– Det har inte varit så många internt fördrivna människor sedan tiden före fredsavtalet som undertecknades 2015, och situationen verkar förvärras, säger Hassane Hamadou, NRC:s landsdirektör i Mali.
– Det har redan skett flera attacker mot civila hittills i år. Många överlevande flyr efter att deras byar brutalt attackerats. De har förlorat sina nära och kära, sina hem och även sin grundläggande inkomst, säger Hamadou.
Kraftig ökning sedan 2017
Antalet internt fördrivna i landet har ökat från 35 000 i slutet av 2017, till 126 000 i slutet av 2018, enligt siffror från rapporten. Sedan januari har ytterligare 133 000 personer drivits på flykt.
Den här alarmerande utvecklingen, med allt fler människor som drivs på flykt i de centrala och norra delarna av Mali, är till stor del ett resultat av attacker från väpnade grupper, hot, interna konflikter och militära operationer. Stödet till människor som drabbats av krisen har inte stått i proportion till regionens stora militära insatser.
Våldet drabbar civila
– Civila är de som lider mest, både av våldet och de militära operationer som genomförs i centrala och norra Mali. Det internationella samfundet måste prioritera skyddet av civilbefolkningen och se till att de får sina grundläggande behov tillgodosedda, om vi ska undvika en humanitär katastrof, varnar Hamadou.
I maj 2019 hade givarländerna bara bidragit med 20 procent av de pengar som behövs för att möta landets humanitära behov. Om trenden fortsätter, så kommer de hjälporganisationer som samarbetar för att nå ut med snabb livräddande hjälp till de hårdast drabbade områdena ha använt alla sina resurser inom loppet av de närmaste månaderna.