Läs bildtexten ”Jag saknade mitt hem”, säger Yurii Polieshko, 55 år. Han och hans fru Liudmyla, 51 år, bor nära frontlinjen i regionen Donetsk. De flyttade tillbaka till byn efter att ha tillbringat tid i Ryssland. Deras hus är förstört och de har förlorat sin försörjning. De senaste tre åren har de levt på humanitär hjälp och stöd från släktingar. Foto: Ingebjørg Kårstad / NRC.

5 saker du borde veta om konflikten i Ukraina

Text: Kristina Nechayeva och Thale Jenssen|Publicerat 26. apr 2019
Efter fem års konflikt i östra Ukraina är 5,2 miljoner människor drabbade av krisen och 3,5 miljoner är i behov av humanitär hjälp. Men resten av världen verkar ha glömt krisen helt. Här är fem saker du bör veta om konflikten i Ukraina.

#1 Trotsar faror för att träffa familjen

I april 2014 bröt konflikten ut i östra Ukraina, som sedan dess har varit delat - på den ena sidan regerar myndigheterna och på den andra sidan styr icke-statliga grupper. Det som tidigare var ett samhälle, delas nu av en gräns som är längre än avståndet mellan Oslo och Stockholm. Längs den minerade frontlinjen står varningsskyltarna tätt och varnar för odetonerade sprängämnen, och vid de fem kontrollstationerna delar taggtrådsstängsel gränsen i två delar.

Varje månad korsar omkring 1,1 miljoner ukrainare frontlinjen. De trotsar faror som bomber och landminor och riskerar livet för att besöka sina familjer som lever på andra sidan, handla på marknaden, skaffa viktiga dokument eller för att uppsöka offentliga tjänster som sjukvård.

Människor köar vid gränsövergångar i timmar, genom den kalla vintern eller i stekande sol under sommarmånaderna. De flesta kontrollstationerna saknar tillgång till dricksvatten, toaletter och första hjälpen.

Konflikten i östra Ukraina

2013 började tusentals ukrainare att demonstrera, först i huvudstaden Kiev och därefter i andra städer. Demonstrationerna drevs fram av stödet till EU:s samarbetsavtal och ett starkt motstånd till regeringens politik, som betraktades som korrupt och att den kränkte demokratin och rättssäkerheten.

Demonstrationerna kulminerade i ett antal våldsamma händelser och tragiska dödsfall på mer än 100 personer - såväl demonstranter som poliser.

I Donbas, ett tätbefolkat och starkt industrialiserat område i östra Ukraina som består av de två regionerna Donetsk och Luhansk, var det blandade reaktioner på händelserna i Kiev och andra städer i Ukraina. Innan konflikten bodde 6,6 miljoner i Donbas, som utgjorde 15 procent av Ukrainas totala befolkning och genererade 16 procent av landets bruttonationalprodukt.

Säkerhetssituationen i Donbas blev snabbt förvärrad och ledde till att den ukrainska regeringen förlorade kontrollen över delar av regionerna Donetsk och Luhansk, samtidigt som väpnade strider i området inleddes. Trots avtalen om vapenvila från Minsk 2015 (Minsk II) har striderna fortsatt.

Every day thousands of people, many of them elderly, have to cross the checkpoint between government controlled and non-government-controlled areas of Ukraine at Stanytsia Luhanska. The bridge is destroyed, making it impossible for cars to pass, forcing people to walk for several kilometres through no man’s land and wait for 3-4 hours to pass each way. 

For those who are unable to make the walk, Slavik is ready to offer transport for a small fee. He works at EECP every day.
“I use this wheelchair to transfer elderly people. They have the same problems: a small pension, and expensive medicines. There are many people. The elderly people constantly complain about life. They have to show up in person every month in order to receive their pension", says Slavik. 

Photo: Ingebjørg Kårstad/Norwegian Refugee Council.
Läs bildtexten Varje månad korsar omkring 1,1 miljoner ukrainare frontlinjen. De trotsar faror som bomber och landminor och riskerar livet för att besöka sina familjer som lever på andra sidan, handla på marknaden, skaffa viktiga dokument eller för att uppsöka offentliga tjänster som sjukvård. Slavik dyker upp vid en av kontrollstationerna varje dag och hjälper till med rullstol och ”körhjälp” mot en mindre summa. Foto: Ingebjørg Kårstad / NRC.

  

#2 Omkring 3 300 civila har dödats

Konflikten drabbar civilbefolkningen hårt. Över 3 300 har dödats och omkring 9 000 skadats sedan den bröt ut under 2014. Över 50 000 bostäder på båda sidor av kontaktlinjen har skadats eller förstörts, liksom skolor, sjukhus och vattenanläggningar.

Fem års kamp har lämnat odetonerade sprängämnen spridda över stora områden i konfliktzonen. Det här utgör en stor fara för civilbefolkningen, inklusive en halv miljon barn som bor vid frontlinjen. Det begränsar deras tillgång till marknader och hälsovård, och möjlighet att driva jordbruk och skörda.

Ukraina är ett av de länder i världen med flest dödsfall till följd av landminor och odetonerade sprängämnen. Sedan konflikten började har 924 dödsfall registrerats som ett resultat av minor och odetonerade sprängämnen.

  

Läs bildtexten Många invånare längs frontlinjen behåller delar av föremålen som har träffat deras hus. De hör fortfarande smällarna varje natt. Foto: Ingebjørg Kårstad / NRC.

  

#3 Måste göra omöjliga val

Den ihållande krisen har tänjt människors resurser till det yttersta. Familjer har förlorat sitt levebröd och ser ingen annan utväg än att sälja sina ägodelar och drastiskt minska på utgifterna.

Den ekonomiska nedgången och den höga arbetslösheten i den här delen av landet tvingar invånarna i östra Ukraina att göra omöjliga val, till exempel att välja mellan att köpa mat, mediciner eller skicka barnen till skolan.

Undermåliga sociala tjänster och bristande tillgång till marknader drabbar de mest utsatta, såsom äldre, ensamstående föräldrar och personer med funktionshinder. Över en miljon människor, inklusive personer som har flytt från sina hem, har inte tillräcklig tillgång till mat och behöver hjälp att försörja sig.

  

Iryna is 10 years old, and Liliia’s eldest daughter. She still remembers the night their house was hit. Iryna and her sibling all suffer from post-traumatic stress. It is hard to concentrate at school and she has nightmares and anxiety. “The main concern for me now is that the active phase of the war does not break out again. I am afraid that my house will be destroyed again. After all, we hear the sounds of shots every night,”says her mother Liliia. 

Background story:
Liliia Poturoieva is 39. She has experienced terrible events that completely changed the life of herself and her large family and left an indelible mark on everyone's soul. She lives in the frontline village of Verkhnia Vilkhova in Stanytsia Luhanska district, Luhansk region. 

Liliia has six children. The oldest is Oleksandr. He is 20. He lives separately from his parents and earns his own living. Ihor is 12. He is a shy and calm schoolboy, always ready to help parents with the housework. Her eldest daughter Iryna is 10. She is a schoolgirl and mother's main housekeeper. She cooks and looks after younger children. Yana is 7. She is a first-grade pupil. She is a cheerful, active and very energetic girl. The children are forced to go to school in a neighboring village 5 kilometers away, since there is simply no school in their village.

Her youngest son Illia,5, and daughter Aryna, 2, are always staying at home with their mother. The family cannot afford a kindergarten for children. Now Liliia is pregnant again. This will be the seventh child in the family. Her husband Viktor helps her to cope with all of them.

Before the conflict, the whole big family lived in a small house with two rooms. There was no work. The main income was child allowances and random earnings from the cows, goats, rabbits and poultry. 

“There was no work in the village. There was no opportunity to travel to other settlements to work. We tried to make money by selling milk”.

In February 2015, at midnight, heavy shelling began. Viktor, Liliia's husband, went out into the yard to see the direction of the shots. Suddenly a shell fell near their yard, and the second shell landed 7 meters away from Viktor, who was standing on the house porch. Viktor got a serious shell shock and lost his hearing for a while. 
The blast wave knocked out all the windows in the house. Under one of the windows there was a child's bed, where Liliia’s  youngest son slept. That night Liliia saved the life of her son with her son. 

“When the blast hit, I covered my baby with my own body, and the glass from the broken window hit me in the back”.

The consequences of that shelling are still noticeable. Liliia has problems with her speech. She is stuttering. She is not the only one.

“The children experience anxiety, concentration problems, fears and, as a result, urinary incontinence”.

The house was seriously damaged in the blast. All the windows were broken, the front walls were destroyed and the roof and the foundation were seriously damaged. However, Liliia and her family did not dare to leave because it was too risky to leave the house unattended. They tried to repair the house on their own. They covered the broken windows with plastic wrap. They even had to spend their nights in the basement because it was the warmest and the safest place in their household.There was no help from the local authorities. 

“At first I didn’t want to ask for help. I did not believe that anyone would really help us. My husband advised me to go to the NRC office and find out about the Heavy repair project, because he heard that NRC had already helped someone in the village”.

Now the house is in the process of restoration. There is a new slate on the roof. Renovation works on the walls have been completed. Three small rooms for the children have been completed. New windows have been installed and internal works are being carried out now.

 “The main thing for me now is that the active phase of the war does not break out again. I am afraid that my house will be destroyed again. After all, we hear the sounds of shots every night”, Liliia says. 

Photo: Ingebjørg Kårstad/Norwegian Refugee Council
Läs bildtexten Den ekonomiska nedgången och den höga arbetslösheten i den här delen av landet tvingar invånarna i östra Ukraina att göra omöjliga val, till exempel att välja mellan att köpa mat, mediciner eller skicka barnen till skolan. 10-åriga Iryna hjälper hennes mamma Liliia Poturoieva med arbetet. Foto: Ingebjørg Kårstad / NRC.

  

#4 Saknar fullständig tillgång till rättigheter

Människor som drabbats av konflikten i östra Ukraina har inte fullständig tillgång till sina rättigheter.

Nästan 700 000 pensionärer får inte sina pensioner, eftersom konfliktdrabbade måste registrera sig som internt fördrivna för att få pensionen utbetald. Många har pensionen som sin enda inkomstkälla, men utbetalningarna sker helt godtyckligt.

I områdena kring regionerna Donetsk och Luhansk, som kontrolleras av icke-statliga grupper, saknar cirka 60 procent av barnen födelsebevis som är utfärdade av ukrainska myndigheter. Och närmare 80 procent av dödsfallen i dessa områden blir inte registrerade av ukrainska myndigheter.

   

Olha Nazarova, 68, is a pensioner from the small frontline town of Shchastia in Novoaidar district. Olha has been living in this town since she was 18. She lives alone. The old woman is suffering from limited mobility, and she needs crutches to walk. 

“Four days ago, I fell and hit my head so hard. The first day I was at home laying down, because it was very bad. Then a friend came in and cooked me a meal”. 

Still, Olha feels dizzy and frail. 

During the active phase of the armed conflict, Olha did not leave the city. She experienced all the horrors of war in her own flat on the outskirts of the town. The blast shattered all the windows in the flat. 

In 2018, representatives of the Norwegian Refugee Council told Olha about the Food for peace programme, and Olha received the necessary financial assistance to buy much needed products. 

Photo: Ingebjørg Kårstad/NRC
Läs bildtexten Olha Nazarova, 68 år, bor i en liten by vid frontlinjen och får humanitär hjälp så att hon klarar sig. Nästan 700 000 pensionärer i östra Ukraina får inte sina pensioner, eftersom konfliktdrabbade måste registrera sig som internt fördrivna för att få pensionen utbetald. Många har pensionen som sin enda inkomstkälla, men utbetalningarna sker helt godtyckligt. Foto: Ingebjørg Kårstad / NRC.

  

#5 Osäkra framtidsutsikter

Det beräknas att omkring en miljon människor har blivit permanent fördrivna.

Ukrainare som tvingats fly från hemmet på grund av konflikten måste kunna återgå till ett normalt liv, antingen genom att återvända hem frivilligt eller genom att integreras på en ny plats.

Människor som lever på flykt under lång tid upplever ofta att det är svårt att integreras i värdsamhällen med knappa resurser. Många flyktingfamiljer upplever diskriminering och svårigheter att hitta bostäder, få tillgång till tjänster och skaffa en fast inkomst. På många platser får inte internt fördrivna människor rösta i lokala val, något som bidrar till att förhindra integration.

  

Läs bildtexten En karta över Ukraina, så som landet såg ut före konflikten, är målad på en vägg vid en av kontrollstationerna vid frontlinjen. Foto: Ingebjørg Kårstad / NRC.

       

Vill du stötta vårt arbete?