Ett hem - men inta hemma

Richards uppdrag: att göra hus till hem

Ett hem till jul
Richard Evans leder NRC Flyktinghjälpens bostadsarbete. Britten lever för att bygga fler bostäder till flyktingar som de kan kalla ”hem”.

I skrivande stund sitter Richard (48 år) i karantän hemma i England efter en jobbresa till Libanon. Han har isolerat sig själv från alla, inklusive sin egen familj. Han håller till i ett hyrt rum några kilometer från sitt eget hem.

– Jag tycker det är svårare att vara hemifrån nu än då jag var i Libanon. Då var jag på resa och kunde inte träffa familjen, och det var helt okej. Nu kan jag i teorin bara sätta mig på cykeln och cykla till nästa by där mitt hem och familj finns. Jag vet att jag inte får göra det och det är svårt.

Richard tycker att alla förtjänar att ha ett ställe man kan kalla "hemma", även om det bara är tillfälligt. För människor på flykt är ett hem, borta från sitt riktiga hem, det bästa sättet att bearbeta trauman på. Med basen i det tillfälliga hemmet kan de bygga upp sina liv igen. Det är uppenbart att Richard brinner för denna uppgift när han pratar om att bygga hem till människor på flykt.

– Se framför dig att du blivit fråntagen möjligheten att ta beslut. När du kommer till gränsen, förklarar dig som flykting och söker asyl, har du inte längre några valmöjligheter. Du kastas runt i systemet, säger Richard innan han fortsätter.

– Plötsligt kan du föreställa dig att du får möjligheten att bestämma var du vill bo. Du får något som kommer att bli ditt hem nu. Plötsligt har du val. Då återfår du en viss kontroll över ditt eget liv. Jag tycker det är fantastiskt, strålar Richard.

Ads_web_GMM_1024x448_SE.jpg

Hemma är mina barn trygga

Richard är pappa till två pojkar. Den ena spelar rugby och den andra är en entusiastisk gitarrist. Som förälder blir han emotionell av att se familjer i början av sitt liv som flyktingar.

Han minns tillbaka till då han jobbade med att bygga hem för den traumatiserade Rohingya-befolkningen i Bangladesh.

– Jag minns att jag såg en pappa som bar material som han hade hittat, in i lägret. Jag såg att han byggde något och han verkade ha bråttom. Sen ser jag hur han sätter sina barn i det lilla bygget. Då tänkte jag vad jag själv skulle gjort i samma situation. I ett sådant ögonblick vill du bara omfamna din familj och känna dig trygg.

– Det handlar ju om att skydda dina barn och jag tror att det är den känslan ett hem ger. Jag vet ju själv, när mina barn är hemma är de trygga, säger Richard.

Richard i Bangladesh. Här undersöker han sluttningen med tanke på rasrisken. Med 30 graders lutning är denna slänt för brant för att kunna bygga trygga bostäder. Foto: Privat

Ett hem ska vara ditt eget

Begreppet skydd eller shelter används ofta i biståndssektorn för att beskriva de boenden som människor på flykt bor i. Det begreppet ger associationer till pinnar, presenningar och trasigt tält i flyktingläger. Richard tycker detta är problematiskt.

– Om du säger till en person på flykt att: Jag ska ge dig skydd eller shelter… Alltså, det klingar så dåligt oavsett språk. Vi måste bort från detta. Genom att erbjuda ett tält, ett skydd, blir människor bara passiva mottagare. De erbjuds bara fysiskt skydd i stället för att erbjudas ett hem, med alla fördelar som det erbjuder förutom skydd från vädret, säger Richard engagerat.

Richard fortsätter och illustrerar exempel med sin erfarenhet från fält.

När Rohingyer kom till Bangladesh var de enormt traumatiserade. Det enda de önskade sig var grundläggande trygghet.

– Några månader senare, väldigt försiktigt, började folk att dekorera utsidan på sina hus. De använde traditionella tekniker och gjorde saker av bambu. De blev kreativa och skapade hem av det som tidigare endast varit ett skydd, berättar han.

The refugee camp in Cox's Bazaar, Bangladesh, is built on sandy hills where there once used to be forests. The hilly landscape is a challenging area to house hundreds of thousands of refugees. 

During the monsoon rain landslides happen frequently, putting people and property in danger. New bridges have been built, and slopes fortified, but landslides happen frequently despite this.

Photo: Ingebjørg Kårstad/Norwegian Refugee Council.
Rohingya flyktingar bär byggmaterial i Cox Bazaar lägren, 2018. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

– Därför tror jag att om vi hade frågat dem om hur de vill ha sitt hem hade flyktingarna närmat sig oss snabbare och varit mer delaktiga i processen att skaffa sig ett hem.

Ads_web_GMM_1024x448_SE13.jpg

Richard säger att begreppet «skydd» används medvetet. Det används för att påminna människor på flykt om att boendet är tillfälligt. Denna praxis är han fast besluten att ändra på.

– Det råder en missuppfattning om att när människor på flykt får något tryggt och värdigt, ett ställe de uppfattar som hem, vill de aldrig mer resa tillbaka hem. Jag är övertygad om att denna uppfattning är i grunden fel, säger Richard.

En känslomässig anknytning

Richard likställer det med sin egen personliga resa. Efter många år med utlandstjänster i länder som Jordan, Somalia och Bangladesh var det till slut dags att slå sig till ro. Richard, frun och de två barnen började att leta efter ett hem. Familjen köpte en campingbil och påbörjade en resa som tog dem till Canada och USA för att hitta stället att slå sig ner på. Efter sex månaders resa fick de en uppenbarelse.

– Det slog oss efter ett tag att vi redan hade ett hem. Det hemmet var stället där både min fru och jag hade vuxit upp, och stället där vi träffades. Hemma är en liten by i Cambridgeshire i England, berättar Richard.

Richard och familjen vid en söndagsmiddag hemma. Foto: Privat

– Jag tror alla människor behöver vara kopplade till ett ställe. Cambridgeshire ger mig en andlig känsla. Jag känner mig lugn. Jag tror att det är känslan som får oss att återvända till våra hem. Den känslan är inte annorlunda för människor på flykt. De har en brinnande önskan att komma hem när det är säkert. Helt oberoende av den hjälp vi ger i krissituationen.

Kampen för extra byggstenar

Att bygga hem istället för skydd skapar utmaningar. Richard har ofta heta diskussioner om byggnadsdetaljer med finansiärerna till bygget. Detaljer som ligger utanför uppdraget att bygga ett enkelt skydd.

– Jag har tagit många kamper om höjden på kakel i badrum. Tre kakelhöjder är det som är tillåtet! Människor behöver mer än så. I Ukraina kan det till exempel vara långt under 20 minusgrader. Då kan du inte bara ha väggar i en dusch. Det kommer att frysa. Det måste finnas en viss flexibilitet, säger Richard.

The house of 29-year-old Natalia Sokolova was one of the first, which was hit by hostilities in Stanytsia Luhanska: the roof and walls were significantly damaged. For more than three years, she lived in a small summer kitchen with her 70-year-old mother and small son, until in 2017 they received assistance from the Norwegian Refugee Council (NRC) under financial support of Vatican’s Initiative “Pope for Ukraine”. 
“In the summer of 2014, I went to work. My mother stayed at home.  She went out into the yard to look at the vegetable garden, but did not reach  she fell from the blast. The shell hit the house and almost destroyed it. The same day four more houses were damaged at our street. It was only the beginning of war,” Natalia recalls.
Natalia and her mother Vira moved to live in a small summer kitchen near the house. They sought help from local authorities. Unfortunately, there was no money in the local budget. The situation was complicated by the fact that Natalia was pregnant and very worried about where and how she would live with her baby.
"When Savelii was born, only summer kitchen was suitable for living. However, it was very cramped and cold. In such circumstances, the baby started to catch up diseases, and we spent several months in hospitals. After discharge, we decided to go to my father  to the village of Chuhynka, in Stanytsia Luhanska district. We lived there for almost a year, but still did not give up the dream of returning home,” Natalia tells.
Finally, in winter 2017, they were called from the village council and told about housing reconstruction project, which was implemented by the Norwegian Refugee Council with the financial support of the Vatican's Initiative “Pope for Ukraine”.
"At first we couldn't believe it was possible," Vira says. “They believed when they provided us with building materials and money to hire builders. My son covered the roof - he is the builder. We started construction in May and were able to move in after three months when the windows were installed,” Vera smiles.
Now Natalia and Vira are starting interior works, bring in water and equip the bathroom. There is still a lot of work to be done, but this family has numerous plans for the future and happy that they already live in small, but their own house.
In 2017, part of the NRC Shelter projects  in Stanytsia-Luhanska district of Luhansk Region was funded through Vatican's Initiative “Pope for Ukraine”. 150 socially vulnerable families received construction materials to repair their house with minor damages and 13 families received construction materials and funds to rebuild  their destroyed premises.
Photo: Anastasiia Karpilianska/NRC
Natalia, sonen och hennes mormor utanför deras hem, vintern 2018. Deras hus i Stanytsia Luhanska i Ukraina fick stora skador efter en granatträff som nästan totalförstörde det. Foto: Anastasiia Karpilianska/NRC Flyktinghjälpen.

I sådana här exempel kan bidrag från privatpersoner spela en viktig roll. Dessa pengar kan användas flexibelt. Med såna medel kan Richard och hans kollegor bidra med det lilla extra. De kan lyssna på de människor som tvingats på flykt och ta reda på vad de vill ha.

– Flexibla medel gör stor skillnad. Det betyder att jag kan använda mer tid på att bygga hem för individer och efter de önskemål som finns. Vi kan också arbeta parallellt med de stora bidragsgivarna och verkligen få dem att förstå vad det betyder att bygga hem för människor.

NRC Flyktinghjälpen bygger hem till människor på flykt i länder som Afghanistan, Kongo, Irak och Libanon. Stöd vårt arbete i dag.

När människor tvingas på flykt förlorar de inte bara sina hem. De förlorar också de samhällen och de säkerhetsnät de hade.

Richard tänker tillbaka på uppdraget i Jordanien. Han var en del av teamet som byggde flyktinglägret Zaatari, ett av världens största läger för syriska flyktingar. Han berättar att när nya familjer anlände, blev de ID-kontrollerade, fick ett nummer på en plats och ett hänglås. På varje plats fanns en husvagn.

– Det första man gör när man kommer till ett nytt ställe är att ta reda på vilka som bor där. Efterhand förstod de nyanlända familjerna att det var folk från grannskapet i Syrien, men de var utspridda över hela lägret, berättar Richard.

– Så snart ingen såg dem, började de flytta runt sina husvagnar. Det blev uppenbart för oss vad de gjorde, de vill bo nära folk de kände. När du förlorar ditt hem förlorar du också det sociala nätverket med grannarna.

– Vi stoppade dem inte, vi lät det ske. De började skapa små samhällen och stadsdelar och bildade gårdar genom att placera vagnarna bredvid varandra, ler Richard.

Whenever she senses her younger siblings are stressed, Malak employs the calming techniques she has learnt from the BLP to help. Photo: Leen Qashu/NRC.
Den 14 år gamle syriske flyktingflickan Malak lär sin yngre syskon meditationstekniker på förskolan i flyktinglägret Zaatari i Jordan. Foto: Dan Wheeler/NRC Flyktinghjälpen

– Som människor har vi en önskan om att tillhöra. Vi är flockdjur, vi både önskar och behöver vara del av en grupp. Den här tiden är en höjdpunkt för mig.

Richard har jobbar för NRC Flyktinghjälpen i sju år. Han har också jobbat för andra biståndsorganisationer. Vad är det som gör NRC Flyktinghjälpen så speciell?

– Jag tror jag är mest stolt över NRC Flyktinghjälpens förmåga och ambition att gå längre än bara ett hems fysiska struktur. Vi får verkligen ta reda på vad som gör ett hem till ett hem för människor.

– Om vi förstår utvecklingen och kan säga att vi inte är klara förens vi har byggt ett hem för människor, så är det fantastiskt. Och det är ingen annan som gör det, just nu i alla fall.

Flyktingar är människor som har fått sina hem förstörda. De flesta vill återvända, men för att göra det måste det vara tryggt och det kan ta många år. Till och med ett helt liv.

Däremellan förtjänar flyktingar beskydd och möjligheten att leva ett värdigt liv. De förtjänar ett hem. Och just därför är Richard och hans kollegors arbete så viktigt.

NRC Flyktinghjälpen byggde hem till mer än 1,5 miljoner människor på flykt under 2019. Stöd vårt arbete i dag.