Att bo i en lägenhet med fönster och dörrar och plats för lite privatliv är en lyx som de flesta av oss tar för givet. Men för syriska flyktingar i Libanon är det inte en självklarhet. Efter att kriget i Syrien tvingade familjen att fly till grannlandet Libanon för åtta år sedan, har sjubarnsmamman Safaa, 45 år, levt i ständig otrygghet och oroat sig för var familjen ska bo.
Eftersom det inte finns några organiserade flyktingläger i Libanon, har flyktingarna blivit tvungna att skaffa tak över huvudet på egen hand. Idag bor åtta av tio syriska flyktingfamiljer i bostäder som de hyr. Nästan sju av tio familjer bor i städer eller tätbebyggda orter. Många saknar indraget vatten, sanitet och el.
– Sedan vi flydde för åtta år sedan har vi flyttat mer än 30 gånger, eftersom vi inte har kunnat betala hyra. Vi har alltid varit tvungna att leta efter en ny bostad utan eller med minimal hyra, berättar Safaa.
Safaas man, Abed, klarar inte fysiskt arbete på grund av ryggproblem. Ändå är han alltid på jakt efter ströjobb, för att tjäna lite pengar till mat och annat som behövs. Men det är inte alltid så enkelt.
Tvingades bo i ett tält
För drygt en månad sedan kastades Safaa och familjen ut från lägenheten de bodde i, eftersom de inte hade pengar till hyran.
– Ägaren ville hyra ut huset till en annan familj som kunde betala. Vi hade ingenstans att ta vägen och vi bad på våra bara knän att stanna där över vintern, men han vägrade och kastade ut oss genom dörren.
”Ägaren ville hyra ut huset till en annan familj som kunde betala. Vi hade ingenstans att ta vägen och vi bad på våra bara knän att stanna där över vintern, men han vägrade och kastade ut oss genom dörren.”SAFAA , 45 år, syrisk flykting och sjubarnsmamma
Familjen ställde upp ett enkelt tält, som var täckt med en presenning, på marken intill. Safaa hoppades att det bara skulle bli en kortvarig nödlösning. Men vintern kom med kyla, vind och regn.
Räddad av NRC
– Tältet hade ingen uppvärmning, det var bitande kallt och jag fruktade att barnen skulle bli sjuka och dö, berättar hon.
En hel månad bodde familjen under de här förhållandena, innan Safaa tog kontakt med NRC.
– Jag ringde NRC:s kontor och förklarade vår desperata situation. Redan nästa dag hittade de tältet vi bodde i och gav oss livräddande hjälp, säger Safaa.
NRC ordnade genast så att familjen fick en lägenhet, som tillhör en libanesisk husägare. Vi har vårt eget program i Libanon, där vi ingår ett avtal med en husägare för att renovera en lägenhet eller bygga till ett hus, mot att en flyktingfamilj får bo där gratis under en längre tid. Det var det programmet som Safaa och familjen fick ta del av, och som garanterar dem gratis lägenhet under ett år och två månader.
”Idag bor vi i en 3-rumslägenhet med egen nyckel, kök och badrum. Vi känner oss trygga och jag slipper oroa mig för att vi ska bli utkastade.”SAFAA, 45 år, syrisk flykting och sjubarnsmamma
– Idag bor vi i en 3-rumslägenhet med egen nyckel, kök och badrum. Vi känner oss trygga och jag slipper oroa mig för att vi ska bli utkastade, säger Safaa med ett leende.
Ny lägenhet har gett nytt hopp
Safaa kan nu använda tiden till att göra det fint och trevligt i lägenheten. En stor spegel har hängts upp i badrummet. Fönstren har fått gardiner och det har kommit upp bilder på väggarna. Barnen har fått plats att leka, och familjen kan koppla av och samlas framför tv:n på kvällen.
– NRC räddade våra liv. Nu känner vi att vi lever, inte bara existerar, och vi har återigen börjat drömma om en bättre framtid, säger Safaa.
Sonen Ahmad* hjälper mamman med allt i huset. Han passar småsyskonen och gör allt hans mamma ber honom om.
– Jag är ofta på FN:s flyktingkontor (UNHCR) och kontrollerar att mamma har kommit ihåg att förnya registreringen, så att vi finns med på listan över personer som behöver hjälp, berättar han.
Den näst äldsta sonen gillar att rita och måla, och han har sin egen plats i lägenheten där han kan utvecklas. De två döttrarna, som drömmer om att bli lärare, har också egna skrivbord där de kan göra läxor.
Under 2018 har bostadsförhållandena för syriska flyktingar i Libanon försämrats. Andelen flyktingar som bodde i så kallade tillfälliga bosättningar, som ofta består av tält och träskjul, ökade från 26 procent 2017 till 34 procent 2018. Familjer som försörjs av en ensamstående mamma har det allra svårast. 44 procent av dessa familjer bor i så kallade tillfälliga bosättningar.
(* Namnen har ändrats för att skydda personernas identitet.)
