Skolbarn med krigstrauman

Barn som upplever våld, mord, krig och konflikter kämpar ofta med en hög ångest- och stressnivå. Många har traumatiska mardrömmar, sover dåligt på natten och har svårt att koncentrera sig i skolan. Det värsta är att de håller allt för sig själva.

– Det blir som en ond spiral, säger Jon-Håkon Schultz, professor i pedagogisk psykologi vid UiT Norges arktiska universitet.

Hur är det att vara skolbarn när det är krig?
Som i Gaza? I Syrien? I Afghanistan? Och hur är det i Jemen?

Hur är det att se eller höra att människor i grannskapet, eller i skolan, har skadats eller dödats?

Vad gör det med dig?

– Man kan jämföra det med ångest i en bubbla. Om du inte sticker hål på bubblan, lever traumatiska mardrömmar sitt eget liv och suger näring från dig, fortsätter Schultz.

För att hjälpa barn som kämpar med stress och trauman har Schultz och NRC Flyktinghjälpen tagit fram det psykosociala skolprogrammet Bättre inlärning. Syftet är att barnen ska hitta tillbaka till den energi de behöver för att kunna tillägna sig kunskaper i skolan.

I samband med arbetet har han gjort många resor i Gaza och andra länder i Mellanöstern. Han tycker att det är hoppingivande att NRC Flyktinghjälpen bygger skolor och har ett psykosocialt program som Bättre inlärning:

– Genom att ge människor på flykt struktur i livet, ger man dem något som hjälper dem att överleva. Men utan detta blir de sårbara, så otroligt mycket mer sårbara: När familjen vittrar samman och du inte heller fungerar i skolan, har du ingenting. Det är det som blir den stora skillnaden.

Utbildning förändrar liv. Du kan vara en del av den förändringen – bli månadsgivare idag.

När skolan blir livsviktig

Skolor är det viktigaste man kan investera i för att hjälpa barn på flykt.

– Barnkonventionen säger att alla barn har rätt att gå i skolan och få utbildning. Men för barn som har upplevt krig och flykt blir skolan inte bara ett ställe där de ska lära sig saker. Det handlar lika mycket om de läkande faktorerna, det som ska hjälpa dem tillbaka till ett liv utan trauman, säger Schultz.

En bra skola hjälper barn att bli av med trauman. Därför är skolan livsviktig.

Av NRC Flyktinghjälpen lär sig barnen olika enkla avslappningstekniker så att de själva kan reglera överväldigande känslor. Bland annat genom andningsövningar.

– Det finns mycket forskning om detta: Det är så enkelt som att när du tar åtta till tio djupa andetag signalerar du till oroscentrum i hjärnan att det ändå inte är så farligt. Detta förklarar vi för barnen, berättar Schultz.

– Vi säger att DU kan göra något åt detta. Så när det gäller aktiviteter och metoder är tron och övertygelsen om att JAG kan påverka min egen situation väldigt viktig. Det är också viktigt att förstå att de som finns omkring dig också kan hjälpa: skolkuratorn, läraren, föräldrarna. Du kan prata med dem, fortsätter Schultz.

– Och så finns det en viktig faktor: Normalisering. Det är väldigt rörande att höra barnen i gruppen fråga varandra: ”Har du också mardrömmar?”

Schultz berättar att det brukar skapas en bra sammanhållning i gruppen:

– De träffas fyra gånger. Men då vet de om varandra. Ofta går de i samma klass eller i parallellklasser och kan prata med varandra: ”Hur är det med dig? Har du haft mardrömmar? Gör du de där övningarna?”

Utbildning är en investering för livet. Investera i ett barns framtid – bli månadsgivare idag.

Surfplattan blev räddningen

Syriske Ezzeldeen (11) och hans familj flydde till Jordan 2012. Hans pappa, Mohammed, berättar:

– Vår hemby Daraa härjades av våld och gav oss av till Jordan för att sätta oss i säkerhet. Livet här i flyktinglägret Zaatari är svårt. Jag har inte hittat något arbete. Pandemin har förvärrat situationen än mer.

– Det är ytterst viktigt att barn lär sig att läsa och skriva. De behöver tillgång till kunskap så att ingen kan utnyttja eller lura dem, säger Mohammed och tittar bort på sonen, Ezzeldeen, innan han fortsätter:

– Mina barns skolgång har varit kaotisk. I en så osäker livssituation går de miste om undervisning och de får också svårt att koncentrera sig. Men nu får de tillgång till skola – tack vare surfplattan från NRC Flyktinghjälpen.

Ezzeldeen är en blyg pojke. Men när han pratar om skolan skiner han upp:

– Bättre inlärning-övningarna gör att jag slappnar av. Då klarar jag också att arbeta med skoluppgifterna, berättar han.

– Jag gillar distansundervisningstimmarna för nu får jag hjälp att ta igen det jag har missat. Jag har bestämt mig för att bli barnläkare när jag blir stor.

Begravd med sina drömmar

Regionen Gaza i Palestina har lagts i ruiner flera gånger, nu senast mellan den 10 och 20 maj i år. Då dödades 260 palestinier i de israeliska bombningarna. Israeliska myndigheter säger på sin sida att 12 civila dödades av palestinska raketer i Israel.

Över hälften av barnen i Gaza har traumatiska mardrömmar
En studie som Jon-Håkon Schultz och hans forskarkolleger gjorde i Gaza i 2020 visar att mardrömmar ofta nämndes av barnen. 56 procent av 300 elever (mellan 10 och 12 år) rapporterade om återkommande mardrömmar med en genomsnittlig frekvens på 4,20 nätter per vecka.

Och de 1 093 elever (i åldern 6–17 år) som hade sökt hjälp för mardrömmar och sömnstörningar rapporterade att de hade återkommande traumatiska mardrömmar i genomsnitt 4,57 nätter per vecka.

Se NRC Flyktinghjälpens prisbelönta film om att teckna mardrömmar. Filmen är gjord med hjälp av teckningar av barn i Palestina.

Inte längre ensam

Under samtalen i skolprogrammet Bättre inlärning blir lättnaden stor när barnet förstår att även klasskamraterna kämpar med stress och mardrömmar.

Barnet känner sig inte längre ensamt.

Eleverna lär sig bland annat att prata om traumareaktionerna och om hur de kan kontrollera ångesten genom andningsövningar. Resultaten har varit förbluffande bra. För barn som tidigare hade i genomsnitt fem mardrömmar i veckan har 70 procent inte längre några mardrömmar alls eller bara en i veckan.

Men hur länge kan en traumatisk mardröm leva om man inte får hjälp?

– Länge. En studie visar att människor som upplevde andra världskriget hade mardrömmar regelbundet under 40 år. Alla som exempelvis har haft familjemedlemmar som var sjömän under kriget vet att de ofta hade mardrömmar. Tidigare var sättet att bearbeta detta att egentligen inte förhålla sig till det. Man accepterade det bara och försökte att leva med det så gott man kunde. Och organiserade vardagen därefter. Om hustrun blev trött därför att mannen vaknade och skrek på natten, löste man situationen med skilda sovrum, säger Schultz.

Investera i MIG – och framtiden

Barn som har levt med krig och konflikt har upplevt förskräckliga händelser. Därför plågas de i vardagen.

– För några kommer dessa trauman med tiden gå över av sig själva. Men för många är det inte så. Dessa barn behöver insatser för att bli av med symtomen. Får de inte hjälp, kanske de kommer att plågas av detta under hela livet, säger Schultz.

Han lägger till:

– Mitt hopp är att NRC Flyktinghjälpen kan se till att så många barn som möjligt får gå i skolan.

– Vi vet att det hjälper.

Utbildning förändrar liv. Du kan vara en del av den förändringen – bli månadsgivare idag.