Läs bildtexten "Jag är skakad ända in i märgen av vad jag har sett och hört här i krigs- och svältdrabbade Jemen. Världen låter sju miljoner kvinnor, män och barn sakta men säkert slukas upp av en svältkatastrof som saknar motstycke i Jemen”, sa NRC:s generalsekreterare Jan Egeland när han besökte huvudstaden Sanaa i maj förra året. Foto: Tuva Raanes Bogsnes/NRC.

10 saker som du borde veta om krisen i Jemen

Roald Høvring|Publicerat 18. nov 2018
Krisen i Jemen beskrivs som världens största humanitära katastrof. Idag står Jemen på randen av en svältkatastrof, och tusentals riskerar att dö som en följd av brist på mat och mediciner under de närmaste månaderna.

Här är 10 saker du borde veta om det som händer i Jemen:

   

# 1: Fattigdom och brist på demokrati

Bakgrunden till konflikten handlar om fattigdom, arbetslöshet, vattenbrist och korruption, samt en brist på demokrati och politisk representation. Missnöjet ledde till omfattande och våldsamma demonstrationer i kölvattnet av den arabiska våren 2011, och president Saleh tvingades avgå.

Läs också: Ser att nödhjälp gör skillnad

# 2: En konflikt med djupa rötter

Konflikten har djupa rötter. Sedan 2004 har det varit strider mellan myndigheterna och rebellerna från Ansar Allah, även känd som Houthi-rörelsen. Gruppen tillhör en lokal riktning inom shia-islam och utgör ungefär en tredjedel av Jemens befolkning. I september 2014 tog de lokala rebellerna från Ansar Allah och styrkor, lojala till tidigare president Saleh, kontroll över huvudstaden Sanaa.

   

    

# 3: Grannländerna blandar sig i

I mars 2015 gick en sammanslutning av flera länder i regionen ledd av Saudiarabien (även kallad koalitionen), och med stöd av USA och flera andra västländer, i krig mot rebellerna från Ansar Allah. Sedan dess har situationen blivit allt värre.

Läs också: Det här är en kris som människor har skapat

# 4: Världens största ”människoskapade” svältkris

Kriget har lett till hyperinflation, arbetslöshet och brist på löneutbetalningar, liksom akut brist på bränsle, mat och mediciner. 2015 levde hälften av landets 29 miljoner invånare på mindre än två dollar om dagen, utan tillgång till rent vatten och bra sanitetsförhållanden. Av landets 29 miljoner invånare behöver 22 miljoner humanitär hjälp. Av dessa är hälften i akut nöd. Ungefär en halv miljon barn lider av akut undernäring.

   

   

# 5: Dödlig koleraepidemi

Brist på löner och mediciner har lett till att den offentliga hälsovården har kollapsat, och bara ett fåtal har råd med privata hälsovårdstjänster. Brist på vaccin och mediciner leder till att många, särskilt barn, dör av sjukdomar som de lätt kunde ha behandlats för. Ett kolerautbrott under 2016 härjar fortfarande i landet. Över 900 000 människor tros ha blivit smittade, och över 2 000 har dött sedan april 2017.

Läs också: Så räddar vi liv i Jemen

# 6: Bombar civila och stoppar nödhjälp

Över 8 700 människor har dödats och över 50 000 sårats sedan konflikten bröt ut. Tre miljoner människor har tvingats lämna sina hem. FN har anklagat alla parter i konflikten för attacker på sjukhus, skolor och marknader och för att hindra nödhjälpsleveranser till civilbefolkningen.

   

   

# 7: Stängda gränser dödar

Stängda gränsövergångar, flygplatser och hamnar har gjort det nästan omöjligt att få in nödhjälp i Jemen. Det har lett till en akut brist på mat och mediciner och är en direkt orsak till att barn dör av undernäring och sjukdomar som lätt kunde ha behandlats.

# 8: FN har tvingats lämna landet

Sedan den arabiska våren 2011 har FN försökt medla i konflikten, men utan resultat. Så länge regeringen och koalitionen stöds av USA, Storbritannien och Frankrike, som alla har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, är det osannolikt att säkerhetsrådet kommer att spela en avgörande roll i Jemenkonflikten.

   

   

# 9: FN har lanserat en fredsplan

FN har tagit fram en fredsplan, som de försöker få med parterna på, men hittills har det varit omöjligt att få dem att acceptera alla punkter i förslaget. Vapenvila, demilitarisering i städerna och en gemensam samlingsregering är de viktigaste punkterna i FN:s utkast till ett fredsavtal.

# 10: Västvärlden har försett krigförande parter med vapen

Under 2018 har ett antal europeiska regeringar stoppat vapenexporten till länder, som driver på kriget riktat mot civilbefolkningen och ett vapenembargo diskuteras i EU. Sverige och Norge är ett par av de länder som fått hård kritik för pågående vapenexport.

   

Om konflikten i Jemen

Jemen omnämns som en av världens värsta humanitära kriser. Men vad är det för samhälle som ligger bakom detta och hur blev det så här?

  • Redan innan konflikten växte i början av 2015 var Jemen det fattigaste landet på den arabiska halvön. Under större delen av 1900-talet var landet splittrat mellan nord och syd, som ett resultat av ett avtal mellan det Osmanska riket och Storbritannien. Senare blev de två delarna av landet två oberoende stater.

  • Jemen som det är idag uppstod 1990, när nord och syd slog sig samman med regeringen i huvudstaden Sanaa. Jemen var fortfarande ett stamsamhälle, där lokala ledare ofta hade större makt i sina områden än centrala myndigheter. Detta ledde till spänningar och fler lokala konflikter.

  • Trots långvarig instabilitet såg man en positiv utveckling för befolkningen under åren som följde efter sammanslagningen 1990. Livslängden ökade med mer än sex år mellan 1990 och 2014. Samtidigt ökade andelen barn på skolbänken från 56 till 85 procent.

  • Under den arabiska våren 2011 var president Ali Abdullah Saleh tvungen att dra sig tillbaka efter stora demonstrationer mot arbetslöshet, fattigdom och korruption. Den nya presidenten, Abdrabbuh Mansour Hadi, fick mandatet att leda landet under en övergångsperiod tills nya val kunde hållas.

  • Men det gick inte som planerat. Konflikten eskalerade hösten 2014 när houthierna eller Ansar Allah, vilket är deras officiella namn, tog kontroll över huvudstaden Sanaa och fortsatte söderut. Den militära upptrappningen kastade ut Jemen i ett brutalt krig. President Hadi flydde från huvudstaden och har sedan tagit emot hjälp från en koalition ledd av Saudiarabien och som stöds av USA, Förenade Arabemiraten och Storbritannien. Flera andra aktörer har skaffat vapen och gett logistiskt stöd till den här koalitionen.

  • Jämsides med det här kriget har det hela tiden pågått lokala stamkonflikter. Detta, tillsammans med separatiströrelser och ökad laglöshet, har skapat ett maktvakuum som har gjort det möjligt för militanta islamistgrupper att utvidga sin verksamhet.

     

Vill du ge en gåva?