civila dödsfall och mer än en halv miljon människor som tvingades fly sina hem.

Landet fick internationella rubriker tidigt i juni 2021 efter att oidentifierade beväpnade män utfört en massaker på 160 civila en natt i staden Solhan, den hittills dödligaste enskilda attacken i landet.

Nyhetsrapporteringen i övrigt begränsades kraftigt av att journalister i praktiken förbjöds från att besöka flyktinglägren. Förbudet infördes av tidigare myndigheter och bidrog kraftigt till den bristfälliga mediebevakningen av den humanitära situationen. Dessutom ledde det till en brist på tillförlitlig och oberoende information om attacker och säkerhetsutvecklingen.

Mindre än hälften av det totala behovet av humanitärt bistånd mottogs under året. Finansieringen minskade dramatiskt i avgörande sektorer: till exempel täcktes enbart 10 procent av utbildningsbehoven under 2021, trots att mer än två av tre på flykt i landet är barn.

Mängder av skolor stängdes på grund av bristande säkerhet, vilket fråntog en halv miljon elever deras möjligheter till skolgång – ett nytt rekord i den afrikanska regionen centrala Sahel.

Med antalet fördrivna som ökade med raketfart under årsskiftet och politisk instabilitet som ledde fram till en militärkupp under januari 2022 ser den humanitära situationen ut att fortsatt gå åt fel håll under innevarande år. Antalet fördrivna närmar sig 2-miljonersstrecket, samtidigt som mer än 3,4 miljoner burkinier förväntas hungra under den kommande magra säsongen.

NRC Flyktinghjälpen är närvarande i världens mest försummade flyktkriser och ger hjälp till de som mest behöver det.

Under 2021 utspelades tre olika kriser i Kamerun. Utbredd otrygghet, förvärrad av klimatförändringar och de socioekonomiska följderna av covid-19, ledde till växande humanitära behov i nio av landets tio regioner.

Kriserna försatte 4,4 miljoner människor i behov av humanitärt stöd – av vilka nästan hälften dessförinnan tvingats lämna sina hem. Våld och fördrivningar sköt upp hungernivåerna ytterligare och nästan 10 procent av befolkningen levde med livsmedelsosäkerhet vid slutet av året.

Växande osäkerhet och övergrepp mot civila tvingade människor i de engelsktalande regionerna att fly för att söka trygghet på annat håll. Attacker mot lärare, skolor och vårdinrättningar fortsatte och gjorde det omöjligt för 700 000 barn att gå till skolan.

Våldsamheter och attacker i den nordligaste regionen försvårade avsevärt möjligheterna att nå människor i behov av hjälp. Torka och översvämningar ledde till resursbrist och fler fördrivningar samt förvärrade tidigare otrygghet. I landets östra regioner noterades en ökning i antalet flyktingar från Centralafrikanska republiken, vilket ökade pressen på lokala värdsamhällen.

Kamerun har rankats bland topp-tre på listan under de senaste fyra åren på grund av konsekvent brist på politiskt engagemang och internationell uppmärksamhet. År 2021 skilde sig inte på något sätt från detta.

Biståndsfinansieringen stagnerade och den internationella mediebevakningen förblev liten, delvis på grund av restriktioner mot journalister inom landet.

Under 2022 finns det få tecken på att bördan för den kamerunska befolkningen ska lätta, eftersom våldet och osäkerheten består. Arresteringen av biståndsarbetare har lett till att en del organisationer pausar sina program, vilket försätter ännu fler människor i en situation utan hjälp.

Samtidigt som fredsavtalet från 2018 fortsatte att ge relativ stabilitet i Sydsudan ökade de humanitära behoven under 2021. Detta på grund av omfattande våldsamheter, klimatchocker och fortsatta fördrivningar.

Efter en minskning i antalet internflyktingar under åren som följde efter fredsavtalet 2018 medförde nya fördrivningar att antalet sydsudaneser som tvingats lämna sina hem nådde 4,3 miljoner i slutet av 2021.

En markant brist på internationell uppmärksamhet, i kombination med minskande resurser, gjorde det allt svårare för humanitära organisationer att hjälpa behövande i Sydsudan. Detta gjorde det även utmanande att skapa förutsättningar för en hållbar, landsomfattande återhämtning.

Landet upplevde sina högsta nivåer av livsmedelsosäkerhet och undernäring sedan självständighetsförklaringen 2011. Covid-19-pandemin förvärrade situationen ytterligare för de mest sårbara.

En tredje förödande översvämning på lika många år påverkade nästan en miljon människor förra året. Översvämningarna orsakade inte bara sjukdomsutbrott och tvingade människor på flykt, utan förstörde också cirka 40 000 ton spannmål och dödade 800 000 boskapsdjur.

Långsam ekonomisk utveckling och landets begränsade förmåga att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster innebär att det även framöver kommer att vara svårt att skapa förutsättningar för säkra återvändanden och att återintegrera internt fördrivna under 2022. De pågående verkningarna av översvämningarna orsakar utbredd hunger i landet. 8,3 miljoner människor förutspås bli drabbade av livsmedelsosäkerhet.

Den utdragna humanitära krisen i Tchad fortsatte med oförminskad styrka under 2021 och konflikten trappades upp. Finansieringen av humanitärt bistånd minskade kraftigt, vilket ledde till ett ökat antal behövande och till att landet för första gången hamnade på NRC Flyktinghjälpens lista över försummade kriser.

En kombination av konflikter, sjukdomsutbrott och klimatförändringar försatte ungefär 5,5 miljoner människor i behov av bistånd under 2021 – en tredjedel av Tchads befolkning.

Över hela landet ökade hungern och livsmedelsosäkerheten. Barnen var särskilt utsatta: siffrorna över både akut undernäring och dödlighet bland barn yngre än fem år låg på kritiskt höga nivåer.

Finansieringen av det humanitära biståndet skars förra året ner med nästan 35 procent jämfört med 2020, vilket ledde till att ett begränsat antal hjälporganisationer arbetade i landet och till att stödet blev inadekvat.

Fortsatta konflikter i både Tchad och dess grannländer tvingade människor att lämna sina hem. I området som omger Tchadsjön orsakades fördrivningarna av sammandrabbningar mellan regeringsstyrkor och icke-statliga grupper, strider mellan olika grupper och klimatförändringar. I landet fanns det under 2021 mer än en miljon flyktingar, internflyktingar och återvändande.

En utmärkande händelse på det politiska planet under 2021 var president Idriss Déby Itnos frånfälle. Våldsamheter flammade upp under perioden som följde. Ett interimistiskt militärråd, lett av den bortgångne presidentens son Mahamat Idriss Déby, tog kontroll och lovade en 18 månaders övergångsperiod.

En nationell dialog inleddes i november 2021 och i början av 2022 höll militärrådet och oppositionsgrupper samtal i Qatar, som en förberedelse för nationella samtal. Men förhandlingarna ser ut att dra ut på tiden.

NRC Flyktinghjälpen är närvarande i världens mest försummade flyktkriser och ger hjälp till de som mest behöver det.

Mali blev under 2021 skådeplats för ännu en militärkupp, omfattande fördrivningar och en oroande livsmedelskris. Dessa händelser bidrog alla till landets högre rankning på årets lista över försummade kriser.

Livsmedelsosäkerheten nådde sin högsta nivå sedan krisens början år 2012, med hissnande 1,2 miljoner hungrande på grund av osäkerhet, torka och sekundära effekter av covid-19-pandemin. Attacker av väpnade grupper fortsatte att äga rum och i deras kölvatten fanns det i slutet av året 350 000 internflyktingar i landet.

På grund av säkerhetssituationen fick hjälporganisationer kämpa för att nå människor i nöd under 2021. Med ett ökande antal väpnade grupper, tilltagande kriminalitet och militära operationer i de områden där hjälporganisationerna arbetade utsattes både civila och biståndsarbetare för fara.

Trots ökande behov har krisen i Mali gått under radarn hos de flesta internationella medier. Den begränsade bevakningen har fokuserat på politiska och militära diskussioner, snarare än den drabbade civilbefolkningens situation. Finansieringsnivåerna var också låga, med mindre än 40 procents täckning av FN:s vädjan om humanitärt bistånd.

Det internationella samfundet, inklusive FN, Frankrike och flera västafrikanska länder, fortsatte att ge militärt stöd. Men ett snävt fokus på kontraterrorarbete i frånvaro av politisk dialog har haft en otillräcklig effekt på skyddet av civila.

Under 2022 tillkännagav Frankrike att de skulle dra tillbaka sina trupper från landet och ompröva sina kontraterrorplaner för Sahel-regionen. I början av året sjösattes även nya sanktioner, vilka kan få negativa konsekvenser i ett land där 7,5 miljoner människor redan är i behov av humanitärt bistånd.

I Sudan fortsatte antalet människor som tvingats på flykt att öka under 2021. Hungernivåerna slog rekord och en större politisk kris utspelades mot en bakgrund av en fallande ekonomi.

Vid slutet av året var 14,3 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. Konflikter om land och resurser samt spridningen av vapen fortsätter skapa problem.

Mer än en halv miljon människor – de flesta i Darfur – fördrevs enbart under 2021. Det är över fem gånger fler än föregående års siffror, och de högsta siffrorna sedan 2014. Byar och läger brändes ner under attacker. Överlevare tvingades fly tomhänta och söka skydd i tillfälliga läger, där de sedan ofta stannade i flera månader.

Under 2021 hyste Sudan dessutom en av de största flyktingpopulationerna i Afrika. Hjälpen många flyktingar fick var mycket begränsad och ett läger för nyanlända flyktingar från Sydsudan i delstaten Vita Nilen drabbades av översvämningar.

Hungernivåerna blev rekordhöga, med nästan 10 miljoner människor som levde med akut livsmedelsosäkerhet. Detta på grund av den långvariga ekonomiska krisen, åtstramningsreformer, en dålig skörd och skyhög inflation.

Den politiska krisen förvärrade situationen. I november 2021 störtades den civilledda övergångsregeringen av militären. I en reaktion på detta beslöt stora internationella biståndsgivare och finansiella institutioner att stoppa det bilaterala stödet och skuldlättnadspaketen till Sudan.

Medborgerliga rättigheter inskränktes, vilket gjorde det svårare för människorättsförsvarare och journalister att rapportera om läget i Sudan.

Utsikterna för 2022 är dystra och en hungerkris hotar då antalet människor som lever med livsmedelsosäkerhet ser ut att nästan fördubblas till i september. Det sudanesiska folket betalar priset för landets ytterligare isolering från det internationella samfundet.

Under 2021 fortsatte konflikten i nordöstra Nigeria med oförminskad styrka. Fler människor tvingades fly sina hem och hamnade utom räckhåll för humanitär hjälp. Samtidigt ökade kriminaliteten samt sammandrabbningarna om land och resurser kraftigt i landets centrala och nordvästra områden.

Finansieringen av hjälparbetet fortsatte att minska för fjärde året i rad, trots att nästan 13 miljoner människor var i behov av humanitärt bistånd.

I den nordöstra delen av landet, där merparten av familjerna tros möta en livsmedelsosäkerhet på krisnivå eller akut nivå, befann sig mer än en miljon människor utom hjälporganisationers räckhåll. Det osäkra läget hindrade hjälparbetare från att resa på vägar utanför staden Maiduguri, vilket gjorde dem kraftigt beroende av FN-helikoptrar för att nå de behövande.

Trots stor osäkerhet och en brist på trygga boendealternativ beslutades det 2021 att alla formella flyktingläger i Maiduguri och Jere skulle stängas före årets slut. Vid årsskiftet hade fem läger stängts, och 66 000 människor tvingats söka efter ett nytt hem återigen.

Det internationella samfundet fortsatte att negligera krisen och gjorde mycket lite för att ingripa eller se till att den välbehövda hjälpen kom fram. Osäkerhet och bristande tillgång till områden förhindrade medier från att rapportera om krisen i någon större skala.

Under 2022 fortsätter myndigheterna med sina planer på att stänga formella flyktingläger och återbörda flyktingar till grannländerna. Livsmedelsosäkerheten väntas bli förvärrad under den kommande magra säsongen, med den största skillnaden mellan behov och finansiering sedan 2016.

NRC Flyktinghjälpen är närvarande i världens mest försummade flyktkriser och ger hjälp till de som mest behöver det.

Under 2021 var situationen i Burundi fortsatt bräcklig och grova människorättskränkningar begicks utan att skapa några rubriker. Grannländernas hårda flyktingpolitik och bristande möjligheter ledde till att många burundiska flyktingar kände sig tvungna att återvända.

Mer än 400 000 människor flydde från Burundi under åren efter de dödliga sammandrabbningarna i samband med presidentvalet 2015. Sedan dess har en del återvänt till landet, men mer än 260 000 burundier levde fortfarande som flyktingar i DR Kongo, Rwanda, Tanzania och Uganda i slutet av 2021.

Många anser att det fortfarande inte är säkert att återvända. Men livet i grannländerna blir alltmer ohållbart: flyktingar tvingas bo i läger, utan möjlighet att arbeta, och saknar tillgång till adekvata samhällstjänster. Situationen ser inte ut att förändras i den nära framtiden. Under 2021 rapporterade människorättsexperter från FN om försvinnanden, tortyr och tvångsåtervändanden av burundiska flyktingar i Tanzania.

Sedan president Evariste Ndayishimiye kom till makten 2020 har endast små förbättringar skett gällande de mänskliga rättigheterna i Burundi. Människor som misstänks tillhöra oppositionella grupper försvinner fortfarande, många har fängslats och det har förkommit dokumenterade fall av tortyr.

Burundi har varit på vår lista över negligerade flyktkriser fem år i rad, och försummelsen fortsätter. Trots den välkomna frigivningen av några journalister under förra året är mediers aktiviteter fortfarande kraftigt begränsade i landet. Detta förklarar delvis den bristande bevakningen av krisen. Finansieringen av både humanitärt stöd i Burundi och bistånden i grannländerna förblev svag under året.

Myndigheterna och EU återupptog det internationella politiska utbytet 2021, vilket skapar möjligheter till en välbehövlig dialog om de mänskliga rättigheterna i landet under 2022.

Den fullskaliga konflikten mellan Etiopiens federala regering och regionala myndigheter i Tigray-regionen fortsatte in på sitt andra år under 2021. Massmord, sexuellt våld och hunger har tvingat ett stort antal människor på flykt.

Under 2021 flydde tiotusentals människor från Etiopien till grannlandet Sudan. Den pågående konflikten i landets norra del förvärrades av instabilitet och våldsamheter i flera andra regioner. Dessutom drabbades landet av en förödande torka. Allt detta resulterade i nära 4,2 miljoner internflyktingar.

Den humanitära biståndsplanen för Etiopien under 2021 finansierades endast till 46 procent – en minskning med 12 procentenheter från föregående år. Finansieringen motsvarade inte de växande behoven, inklusive för de hundratusentals flyktingarna från Sydsudan, Somalia och Eritrea som i dagsläget bor i landet.

Internationell medietäckning av den humanitära krisen i Etiopien förblev mycket liten och oregelbunden med tanke på krisens storlek.

Den 24 mars 2022 tillkännagav den etiopiska regeringen en humanitär vapenvila, men det har ännu inte lett till någon avgörande förbättring i biståndsflödet. De humanitära behoven är omfattande i stora delar av det nordliga konfliktområdet. Bristen på mat, vatten och mediciner är enorm.

Etiopien hyser nu det största antalet behövande i världen – svindlande 29,7 miljoner människor behöver humanitär hjälp. Antalet människor som uppskattas behöva hjälp på grund av torkan ökade från 6,8 miljoner till 8 miljoner i april 2022.