Det är nästan alltid samma berättelse. De skräckinjagande bomberna, vinande kulor, det fasansfulla ljudet från stridsvagnar utanför husen. Vuxna, föräldrar och äldre släktingar plockar upp vad de kan, grabbar tag i barnen och får inte med sig mycket i flykten till en förhoppningsvis säkrare plats.
I Jemen har detta hänt miljontals människor som tvingats på flykt av konflikten. De får sedan också veta att deras hem har skadats, om inte utplånats helt.
Det värsta ögonblicket
Ali Al-Qadhi, en byggnadsarbetare i 50-årsåldern, byggde ett hus åt sin familj i staden Taiz för 15 år sedan. Men 2015 tvingades han fly i samband med de första beskjutningarna av grannskapet. Han hyrde en bostad i ett säkrare område i Taiz där han har bott i cirka åtta år. Senare fick han beskedet att hans hus var skadat.
– En granne ringde mig och berättade att mitt hus var skadat. Det var det värsta ögonblicket i mitt liv, minns Ali.
– När jag såg mitt hus svimmade jag. Det är inte lätt att se sitt hem så skadat, allt man har byggt sten för sten ... Mitt hem är det värdefullaste jag har. Alla mina besparingar gick åt till att bygga det.
Även om vissa områden har blivit säkra att återvända till, har många i likhet med Ali inte råd att återuppbygga sina bostäder.
– Jag arbetar med återuppbyggnad av skadade bostäder, för människor som har pengar att betala för det. Men jag kan inte återuppbygga mitt eget hem eftersom jag inte har råd att köpa byggmaterial, säger Ali. Han hoppas kunna återvända till sitt hem och känna stabilitet igen, men det ligger inte i hans händer.
– Det känns så klart skönt att vårt område är säkert, men säkerhet är inte tillräckligt för människor som inte har råd att reparera sina skadade bostäder, säger han.
Bara ett rum kvar
Abdulraqeeb Al-Asbahi bodde och arbetade i ett annat land, men åtta av hans familjemedlemmar bodde fortfarande kvar i Taiz. Striderna som närmade sig grannskapet tvingade hans familj att fly.
– Jag blev inte ledsen när jag hörde av en vän att mitt hus hade skadats. Jag kände mig i stället väldigt lättad över att min familj hade flytt och var oskadda, säger han.
Abdulraqeeb återvände från utlandet och tillbringade två år med sin familj på flykt. Nu är han arbetslös och har varken råd med hyran eller med att återställa sitt hem. Han har därför bestämt sig för att bo i sitt skadade hus där det bara finns ett rum kvar.
För människor som Ali och Abdulraqeeb är livet i ett skadat hem bättre än att vara på flykt. Men de hoppas att alla skadade bostäder kommer att återuppbyggas och anser att detta borde vara en prioritet för människor som återvänder till säkra områden.
NRC Flyktinghjälpen arbetar i Jemen med att återuppbygga skadade bostäder och ge humanitärt bistånd till miljontals människor som drabbats av konflikten. Tack vare SIDA och Yemen Humanitarian Fund har vi kunnat nå ut till Ali och Abdulraqeeb och hundratals andra. I år innebär dock nedskärningar i biståndet att den humanitära hjälpen till Jemen endast kommer att motsvara en fjärdedel av de 4,3 miljarder USD som behövs.
I praktiken överger världssamfundet Ali och Abdulraqeeb i deras kamp för att överleva och bygga upp sina hem på nytt. NRC Flyktinghjälpen uppmanar till utökat stöd till Jemen. Vi uppmanar även till att återuppbyggnad av skadade bostäder prioriteras, så att miljontals människor som fortfarande är på flykt kan återvända till sina hem och bygga upp sina liv på nytt.