Aden, Yemen. NRC’s education assistant Malka Mohammed (26) speaking with a young girl.
Läs bildtexten "Utbildning är så viktigt, och det är därför vi hjälper barn och ungdomar så att de kan skapa ett bättre liv för sig själva och en framtid", säger Malka. Som utbildningsassistent i NRC är hennes uppgift att se till att barn som lever mitt i konflikten fortfarande kan gå i skolan. Foto: Ingrid Prestetun / NRC.

Malka flydde från striderna i Jemen – nu hjälper hon barn som lever mitt i konflikten

Text: Thale Jenssen|Publicerat 17. apr 2019
”Varje dag hörde jag om hur människor dödades. Jag var särskilt rädd de tidiga morgontimmarna när flygangreppen började”. NRC:s utbildningsassistent Malka Mohammed, 26 år, berättar om hur det är att dela ut nödhjälp bland landminor och flygangrepp i hemlandet Jemen.

Varje dag dödas eller skadas invånare i Jemen - medan de står i köket och lagar middag till familjen, när de kör sina döttrar och söner till skolan eller tar bussen till jobbet, när de gör veckans inköp på marknaden eller arbetar på gården.

Landminor, flygangrepp, brist på mat och mediciner - listan över olika hot som sätter tusentals liv i fara i Jemen är lång. Och att dela ut nödhjälp i landet är ingen lätt uppgift.

Aden, Yemen.
Landmines, airstrikes, lack of food and medical help, the list of threats in Yemen putting thousands of lives at risk is long. And delivering aid is no easy mission. When driving a car in Yemen’s conflict-affected areas, even the sky above you and the very ground you’re driving on are possible threats. Fastening your seatbelt is minor compared to the many other precautions that have to be taken. All of the Norwegian Refugee Council’s cars have a large NRC logo on the rooftop, clearly visible from the sky, to reduce the risk of being hit by airstrikes. Drivers must always keep to the main road, or, when off road, follow the tracks made by other vehicles. 
The reason is simple: on a regular basis, cars and people are blown to pieces by landmines or unexploded bombs buried in the sand.

Yemen is described as "the forgotten war" and "the world's worst crisis", but for over a hundred of NRC’s employees, the country represents more than gloomy headlines. It’s their home country, where they were born and raised, went to school and where they now go to work every single day, providing their fellow Yemenis with cash, safe water, shelter and education. Photo: Ingrid Prestetun/NRC
Läs bildtexten Söderut, i och runt staden Aden, finns spåren av kriget överallt. Byggnader och broar ligger i ruiner efter flygattacker, och husväggar är fullpepprade med hål av krypskyttar. Hem, skolor och sjukhus har förstörts av alla sidor i konflikten. Så många som 420 av 3 362 flygangrepp, som rapporterades i Jemen förra året, träffade bostadsområden. I genomsnitt blir cirka 600 civila byggnader och platser helt eller delvis förstörda varje månad. Foto: Ingrid Prestetun / NRC.

  

En levande mardröm

Söderut, i och runt staden Aden, finns spår av kriget överallt. Byggnader och broar ligger i ruiner efter flygattacker, och husväggar är fullpepprade med hål av krypskyttar. Hem, skolor och sjukhus har förstörts av alla sidor i konflikten. Så många som 420 av 3 362 flygangrepp som rapporterades i Jemen förra året, träffade bostadsområden, enligt Yemen Data Project. I genomsnitt blir cirka 600 civila byggnader och platser helt eller delvis förstörda varje månad.

För fyra år sedan bodde NRC:s Malka i en av dessa byggnader tillsammans med familjen. Hon minns väldigt väl mars 2015. Det som började som en månad full av glädje och bröllopsfester blev plötsligt en levande mardröm.

Malka arbetade som engelsklärare i hemstaden Aden. En dag kom en kollega springande till klassrummet, bankade hårt på dörren och ropade: "De attackerar staden!"

– Vi evakuerade skolan, det var fullständigt kaos och skjutningar överallt, berättar hon.

  

Aden, Yemen.
NRC’s education assistant Malka Mohammed (26) remembers March of 2015 well and how it went from being a joyful month of celebrations and weddings before it turned into a living nightmare. She worked as an English teacher in her home city of Aden when one day her colleague came running to her classroom, knocking madly on the door and shouting: "They’re attacking the city!"

"We evacuated the school, there was a lot of confusion. There was shooting everywhere," she recounts.

Over the next few weeks, it got worse and the fighting  drew closer to Malka’s home. 

"Every day I heard stories of how people had been killed and I saw the remains of destroyed buildings. It scared me to death. I was particularly afraid during those early morning hours around 5 am when the airstrikes began." 

She remembers one day waking up to the screams of the little girl next door.

"I ran out on to the streets without wearing my abaya or even a scarf on my head. I was running like crazy and the street was full of people. It felt like it was going to be the last day on earth, the sky was covered in red lightening."

Malka and her mother ran as fast as they could. They eventually reached a house and were welcomed in by the people living there. They stayed until the next morning. 

A stranger helped Malka that day. Now, she is helping others. 

As an education assistant in southern Yemen, her job is to make sure children living in the midst of conflict can still access school. Through our education work, we rehabilitate and rebuild schools destroyed by shelling and other attacks, we distribute school materials, teach teachers and organise school feeding.

"We cannot lose education in Yemen. If we lose education, we can lose a whole generation," she says, and continues: "Education is so important, and that’s why we try to support young Yemenis to create a better life for themselves, and a future." Photo: Ingrid Prestetun/NRC
Läs bildtexten Malka minns väldigt väl mars 2015. Det som började som en månad full av glädje och bröllopsfester blev plötsligt en levande mardröm. Foto: Ingrid Prestetun / NRC.

  

En främling hjälpte henne

Under de närmaste veckorna kom kriget allt närmare Malkas hem.

– Varje dag hörde jag om hur människor dödades. Jag var särskilt rädd de tidiga morgontimmarna runt klockan fem då luftangreppen började.

Hon kommer ihåg den dagen då hon vaknade av skriken från en liten flicka i grannhuset.

– Jag sprang ut på gatan, jag hann inte ens ta på abayan eller någon sjal på huvudet. Jag sprang för livet och gatorna var fulla av folk. Jag fruktade att min sista stund var kommen. Röda blixtar från luftangreppen slog över himlen.

Malka och hennes mamma sprang så fort de kunde. Till slut nådde de ett hus och de som bodde där bjöd in dem. Där stannade de till nästa morgon.

En främling hjälpte Malka den dagen. Nu är det hon som hjälper andra.

"Jag sprang för livet och gatorna var fulla av folk. Jag fruktade att min sista stund var kommen. Röda blixtar från luftangreppen slog över himlen."
Malka Mohammed, NRC

Kom fram med hjälp trots farorna

Som utbildningsassistent är hennes jobb att se till att barn som lever mitt i konflikten fortfarande kan gå i skolan. I Jemen reparerar och bygger NRC upp skolor som har förstörts i attacker. Vi delar ut skolväskor, böcker, skrivblock och pennor, utbildar lärare och organiserar skolluncher.

– Vi har inte råd att låta utbildning gå förlorad i Jemen. Om vi gör det kan vi förlora en hel generation, säger Malka. Utbildning är så viktigt, och det är därför som vi hjälper barn och ungdomar att skapa ett bättre liv för sig själva och en framtid.

Men det är ingen lätt uppgift, så länge som de människor vi hjälper lever mitt i konflikten, med ett ständigt hot från landminor och attacker. Dessutom i områden som man bara når genom ett oändligt antal vägspärrar som gör bilfärden lång och farlig.

  

Aden, Yemen.
Landmines, airstrikes, lack of food and medical help, the list of threats in Yemen putting thousands of lives at risk is long. And delivering aid is no easy mission. When driving a car in Yemen’s conflict-affected areas, even the sky above you and the very ground you’re driving on are possible threats. Fastening your seatbelt is minor compared to the many other precautions that have to be taken. All of the Norwegian Refugee Council’s cars have a large NRC logo on the rooftop, clearly visible from the sky, to reduce the risk of being hit by airstrikes. Drivers must always keep to the main road, or, when off road, follow the tracks made by other vehicles. 
The reason is simple: on a regular basis, cars and people are blown to pieces by landmines or unexploded bombs buried in the sand.

Yemen is described as "the forgotten war" and "the world's worst crisis", but for over a hundred of NRC’s employees, the country represents more than gloomy headlines. It’s their home country, where they were born and raised, went to school and where they now go to work every single day, providing their fellow Yemenis with cash, safe water, shelter and education. Photo: Ingrid Prestetun/NRC
Läs bildtexten I Jemen har alla NRC:s bilar en stor logotyp på taket, som syns tydligt ovanifrån, för att förhindra att bilen blir ett mål för luftangrepp. Foto: Ingrid Prestetun / NRC.

 

Dödshot överallt

När man kör bil i Jemens konfliktutsatta områden utgör även himlen ovanför dig och marken du kör på ett dödligt hot. Att ta på säkerhetsbältet är bara en liten del av alla försiktighetsåtgärder du måste vidta. Till exempel har alla NRC:s bilar en stor logotyp på taket, som syns tydligt ovanifrån, för att förhindra att bilen blir ett mål för luftangrepp. Förarna måste alltid hålla sig på huvudvägarna, och när de kör på landsvägar måste de följa spåren från andra bilar som har kört där innan dem.

Förklaringen är enkel – med jämna mellanrum sprängs bilar och människor i bitar av landminor eller odetonerade bomber som ligger väl gömda i sanden.

Jemen beskrivs som "det glömda kriget" och "världens värsta kris", men för Malka och över hundra av NRC:s medarbetare representerar landet mer än dessa dystra rubriker. Det är deras hem, den plats där de föddes och växte upp, där de gick i skolan och där de nu går till jobbet varje dag för att ge rent vatten, kontantstöd, skyddande tak över huvudet och utbildning till sina medborgare.

       

Vill du ge ett bidrag?