Läs bildtexten Bilden är från ett grannskap i Tegucigalpa i Honduras 2016. Kvarteret kontrollerades av ett kriminellt gäng, som inte tillät barnen i området att gå i skolan. Foto: Europeiska unionen / ECHO / A. Aragon 2016

10 saker du bör veta om våldet i Centralamerika

Roald Høvring och David Garcia|Publicerat 21. dec 2018
Krig driver miljontals människor på flykt runt om i världen, men i Centralamerika flyr befolkningen från rädsla, våld och organiserad brottslighet.

# 1. Organiserad brottslighet driver människor på flykt

Den organiserade brottsligheten driver människor på flykt i Centralamerika. Kriminella gäng har kontroll i städer och stadsdelar med omfattande fattigdom. I vissa områden rapporteras det dagligen om mord. Butiksägare utsätts för utpressning, och pojkar och flickor rekryteras till gäng. Kvinnor är särskilt utsatta för hot och sexuellt våld från gängmedlemmar. Familjer som lever under hot tvingas lämna sina hem, och många flyr för att de är rädda.

Läs: Växer upp i världens farligaste stadsdel

# 2. Antalet mord minskar, men våldet kvarstår

Mordsiffrorna i regionen är höga, men har minskat de senaste åren. År 2011 kallades Honduras världens ”mordhuvudstad”. Samma år var siffran 86,5 mord per 100 000 invånare. Sedan dess har siffran fallit till 42 per 100 000 invånare. I El Salvador är siffran högre, med 60 mord per 100 000 invånare. Enligt en rapport från Small Arms Survey är El Salvador, Honduras och Venezuela bland de fem länder i världen med högst antal dödsfall som en följd av våld under 2016. De två andra på listan, Syrien och Afghanistan, är länder i krig och väpnade konflikter.

   

Läs bildtexten 2016 förlorade Elena sin 18-årige son. Ett kriminellt gäng i deras grannskap i Honduras ville att han skulle sälja droger. Sonen vägrade och de sköt honom till döds. Elena och familjen var tvungna att fly. Här är hon tillsammans med barnbarnet. Foto: Ana Karina Delgado Diaz / NRC.

   

# 3. Våldsvågor skapar humanitära behov

Våld och kriminalitet har lett till ökade humanitära behov i Guatemala, Honduras och El Salvador, även känd som Norra triangeln i Centralamerika. Omkring tre miljoner människor, vilket motsvarar tio procent av befolkningen i dessa länder, är beroende av humanitär hjälp. Så många som 667 000 människor är internt fördrivna.

# 4. De flesta blir flyktingar i sitt eget land

De allra flesta som tvingas lämna sina hem, hamnar först som flyktingar i sitt eget land. På grund av bristande hjälp och skydd, beger de sig ut på en längre resa över landsgränser som flyktingar, asylsökande eller migranter. Enligt FN var åtta av 100 asylansökningar i världen under första halvåret 2017 från Guatemala, Honduras och El Salvador, trots att de endast motsvarar 0,4 procent av världens befolkning.

Trump-administrationens senaste beslut om att ytterligare minska antalet kvotflyktingar under 2019, från 45 000 till 30 000, kommer att få en direkt inverkan på tusentals människor på flykt från Guatemala, Honduras och El Salvador.

   

«Centro de atencion al migrante returnado» (CAMR) («Hjelpesenteret for returnerte innvandrere»)
Läs bildtexten Varje dag landar ett flygplan utanför den näst största staden i Honduras, San Pedro Sula. Flygplanet kommer från Houston, Texas. Passagerarna är honduraner som riskerade allt för att komma till USA, men som skickas hem igen till fattigdom och våld. Bilden är från flygplatsens mottagningscenter, Centro de atencion al migrante returnado (the Center for Attention to Returned Migrants). Foto: Ana Karina Dlgado Diaz / NRC.

   

# 5. Risk för livsfarliga flyktrutter

På jakt efter trygghet ger sig många ut på långa, krävande och extremt farliga resor. När vanlig transport inte är tillgänglig, måste de ofta gå långa sträckor till fots och använda smugglare för att komma vidare. Det finns stor risk att bli utsatt för människohandel, hot, tvångsarbete och sexuellt våld. En kvinna berättade för NRC att hon, efter att ha rest från Honduras till USA i två dagar, beordrades in i en iskall lastbil med dålig luft, där hon fick trängas med många andra människor i sju timmar.

# 6. Lever på mindre än 15 kronor om dagen

Nästan en av fem invånare i Honduras, El Salvador och Guatemala lever under 15 kronor per dag. De flesta är internt fördrivna under konstant risk för våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Enligt Världsbanken lever nästan 80 procent av befolkningen under 15 år i Honduras och El Salvador i fattigdom.

   

Läs bildtexten "Försök inte ljuga. Vill du skickas hem i en liksäck?" Yoselyn, 15 år, från Honduras kidnappades av vuxna gängmedlemmar efter en konflikt med en annan tjej i klassen. Bild: Ana Karina Delgado Diaz / NRC.

   

# 7. Våld drabbar i hög grad kvinnor och barn

Norra triangeln är en av världens farligaste regioner för kvinnor. Sju av de tio länderna i världen med högst antal mord på kvinnor ligger i Centralamerika. Enligt Observatory of Violence at the National Autonomous University of Honduras dödas minst en kvinna var sjuttonde timme. Flickor upplever hot och sexuellt våld av gängmedlemmar, och hot mot familjemedlemmar, om de vägrar det de ombeds göra. I de flesta fall går gärningsmännen ostraffade.

Läs "Yoselyns" berättelse

# 8. Skolor utsätts för attacker och kriminalitet

Kriminella gäng har lyckats infiltrera skolorna. Gängmedlemmar säljer droger till minderåriga, hotar lärare och elever, rekryterar elever och övervakar skolor. Direkta hot från kriminella gäng har lett till att skolor har stängts och lektioner avbrutits. Det utbredda våldet gör att elever måste byta skola eller sluta. I Honduras rapporterades om tre attacker på skolor i juni och juli 2018.

   

San Sula, Rivera Hernandez neighborhood (one of the most dangerous in Honduras); Population under 17 years. Some students stop to attend the school due to threats of the Mara 18 (criminal gang); because they come from a community where the mara 13 rules. Photo: European Union/ECHO/A. Aragon 2016
Läs bildtexten I en av Honduras farligaste stadsdelar slutar barnen i skolan på grund av hot från gängen i området. Foto: Europeiska unionen / ECHO / A. Aragon 2016.

   

# 9: Kan inte skydda de som flyr

Myndigheterna och humanitära organisationer har inte kapacitet att skydda och ge humanitär hjälp till alla som flyr. Det finns varken lagar eller politisk vilja i dessa länder för att skydda och hjälpa människor på flykt, förutom några få länder.

# 10. Saknar pengar till hjälparbete

Väldigt få regeringar och andra givare vill ge eller har pengar för att hjälpa offren för våldet. Det gör det svårt för humanitära organisationer att skaffa tillräckligt med resurser för att hjälpa drabbade kvinnor, barn och ungdomar.

    

       

Vill du ge en gåva?