Läs bildtexten Omaia Ziara bryter samman i gråt under terapi i skolan som ligger på Gazaremsan. Bild: Wissam Nassar/NRC.

Ungdomar flyr från krig och egna mardrömmar

Kristine Grønhaug|Publicerat 27. nov 2018
En del unga flyktingar blir psykiskt sjuka. ”De slutar skolan. De saknar familjen. Längtar hem. De sover inte och kämpar med mardrömmar relaterade till trauma, säger psykiatern Jone Schanche Olsen. Han leder ”Transkulturelt senter” vid Stavanger Universitetssjukhus.

– Det är inte alltid lätt att arbeta med det här, för ungdomar förlorar ofta tilliten till världen. Det bli väldigt, väldig svårt för dem att lita på någon. Förtroende kan du inte bara beställa, det måste du på ett sätt få erfara, säger Jone Schanche Olsen.

Han säger att tid är lösningen.

– Det finns ingen quick fix för att skapa förtroende. Det är inte bara att säga: "Du kan lita på mig." De måste ha tid att uppleva att du faktiskt är att lita på. Vissa behöver veckor, andra så länge som ett halvt år. Tiden är en extremt viktig resurs i det här sammanhanget.

Shindano, 22 år, såg sin pappa bli ihjälhackad med machete. Se hur han tacklar vardagen i #marlonsjourney.

Läs bildtexten ”Unga människor som reser ensamma är väldigt utsatta. Många hotas, misshandlas och utnyttjas under vägen, säger psykiatern Jone Schanche Olsen, som leder ”Transkulturelt senter” vid Stavanger Universitetssjukhus. Bild: Privat.

    

Många svåra upplevelser

Att vara ungdom på flykt handlar om förlust - förlust av människor du älskar, familj och vänner. Förlust av ditt hem, dina saker. Förlust av det liv du är van att leva. Förutom att förlora den grundläggande känslan av trygghet som hemmet och familjen ofta ger, upplever många att bli utsatta för traumatiska händelser i sitt hemland, på flyktvägen och i mottagarlandet.

Inte alla har traditionen att prata med andra om saker som känns svåra. Om du dessutom har varit med om traumatiska upplevelser, som till exempel övergrepp, kan du också förlora förmågan att lita på andra. Hur ska man då kunna hjälpa dig?

   

”Det är också så att många trauman är förknippade med mycket skam och skuld. Det kräver en enorm tillit för att berätta om det.”
Jone Schanche Olsen

Läs mer om vad ungdomar kämpar med här

Psykiatern och överläkaren Jone Schanche Olsen leder vad han själv beskriver som "en liten psykiatrisk poliklinik för målgruppen traumatiserade asylsökande och flyktingar”.

Vad har ungdomarna egentligen upplevt?

– Jag skulle vilja säga allt. Det finns många svåra traumatiska upplevelser som ligger bakom, både i hemlandet och på vägen. Det är också så att många trauman är förknippade med mycket skam och skuld. Det kräver en enorm tillit för att berätta om det. Även många av dem som går i terapi här hos oss, klarar inte att säga något om det - det blir på ett sätt omöjligt att prata om. Det måste man ha respekt för.

Många pojkar utnyttjas sexuellt

De flesta har en traumatisk upplevelse i sitt hemland, vilket utgör en av huvudorsakerna till att de flyr. Det kan vara allt från att vara i fängelse eller arbetsläger till att ha utnyttjats sexuellt eller tvångsgifte.

– Unga människor som reser ensamma är väldigt utsatta. De är i händerna på dem som tar betalt för transporten. Många upplever att bli hotade, misshandlade och utnyttjade under vägen, ofta för att de behöver skaffa mer pengar. De utnyttjas i arbete och de utnyttjas sexuellt. Det finns mycket misshandel och våld, säger Schanche Olsen.

”Ofta har man uppfattningen att flickor i högre grad blir utsatta för sexuella övergrepp. Jag tror inte att det stämmer. Jag tror att pojkar i lika hög grad har utsatts för detta.”
Jone Schanche Olsen

Psykiatern berättar om en stor grupp ungdomar som har kommit från Östafrika. De flyr genom Sahara till Medelhavskusten. Vad som är gemensamt är att de sitter på helt överfyllda lastbilar genom Sahara.

– Bilarna stannar på vägen och flyktingarna blir inlåsta. De får en mobiltelefon med ett meddelande att ringa hem, för att få familjen att skicka mer pengar. Samma sak händer när flyktingarna kommer till kusten, där riskerna ökar att bli missbrukad eller utnyttjad, pressad eller hotad.

Är pojkar och flickor utsatta för samma angrepp?

– Både ja och nej, för utformningen av och förväntningarna på könsroller kan skilja sig i de olika kulturerna. Ofta har man uppfattningen att flickor i högre grad blir utsatta för sexuella övergrepp. Jag tror inte att det stämmer. Jag tror att pojkar i lika hög grad har utsatts för detta.

Blir sjuka av att vänta

Inte alla som har upplevt något traumatiskt blir sjuka. Effekten av trauma beror på bakgrund och personlighet. Schanche Olsen förklarar att det kan bero på vilka gener du har och om det fanns någon som älskade dig när du växte upp.

Traumaspecialister i Stavanger

”Transkulturelt senter” bildades 2014 och är anslutet till Stavanger Universitetssjukhus. På polikliniken finns två psykiatrer, inklusive Schanche Olsen själv, plus en psykolog och en klinisk socionom. De utför klinisk behandling, vägledning, metodutveckling och viss forskning. Kliniken tar emot flyktingar i alla åldrar som kämpar med allvarliga trauman. Sedan starten har centret behandlat 650 klienter.

Men de som skickas till ”Transkulturelt senter” måste ha hjälp. De klarar inte längre att fungera i vardagen, de klarar inte tillvaron.

– Ungdomarna är ofta inåtvända. De har förlorat energin och fungerar inte i skolan. Några bryts ner. Många strävar efter sociala relationer. Egentligen är det några av samma problemställningar som många andra ungdomar kämpar med. Men flyktingar har dessutom sömnproblem och mardrömmar relaterade till trauma. De saknar sin familj. Många får nya trauman efter att de har kommit till mottagarlandet. De blir sjuka av att vänta, säger Schance Olsen.

”Många ungdomar går för sig själva och känner sig ensamma. Att ha ett bra nätverk är inget självklart, här blir det också en fråga om att kunna lita på andra.”
Jone Schanche Olsen

Olika behov

Vissa erbjuds traumatekniska metoder, såsom EMDR (Eye Movement Deseneitization and Reprocessing). Det är en psykoterapi-metod som också använder sig av kroppsliga reaktioner och som fungerar effektivt när det gäller lättare trauma. Schanche Olsen berättar också att de annars använder olika metoder, helt beroende på vem klienten är och vilka problem han eller hon har. Ofta har det stort värde att få möjlighet att berätta vad de har upplevt, medan upplevelserna i andra fall kan vara alltför svåra, för smärtsamma och skamfyllda för att kunna berättas. 

Många ungdomar går för sig själva och känner sig ensamma. Att ha ett bra nätverk är inget självklart. Här blir det också en fråga om att kunna lita på andra.

Hur viktigt är det att ha bra vuxna runt sig?

– Det är förmodligen en av de allra viktigaste åtgärderna. Att lära känna någon som engagerar sig och som tycker om dig är förmodligen ett av de bästa terapeutiska verktygen. Att ungdomar har någon som är genuint intresserad av dem och som bryr sig om dem, säger psykiatern.

NRC har ett eget skolprogram för barn och ungdomar på flykt. Poängen med programmet "Bättre lärande" är att även de som kämpar med svåra upplevelser ska kunna tillägna sig lärande i skolan.

Barn och ungdomar med trauma har höga ångest- och stressnivåer. NRC lär dem olika enkla metoder, så att de själva kan reglera överväldigande känslor.

Professorn i pedagogisk psykologi, Jon-Håkon Schultz, leder arbetet med att utveckla skolprogrammet.

Läs bildtexten Att vara ungdom på flykt handlar om förlust - förlust av människor du älskar, familj och vänner. Den här pojken är på flykt någonstans i Europa. Bild: Clement Mahoudeau / ABACAPRESS.COM / SCANPIX.

Han berättar att det bygger på två huvudprinciper.

– Den första handlar om att hjälpa barnen att lugna sig. Inte bara direkt efter att de har haft en krigsupplevelse. Men också senare - när de tänker tillbaka på vad som hände och blir rädda. Den andra principen handlar om att på nytt bygga upp en känsla av säkerhet.

Programmet är indelat i tre moduler:

1: Riktar sig till alla elever i klassen och handlar om att förebygga. Barnen får hjälp att förstå och hantera vanliga krissituationer.

2: Fokuserar på alla elever som kämpar för att koncentrera sig i skolan.

3: Hjälper elever som har mer definierade problem, såsom sömnproblem och traumatiska mardrömmar.

       

Vill du ge en gåva?