#1 Trotsar faror för att träffa familjen
I april 2014 bröt konflikten ut i östra Ukraina, som sedan dess har varit delat - på den ena sidan regerar myndigheterna och på den andra sidan styr icke-statliga grupper. Det som tidigare var ett samhälle, delas nu av en gräns som är längre än avståndet mellan Oslo och Stockholm. Längs den minerade frontlinjen står varningsskyltarna tätt och varnar för odetonerade sprängämnen, och vid de fem kontrollstationerna delar taggtrådsstängsel gränsen i två delar.
Varje månad korsar omkring 1,1 miljoner ukrainare frontlinjen. De trotsar faror som bomber och landminor och riskerar livet för att besöka sina familjer som lever på andra sidan, handla på marknaden, skaffa viktiga dokument eller för att uppsöka offentliga tjänster som sjukvård.
Människor köar vid gränsövergångar i timmar, genom den kalla vintern eller i stekande sol under sommarmånaderna. De flesta kontrollstationerna saknar tillgång till dricksvatten, toaletter och första hjälpen.
#2 Omkring 3 300 civila har dödats
Konflikten drabbar civilbefolkningen hårt. Över 3 300 har dödats och omkring 9 000 skadats sedan den bröt ut under 2014. Över 50 000 bostäder på båda sidor av kontaktlinjen har skadats eller förstörts, liksom skolor, sjukhus och vattenanläggningar.
Fem års kamp har lämnat odetonerade sprängämnen spridda över stora områden i konfliktzonen. Det här utgör en stor fara för civilbefolkningen, inklusive en halv miljon barn som bor vid frontlinjen. Det begränsar deras tillgång till marknader och hälsovård, och möjlighet att driva jordbruk och skörda.
Ukraina är ett av de länder i världen med flest dödsfall till följd av landminor och odetonerade sprängämnen. Sedan konflikten började har 924 dödsfall registrerats som ett resultat av minor och odetonerade sprängämnen.
#3 Måste göra omöjliga val
Den ihållande krisen har tänjt människors resurser till det yttersta. Familjer har förlorat sitt levebröd och ser ingen annan utväg än att sälja sina ägodelar och drastiskt minska på utgifterna.
Den ekonomiska nedgången och den höga arbetslösheten i den här delen av landet tvingar invånarna i östra Ukraina att göra omöjliga val, till exempel att välja mellan att köpa mat, mediciner eller skicka barnen till skolan.
Undermåliga sociala tjänster och bristande tillgång till marknader drabbar de mest utsatta, såsom äldre, ensamstående föräldrar och personer med funktionshinder. Över en miljon människor, inklusive personer som har flytt från sina hem, har inte tillräcklig tillgång till mat och behöver hjälp att försörja sig.
#4 Saknar fullständig tillgång till rättigheter
Människor som drabbats av konflikten i östra Ukraina har inte fullständig tillgång till sina rättigheter.
Nästan 700 000 pensionärer får inte sina pensioner, eftersom konfliktdrabbade måste registrera sig som internt fördrivna för att få pensionen utbetald. Många har pensionen som sin enda inkomstkälla, men utbetalningarna sker helt godtyckligt.
I områdena kring regionerna Donetsk och Luhansk, som kontrolleras av icke-statliga grupper, saknar cirka 60 procent av barnen födelsebevis som är utfärdade av ukrainska myndigheter. Och närmare 80 procent av dödsfallen i dessa områden blir inte registrerade av ukrainska myndigheter.
#5 Osäkra framtidsutsikter
Det beräknas att omkring en miljon människor har blivit permanent fördrivna.
Ukrainare som tvingats fly från hemmet på grund av konflikten måste kunna återgå till ett normalt liv, antingen genom att återvända hem frivilligt eller genom att integreras på en ny plats.
Människor som lever på flykt under lång tid upplever ofta att det är svårt att integreras i värdsamhällen med knappa resurser. Många flyktingfamiljer upplever diskriminering och svårigheter att hitta bostäder, få tillgång till tjänster och skaffa en fast inkomst. På många platser får inte internt fördrivna människor rösta i lokala val, något som bidrar till att förhindra integration.
