Trots de många utmaningarna och farorna med resan, så planerar fortfarande många i Honduras att resa med karavanerna igen, även om de vet att det är en väldigt liten chans att nå USA. Foto: Europeiska unionen / ECHO / A. Aragon 2016.

Ny karavan på väg från Honduras till Mexiko och USA

Publicerat 31. jan 2019
”Det stora antalet personer som reser från Centralamerika är ett uttryck för den desperata situation som barn, kvinnor och män lever i”, säger Jan Egeland, generalsekreterare i NRC. "I stället för att prata om en kris vid den amerikansk-mexikanska gränsen, måste nordamerikanerna vakna upp och ta itu med den egentliga humanitära krisen som äger rum i Centralamerika."

Den långa turen norrut är extremt farlig och ansträngande för de tusentals familjer från Honduras, El Salvador och Guatemala, som kommer att delta i de så kallade karavanerna med planerad avresa under 2019. Utmaningarna på vägen kommer sannolikt att öka, eftersom det har byggts upp en frustration i de lokala samhällena längs rutten som tidigare stöttat de som var på väg norrut. Dessutom finns det en växande främlingsfientlighet i både USA och Mexiko, och allt hårdare gränskontroller.

– Gränskontroller, vakter och murar kommer aldrig att kunna sätta stopp för människor på flykt från gängkriminalitet och våld. Ungdomar som har förlorat allt hopp om en bättre framtid i Centralamerika kommer fortsätta att söka ett bättre liv i USA, Kanada eller Mexiko. För att tackla den här krisen måste de mer välbärgade amerikanska länderna satsa mer på att skapa hopp, säkerhet och ett bra styre för ett folk som för närvarande inte ser någon annan lösning än att fly, säger Egeland, som själv besökte Honduras i december.

– Efter att ha pratat med desperata familjer som har rest eller kommer att resa med karavanerna, är jag övertygad om att dagens politik från USA genom Mexiko och Centralamerika bara kommer att förstärka krisen, desperationen och utvandringen. Investeringar i utbildning, arbete och förebyggande av våld är ett bättre alternativ till dagens frihetsberövande och tvångsreturer tillbaka till platser där det bara finns elände och våld, tillägger Egeland.

 

Tegucigalpa. The neighborhood (Villa Cristiana) is controlled by the Mara 13. The armed group does not allow access to the school of children living in the contiguous neighbourhood, as a measure of control. The military presence seeks to regain control of the school. Photo: European Union/ECHO/A. Aragon 2016
Stadsdelen Villa Cristiana i Tegucigalpa, Honduras, kontrolleras av beväpnade trupper. De utövar sin kontroll bland annat genom att hindra barnen i området från att gå i skolan. Militären försöker återta kontrollen över skolorna. Foto: European Union/ECHO/A. Aragon 2016.

  

Honduraner som klarat att komma till Mexiko under tidigare resor, har berättat för NRC:s medarbetare att de stoppats igen, tvingats att underteckna utvisningshandlingar och deporterats utan en rättvis bedömning av sina asylfall. Trots de många utmaningarna och farorna planerar fortfarande många att resa igen, även om de vet att det är en väldigt liten chans att nå USA.

– Det spelar ingen roll om vi dör här eller där. Där har jag åtminstone en liten chans att förbättra mitt liv, säger en person som planerar att resa med den nya karavanen.

– Om du blir utpressad av ett gäng, om du bevittnar ett brott eller om ditt grannskap tas över av organiserad brottslighet, så har du kanske inte något annat val än att fly. Människor kommer bara att välja att bli kvar om de skyddas mot våld, laglöshet och kriminalitet och erbjuds utbildning och arbete, säger Egeland.

Tusentals människor är strandsatta på gränsen mellan Mexiko och USA, där processen att hantera deras ärenden går extremt långsamt. USA och Mexiko har nyligen undertecknat avtalet "Remain in Mexico", som tillåter USA att skicka tillbaka människor till Mexiko medan de går igenom processen för att klargöra deras flyktingstatus. Den processen kan ta flera år.

Förutom avtalet försöker president Trump bygga en mur, migrantbarn har dött i amerikansk förvaring och under sommaren pågick en familjeseparationskris. 75 279 personer deporterades från Mexiko och USA under 2018, enligt ett migrationscentrum i Honduras - Observatorio Consular y Migratorio de Honduras (CONMIGHO).

 

Vill du stötta vårt arbete för människor på flykt?