Deras hem förstördes i kriget – sen small det igen
Mahmoud Ahmad Hwaidy, 37 år, är från Deir el Zour, den största staden i östra Syrien. Idag bor han i Beirut tillsammans med sin fru Hannan och deras fem barn.
Familjen hyr en lägenhet och, trots att de är långt hemifrån Syrien, har gjort det bästa av situationen med vad de hade med sig. För att göra lägenheten hemtrevlig hade de sina egna soffor och mattor. Balkongen var fristaden där de kunde koppla av, prata och spendera tid tillsamman som en familj.
Men den 4 augusti förändrades allt. Explosionen i Beiruts hamn träffade deras lägenhet och förstörde allt de höll kärt. Det blev en stark påminnelse av vad de en gång flydde från i Syrien.
Flydde innan missilen slog till
När Hannan och Mahmoud gifte sig köpte de grannhuset bredvid hennes föräldrars hem och levde där lyckliga i fyra år.
Kriget gjorde det svårt för Mahmoud att tjäna pengar och försörja sin familj, så han flyttade till Libanon för att söka jobb. Hannan stannade kvar hemma i Syrien med barnen. “Jag hade bott där hela mitt liv och det var mycket svårt för mig att lämna”, säger hon.
Men när IS-grupper kom till staden kände Hannan att det var dags att åka. En natt för tre år sedan, bärande sin treåriga dotter, de två tvillingar på ryggen och den äldsta dottern vid sidan gick den unga mamman från den plats där hon hade bott hela sitt liv mot säkerheten i Libanon.
Hennes föräldrars hus och hennes eget hem låg bredvid varandra. Två dagar senare förstörde en missilattack båda husen.
Ett till hem förstört
Mahmoud var i en väns hus när explosionen drabbade Beirut.
Han kastades till marken av explosionen. Så fort han hämtat sig, rusade han hem för att kontrollera sin familj. Vägen hem var kantad av enorm förödelse.
När han kom fram, hittade han Hannan och barnen på golvet täckta av glas. "Fönstren och dörrarna hade kastats inåt mot dem", minns han.
”Alla skadades särskilt min fru. I det ögonblicket tänkte jag att jag hellre ville dö än att se mina barn i det tillståndet. Jag grät när jag såg mina barn täckta av glas och blod.”
Hannan tackar sina erfarenheter från kriget i Syrien som räddade deras liv den dagen. Strax innan explosionen i den närliggande hamnen nådde deras lägenhet, hörde Hannan ett högt ljud som påminde henne om flygplanen som hade attackerat hennes stad i Syrien.
Instinktivt samlade hon sina barn som hade lekt på balkongen, sprang in med dem och använde sin egen kropp för att skydda dem när chockvågen slog till några sekunder senare.
“Vi hörde ljudet från flygplanen och kom ihåg Syrien, så vi visste att vi skulle springa in. Det räddade våra liv.”
Hemmet dit familjen sökt sin tillflykt till var nu helt förstört. Balkongen där familjen spenderade mycket tid tillsamman var på väg att kollapsa.
“Det kändes inte som ett hem efter explosionen, fönstren var borta och kylen var trasig. Vi förlorade nästan alla våra möbler. Lägenheten var öde, inte som den en gång var,” minns Hannan med sorg.
Inträngda på andra våningen i ett hörn av huset i ett tätbefolkat område gav den förstörda lägenheten praktiskt taget inget skydd och noll integritet. "Jag kunde inte byta kläder eller ta av mig min sjal", minns Hannan.
Barnen är rädda
För de äldsta barnen, som har varit med om många trauman under deras första år i Syrien, har explosionen starkt påverkat dem psykiskt.
“Vi såg människor springa. Mina barn grät – det hade gått tre år sedan vi var med om något liknande. Och nu fick de uppleva det igen,” säger Hannan.
Hannan mådde dåligt av att se sina barn lida. “När jag såg barnen på detta sätt kände jag mig riktigt arg och ville bara skrika, ” säger hon. ”Jag var vaken om nätterna, tittade på dem och var orolig för att något mer skulle hända dem.”
“Min femåriga dotter är fortfarande påverkad av explosionen. Hon är ofta ensam och ledsen och blir rädd när hon hör ljud.”
“Vårt hem förändrades till det bättre”
NRC Flyktinghjälpen gav dem nödvändig support och hjälp efter explosionen. Inom bara två månader hade vi reparerat skadorna på familjens hem. Vi reparerade familjens mycket älskade balkong och bytte ut alla fönster och dörrar.
“Nu känner vi oss säkra och mer privata,” säger Hannan. “Vi är mer lugna.”
Hon har också sett vilken inverkan reparationerna har haft på familjen. ”Barnen stänger och öppnar dörrarna som om det är något nytt för dem! De säger att lägenheten är mycket fin nu.”
“Mitt psykiska tillstånd har förändrats jämfört med tidigare. Jag drömde om att fönstren skulle fixas och tack och lov har det hänt. Vårt hem förändras till det bättre.”
Under 2019 byggde och reparerade NRC Flyktinghjälpen 12 741 hem i Libanon. Den ekonomiska krisen i Libanon, Covid-19 och explosionen i Beirut gör vårt arbete viktigare än någonsin. Stöd vårt arbete idag.