
I skrivande stund sitter Richard (48 år) i karantän hemma i England efter en jobbresa till Libanon. Han har isolerat sig själv från alla, inklusive sin egen familj. Han håller till i ett hyrt rum några kilometer från sitt eget hem.
– Jag tycker det är svårare att vara hemifrån nu än då jag var i Libanon. Då var jag på resa och kunde inte träffa familjen, och det var helt okej. Nu kan jag i teorin bara sätta mig på cykeln och cykla till nästa by där mitt hem och familj finns. Jag vet att jag inte får göra det och det är svårt.
Richard tycker att alla förtjänar att ha ett ställe man kan kalla "hemma", även om det bara är tillfälligt. För människor på flykt är ett hem, borta från sitt riktiga hem, det bästa sättet att bearbeta trauman på. Med basen i det tillfälliga hemmet kan de bygga upp sina liv igen. Det är uppenbart att Richard brinner för denna uppgift när han pratar om att bygga hem till människor på flykt.
– Se framför dig att du blivit fråntagen möjligheten att ta beslut. När du kommer till gränsen, förklarar dig som flykting och söker asyl, har du inte längre några valmöjligheter. Du kastas runt i systemet, säger Richard innan han fortsätter.
– Plötsligt kan du föreställa dig att du får möjligheten att bestämma var du vill bo. Du får något som kommer att bli ditt hem nu. Plötsligt har du val. Då återfår du en viss kontroll över ditt eget liv. Jag tycker det är fantastiskt, strålar Richard.
Hemma är mina barn trygga
Richard är pappa till två pojkar. Den ena spelar rugby och den andra är en entusiastisk gitarrist. Som förälder blir han emotionell av att se familjer i början av sitt liv som flyktingar.
Han minns tillbaka till då han jobbade med att bygga hem för den traumatiserade Rohingya-befolkningen i Bangladesh.
– Jag minns att jag såg en pappa som bar material som han hade hittat, in i lägret. Jag såg att han byggde något och han verkade ha bråttom. Sen ser jag hur han sätter sina barn i det lilla bygget. Då tänkte jag vad jag själv skulle gjort i samma situation. I ett sådant ögonblick vill du bara omfamna din familj och känna dig trygg.
– Det handlar ju om att skydda dina barn och jag tror att det är den känslan ett hem ger. Jag vet ju själv, när mina barn är hemma är de trygga, säger Richard.

Ett hem ska vara ditt eget
Begreppet skydd eller shelter används ofta i biståndssektorn för att beskriva de boenden som människor på flykt bor i. Det begreppet ger associationer till pinnar, presenningar och trasigt tält i flyktingläger. Richard tycker detta är problematiskt.
– Om du säger till en person på flykt att: Jag ska ge dig skydd eller shelter… Alltså, det klingar så dåligt oavsett språk. Vi måste bort från detta. Genom att erbjuda ett tält, ett skydd, blir människor bara passiva mottagare. De erbjuds bara fysiskt skydd i stället för att erbjudas ett hem, med alla fördelar som det erbjuder förutom skydd från vädret, säger Richard engagerat.
Richard fortsätter och illustrerar exempel med sin erfarenhet från fält.
När Rohingyer kom till Bangladesh var de enormt traumatiserade. Det enda de önskade sig var grundläggande trygghet.
– Några månader senare, väldigt försiktigt, började folk att dekorera utsidan på sina hus. De använde traditionella tekniker och gjorde saker av bambu. De blev kreativa och skapade hem av det som tidigare endast varit ett skydd, berättar han.

– Därför tror jag att om vi hade frågat dem om hur de vill ha sitt hem hade flyktingarna närmat sig oss snabbare och varit mer delaktiga i processen att skaffa sig ett hem.
Richard säger att begreppet «skydd» används medvetet. Det används för att påminna människor på flykt om att boendet är tillfälligt. Denna praxis är han fast besluten att ändra på.
– Det råder en missuppfattning om att när människor på flykt får något tryggt och värdigt, ett ställe de uppfattar som hem, vill de aldrig mer resa tillbaka hem. Jag är övertygad om att denna uppfattning är i grunden fel, säger Richard.
En känslomässig anknytning
Richard likställer det med sin egen personliga resa. Efter många år med utlandstjänster i länder som Jordan, Somalia och Bangladesh var det till slut dags att slå sig till ro. Richard, frun och de två barnen började att leta efter ett hem. Familjen köpte en campingbil och påbörjade en resa som tog dem till Canada och USA för att hitta stället att slå sig ner på. Efter sex månaders resa fick de en uppenbarelse.
– Det slog oss efter ett tag att vi redan hade ett hem. Det hemmet var stället där både min fru och jag hade vuxit upp, och stället där vi träffades. Hemma är en liten by i Cambridgeshire i England, berättar Richard.

– Jag tror alla människor behöver vara kopplade till ett ställe. Cambridgeshire ger mig en andlig känsla. Jag känner mig lugn. Jag tror att det är känslan som får oss att återvända till våra hem. Den känslan är inte annorlunda för människor på flykt. De har en brinnande önskan att komma hem när det är säkert. Helt oberoende av den hjälp vi ger i krissituationen.
Kampen för extra byggstenar
Att bygga hem istället för skydd skapar utmaningar. Richard har ofta heta diskussioner om byggnadsdetaljer med finansiärerna till bygget. Detaljer som ligger utanför uppdraget att bygga ett enkelt skydd.
– Jag har tagit många kamper om höjden på kakel i badrum. Tre kakelhöjder är det som är tillåtet! Människor behöver mer än så. I Ukraina kan det till exempel vara långt under 20 minusgrader. Då kan du inte bara ha väggar i en dusch. Det kommer att frysa. Det måste finnas en viss flexibilitet, säger Richard.

I sådana här exempel kan bidrag från privatpersoner spela en viktig roll. Dessa pengar kan användas flexibelt. Med såna medel kan Richard och hans kollegor bidra med det lilla extra. De kan lyssna på de människor som tvingats på flykt och ta reda på vad de vill ha.
– Flexibla medel gör stor skillnad. Det betyder att jag kan använda mer tid på att bygga hem för individer och efter de önskemål som finns. Vi kan också arbeta parallellt med de stora bidragsgivarna och verkligen få dem att förstå vad det betyder att bygga hem för människor.
NRC Flyktinghjälpen bygger hem till människor på flykt i länder som Afghanistan, Kongo, Irak och Libanon. Stöd vårt arbete i dag.
När människor tvingas på flykt förlorar de inte bara sina hem. De förlorar också de samhällen och de säkerhetsnät de hade.
Richard tänker tillbaka på uppdraget i Jordanien. Han var en del av teamet som byggde flyktinglägret Zaatari, ett av världens största läger för syriska flyktingar. Han berättar att när nya familjer anlände, blev de ID-kontrollerade, fick ett nummer på en plats och ett hänglås. På varje plats fanns en husvagn.
– Det första man gör när man kommer till ett nytt ställe är att ta reda på vilka som bor där. Efterhand förstod de nyanlända familjerna att det var folk från grannskapet i Syrien, men de var utspridda över hela lägret, berättar Richard.
– Så snart ingen såg dem, började de flytta runt sina husvagnar. Det blev uppenbart för oss vad de gjorde, de vill bo nära folk de kände. När du förlorar ditt hem förlorar du också det sociala nätverket med grannarna.
– Vi stoppade dem inte, vi lät det ske. De började skapa små samhällen och stadsdelar och bildade gårdar genom att placera vagnarna bredvid varandra, ler Richard.

– Som människor har vi en önskan om att tillhöra. Vi är flockdjur, vi både önskar och behöver vara del av en grupp. Den här tiden är en höjdpunkt för mig.
Richard har jobbar för NRC Flyktinghjälpen i sju år. Han har också jobbat för andra biståndsorganisationer. Vad är det som gör NRC Flyktinghjälpen så speciell?
– Jag tror jag är mest stolt över NRC Flyktinghjälpens förmåga och ambition att gå längre än bara ett hems fysiska struktur. Vi får verkligen ta reda på vad som gör ett hem till ett hem för människor.
– Om vi förstår utvecklingen och kan säga att vi inte är klara förens vi har byggt ett hem för människor, så är det fantastiskt. Och det är ingen annan som gör det, just nu i alla fall.
Flyktingar är människor som har fått sina hem förstörda. De flesta vill återvända, men för att göra det måste det vara tryggt och det kan ta många år. Till och med ett helt liv.
Däremellan förtjänar flyktingar beskydd och möjligheten att leva ett värdigt liv. De förtjänar ett hem. Och just därför är Richard och hans kollegors arbete så viktigt.
NRC Flyktinghjälpen byggde hem till mer än 1,5 miljoner människor på flykt under 2019. Stöd vårt arbete i dag.