Life skill learning program, Maiduguri, Nigeria. 2018
Photo: Beate Simarud/NRC
De här unga kvinnorna i Maiduguri, Nigeria, får yrkesutbildning i sömnad. De deltar i en kurs som drivs av NRC. Vissa av kvinnorna är internt fördrivna, andra kommer från värdsamhället. Foto: Beate Simarud / NRC.

När flyktingarna kommer: "Flyktingläger är vårt sista alternativ"

Text: Kristine Grønhaug|Publicerat 11. apr 2019
Föreställ dig att du bor på en plats där det saknas allt från vatten och mat till bränsle. Sedan kommer hundratals, kanske tusentals flyktingar, och slår sig ned på samma plats. De ska också ha mat, vatten och bränsle. Det är kanske inte så konstigt att det snabbt kan bli konflikter här.

NRC arbetar inte i Norge och Sverige, men i 32 av världens länder. Vi hjälper flyktingar som flytt till grannländer och människor som är fördrivna i sitt eget land.

När man hör ordet ”flykting” är det lätt att se framför sig att han eller hon bor i ett flyktingläger. Men i verkligheten är det bara en bråkdel av världens flyktingar och internt fördrivna som gör det. Den stora majoriteten flyttar in i eller strax utanför städer eller byar, där människor bor sedan tidigare - värdsamhällen. Det kan leda till att värdsamhällen utsätts för en stor press och konflikter kan uppstå.

Martin Suvatne har det övergripande ansvaret för NRC:s kärnverksamheter, såsom skyddande tak över huvudet, lägerdrift, försörjning och matsäkerhet, vatten (dricksvatten, tvättvatten och toaletter), information och rättshjälp, utbildning och yrkesutbildning för ungdomar. Foto: Beate Simarud / NRC.

  

Bästa lösningen

Så varför sätter vi helt enkelt inte upp fler läger för flyktingarna?

– Flyktingläger är vårt sista alternativ, säger direktör Martin Suvatne, som har det övergripande ansvaret för NRC:s huvudaktiviteter. De är skyddande tak över huvudet, lägerdrift, försörjning och matsäkerhet, vatten (dricksvatten, tvättvatten och toaletter), information och rättshjälp, utbildning och yrkesutbildning för ungdomar.

"Flyktingläger är vårt sista alternativ"
Martin Suvatne

En anledning till varför läger inte är optimala är att det finns så få arbetsmöjligheter där. Därmed är det svårt för flyktingar och internt fördrivna att bli ekonomiskt självständiga. Då förlorar man även lätt tron på en framtid.

– Dessutom är det otroligt dyrt att driva ett flyktingläger, där vi måste erbjuda människor mat, skyddande tak över huvudet, vatten och el. Vi har helt enkelt inte de resurserna. Därför är det egentligen bäst om flyktingarna kan bo i värdsamhällen. Det är en lösning som lönar sig för alla, säger Suvatne.

  

Some of the family neighbours knew about NRC shelter program and passed on the organization hotline contact number to the family. From there, the family became part of the unfinished house project.

Ramtha
July 2018
Photo by: Oriane van den Broeck/NRC
NRC hjälper till att färdigställa hus, så att flyktingar får en plats att bo på. Tack vare det här projektet har en familj på sex personer från Syrien etablerat sig med ett nytt hem i Ramtha, Jordanien. Bilden visar två av familjemedlemmarna. Foto: NRC.

  

Pressad bostadsmarknad

Värdsamhällen vill inledningsvis gärna hjälpa människor som har fått fly från krig eller konflikter. Som har fått lämna allt de äger, allt de lever av och allt de älskar.

Men det blir snabbt allt svårare att vara positivt inställd när skolan blir alltför full och ens egna barn inte får den undervisning de har rätt till. Eller när det inte längre är möjligt att få ett jobb, eftersom det finns så många sökande. Eller när lönenivån går ner för att någon accepterar att arbeta för lägre lön.

Eller när det är brist på bostäder. När de få bostäder som är tillgängliga blir för dyra. Som ett exempel på det nämner Suvatne Jordanien, ett av Syriens grannländer som drabbades hårt av krisen.

  

Hamzeh is a 20-year-old university student, he joined the cash for work project in Jerash because he wants to save some money and pay his tuition fees.
Hamzeh är en 20-årig universitetsstudent från Jordanien. Eftersom han fick ett jobb genom NRC, har han råd att betala studieavgiften. Han planterar träd i Jerash. Foto: NRC.

   

– Många känner till flyktinglägret Zaatari i Jordanien. Det byggdes som en tillfällig bosättning 2012, men det bor fortfarande cirka 80 000 människor där. Många fler flyktingar bor utanför Zaatari-lägret. En stor del av dessa letar efter en plats att bo på. Bostadsmarknaden förändras därför kraftigt. Det är många fler som behöver lägenhet än det finns lägenheter tillgängliga. Det här påverkar också vanliga jordanier.

  

Never Rukia (28) from Uganda in front and Mary Kiden (17) and Christin Awate (16) from South Sudan are collecting water from a new water point in Bidibidi, Uganda which is being used by both refugees and the host community. 

"Wars are no good for the civilians. I am glad Uganda can give them land and provide security," says Never.  

She welcomes the refugees to her neighborhood. 

"It has some benefits for us as well. There are for example more goods being sold at the market now. And there are clean water sources available to us, as well as the refugees. I think we should stay together in harmony and share the available resources," she explains. 
NRC is seeking funding to continue lifesaving programmes for refugees here.
Photo: NRC/Tiril Skarstein
Bidibidi i Uganda: Först går 28-åriga Never Rukia från Uganda. Bakom kommer Mary Kiden, 17 år, och Christian Awate, 16 år, från Sydsudan. De har hämtat vatten från en ny vattenpost, som används av både flyktingar och människor från värdsamhället. ”Att det kom flyktingar hit har sina fördelar för oss också. Vi har fått rent vatten och det finns ett större utbud av varor på marknaden”, säger Never. Foto: Tiril Skarstein / NRC.

  

Förmånliga erbjudanden

Människor använder ofta ett hus som ett investeringsobjekt, i den meningen att de bygger på huset under de perioder de har råd med det. Till exempel lägger man ett nytt golv ett år, medan man sätter in nya fönster året efter. Kanske har husägaren räknat med att hemmet inte kommer att vara helt färdigt förrän om sju eller tio år.

Men NRC kan komma in och erbjuda personen ett förmånligt avtal:

– Vi säger att vi kan färdigställa huset inom de närmaste två-tre månaderna. Det vi begär i gengäld är att husägaren lånar ut huset till flyktingar i ett, två eller tre år. Med detta följer ett solitt, juridiskt bindande avtal, säger Suvatne.

  

Deogratius Kimena – ICT teacher, 27
with Festo Philipo Emmanuel, 23,  host community youth attending ICT classes in Mtendeli refugee camp.

and  Nizigama Jenovanie, 22, refugee from Burundi:
“I came here in 2015. I’m thankful for these trainings, I’m learning a lot that I didn’t know before, like how to write letters, modify pictures and other things. After this, I’d like to get a job as a computer trainer. I want to be a teacher.” 

Photo: Guri Romtveit/NRC
Flyktinglägret Mtendeli i Tanzania huserar över 40 000 flyktingar från Burundi. NRC driver ett ungdomscenter i lägret, som erbjuder yrkesutbildning för både flyktingar och människor från värdsamhället. Bilden visar den 27-åriga dataläraren Deogratius Kimena (till höger) med Festo Philipo Emmanuel, 23 år, från värdsamhället och Nizigama Jenovanie, 22 år, flykting från Burundi. Hon säger: "Jag kom hit 2015. Jag är glad att jag har fått lära mig mycket som jag inte kunde tidigare, som att skriva brev, redigera foton och andra saker. När jag är klar vill jag jobba som datahandledare. Jag vill bli lärare." Foto: Guri Romtveit / NRC.

  

Eller om det är ett hus som är förstört och behöver repareras. Då har NRC - mot att husägaren går med på att till exempel låta flyktingar bor i en del av huset under en period - stått för reparationerna. Huset får en enkel, men bra standard.

På så sätt bidrar NRC också till en något mindre efterfrågan på marknaden och till att priserna stabiliseras.

Inte ensam - tillsammans

För NRC är målet att hitta bra och varaktiga lösningar, oavsett om det handlar om att flyktingar och internt fördrivna återvänder hem, att de är kvar eller att de hittar en annan plats att resa till.

– I vilket fall är det viktigt att värdsamhället inte känner sig bortglömt. Att de inte känner sig ensamma i den här situationen. Värdsamhället måste kunna se att det är till fördel för dem att flyktingarna bor där tillsammans med dem. Att de får hjälp som de inte vill vara utan, säger Suvatne.

Därför har vi på NRC med oss värdsamhället i allt vi gör. På så sätt undviker vi konflikter.

Därmed bidrar vi kanske också till en fredligare värld.

 

Vill du stötta vårt arbete för människor på flykt?