I februari har FN och givarländerna möte i Genève, för att förhindra att den humanitära situationen förvärras ytterligare. Målet är att få fram 4 miljarder dollar, som ska användas för att genomföra FN:s nödhjälpsplan.
– Det är viktigt att länder som inte själva är direkt involverade i detta brutala krig, är med och stöder nödhjälpsarbetet, säger Egeland.
Krisen i Jemen beskrivs som världens största humanitära kris. Efter fyra års våldsamma konflikter och krig är miljontals civila bara ett steg bort från akut hungersnöd. Utan livräddande hjälp under de närmaste månaderna riskerar tusentals människor att dö, som ett resultat av krigshandlingar och brist på mat och mediciner.
På randen till en svältkatastrof
– Om vi ska lyckas förhindra mer död och lidande måste vi öka det humanitära biståndet. Regeringarna i olika länder måste ge mer pengar, användningen av blockader och restriktioner när det gäller bränsle och mediciner måste tas bort, och vi kan inte tillåta att kriget får fortsätta, säger Egeland.
Över 20 miljoner människor i landet svälter. Hälften av dessa har drabbats av extrem hungersnöd. Det är 14 procent fler än förra året. Två av tre distrikt i landet är på randen till svältkatastrof.
Nästan 240 000 människor är redan drabbade av svält, och situationen är värst i de områden där det pågår strider.
Åtta av tio behöver humanitär hjälp
– Miljontals jemeniter svälter allt mer, är mer sjukliga och mer sårbara än för ett år sedan. Det medför att allt större del av befolkningen blir beroende av hjälp utifrån för att överleva, säger Egeland.
Av landets 29 miljoner invånare behöver 24 miljoner någon form av humanitär hjälp eller skydd. Det är inklusive 14, 3 miljoner människor som är i akut behov av hjälp, 27 procent fler än förra året.
För miljontals jemeniter är humanitär hjälp den enda livlinan.
Fler länder måste bidra med hjälp
Egeland säger att det inte är någon slump att de största bidragsgivarna till humanitärt bistånd i Jemen de senaste åren har varit USA, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Dessa länder har finansierat 60 procent av den internationella hjälpen. Dessutom tillkommer Storbritanniens insats, som endast utgjorde fem procent av den totala hjälpinsatsen.
– Dessa länder har, tillsammans med andra länder på båda sidor av konflikten, bidragit till kriget som har lett till att 24 miljoner, eller åtta av tio, jemeniter nu behöver hjälp. Men vi behöver också mer pengar från de regeringar som inte är inblandade i kriget.
Miljontals jemeniter svälter allt mer, är mer sjukliga och mer sårbara än för ett år sedan. Det medför att allt större del av befolkningen blir beroende av hjälp utifrån för att överleva.Jan Egeland
Angrepp på civila
Varje dag dödas civila samtidigt som hus, skolor, sjukhus och annan infrastruktur läggs i ruiner. Flygattacker orsakar allra störst förödelse.
Enligt The Yemen Data Project minskade det totala antalet flygattacker under 2018, men andelen flygattacker riktade mot civila mål ökade. Organisationen rapporterar också att utav 3 362 flygattacker i Jemen under 2018, träffade 420 bostadsområden.
I genomsnitt förstörs cirka 600 civila byggnader varje månad.
”Vi måste få ett slut på hyckleriet”
FN har beskyllt alla parter i konflikten för attacker på sjukhus, skolor och marknader och för att förhindra att nödhjälp når fram till civila.
– Nu måste vi sätta stopp för hyckleriet från de vapenexporterande länderna och länderna som bombar civilbefolkningen, som befinner sig i korselden mellan de krigförande parterna. Folket i Jemen behöver mer än bara pengar. De är också beroende av att hjälpen kommer fram och inte hindras av de stridande parterna i konflikten.
Dödlig blockad
Tidigare importerade landet 90 procent av all mat och nästan alla mediciner och bränsle. Sedan konflikten eskalerade i mars 2015 har gränspassager, flygplatser och hamnar periodvis varit stängda.
I november 2018 stängde den saudi-ledda koalitionen hamnen i staden Hodeidah under en månad, vilket förvärrade den humanitära krisen ytterligare. Det är fortfarande strikta restriktioner på kommersiella varor, bränsle, mat och medicin som kommer in i landet. Priserna har skjutit i höjden och pengabrist innebär att få har råd att köpa det de behöver. Flygplatsen i huvudstaden Saana är stängd för internationell och inrikes flygtrafik, vilket hindrar sjuka från att resa utomlands för att få livräddande medicinsk behandling.
Ond cirkel av lidande
Matpriserna har stigit med 150 procent sedan krisen eskalerade för snart fyra år sedan. Över 600 000 har förlorat sina jobb. Norrut i landet har tusentals lärare, hälso- och sjukvårdspersonal och andra offentliganställda inte fått lön på flera år.
– Det är hög tid att blockaden upphör, att hamnar och flygplatser öppnas, offentliga tjänster återupptas och att det införs en landsomfattande vapenvila, så att fredsförhandlingar kan leda till varaktig fred. Det här är det enda sättet att bryta den onda cirkeln av mänskligt lidande, säger Egeland. Att leva upp till den vapenvila som förhandlats fram under FN:s överinseende och ytterligare fredssamtal kommer att vara avgörande för landets öde, när krisen nu går in på sitt femte år.