Minette (38) and her family fled from Manyu and sought safety in Buea after their home was burned down. They have received some plastic sheeting and utensils from NRC, and they have built a temporary kitchen at their new place in Buea.

Photo: NRC/Tiril Skarstein

Krisen i Kamerun växer: 4 miljoner drabbade

Publicerat 06. maj 2019
Det ökade våldet har tvingat mer än en halv miljon människor på flykt i de engelsktalande delarna av Kamerun, men trots det saknas nödvändig hjälp och internationellt stöd, varnar NRC.

– När brutala strider tvingar hundratusentals människor på flykt från deras hem, brukar det internationella samfundet slå larm. Det verkar inte som detsamma gäller för Kamerun. Det finns inget initiativ för fredsmedling på gång, inget medieintresse och det är liten press på parterna att sluta attackera civila, säger NRC:s generalsekreterare Jan Egeland, som nyligen besökte Kameruns engelsktalande områden i sydväst.

På flykt från sina hem

Krisen i de engelsktalande delarna av Kamerun började som fredliga demonstrationer i slutet av 2016, men har eskalerat till en aktiv konflikt mellan regeringsstyrkor och icke-statliga väpnade grupper. Idag är över en halv miljon människor fördrivna från sina hem och 1,3 miljoner är i behov av humanitär hjälp, enligt FN.

– Hundratals byar har bränts ner, nästan en miljon barn saknar tillgång till utbildning och tiotusentals lever på flykt ute i bushen, där de gömmer sig utan någon som helst hjälp. Den internationella tystnaden kring de grymheter som äger rum i Kamerun är lika chockerande, som de oräkneliga berättelserna är hjärtskärande, säger Egeland. 

Ingen hjälp från internationella samfundet

– En grupp kvinnor på flykt berättade för mig att de känner sig svikna av FN och internationella organisationer. De frågade mig vad Europa gör. Kamerun koloniserades först av Tyskland och delades därefter av Storbritannien och Frankrike. Därför förväntar sig kvinnorna nu att de tidigare kolonialherrarna ska ta ett ansvar för de konflikter som är rotade i kolonialhistorien, säger Egeland.

Ett stort antal bönder har tvingats fly från fruktbara landområden och är nu beroende av hjälp från släktingar eller humanitära aktörer. För närvarande är det endast en handfull humanitära organisationer som driver stora hjälpprogram i området.

Värna om barnens utbildning

– Vi måste trappa upp den humanitära responsen och det finns också behov av oberoende medierapportering från den internationella pressen. Mest av allt måste vi se en ökad internationell diplomatisk insats, för att hitta politiska lösningar. Det kan börja med att parterna sätter sig ner och enas om hur skolor kan öppnas igen, så att en generation av barn inte längre förlorar rätten till utbildning, säger Egeland.

NRC vädjar till de stridande parterna om att skydda civila liv och tillåta humanitära organisationer få trygg tillgång till människor i nöd.

 

Vill du stötta vårt arbete för människor på flykt?