Barn på flykt från krig

6 saker vi gör för att hjälpa barn med trauman

UKRAINA-KRISEN. Foto: Adam Rostkowski/NRC Flyktinghjälpen

Ukraina-krisen. Foto: Adam Rostkowski/NRC Flyktinghjälpen

De flesta av oss drabbas av kriser i livet: olyckor, sjukdom, dödsfall, arbetslöshet, svek och kärlekssorg. Vi kan inte sova, vi kan inte koncentrera oss på skolan eller arbetet. Allt verkar hopplöst. De flesta lyckas tids nog ta sig igenom det.

Men barn på flykt som har upplevt krig och hemska händelser behöver ofta hjälp för att komma vidare. Vi har därför tagit fram ett särskilt program för att hjälpa barn att hantera psykisk stress och krigstrauman.

Tv-bilderna från kriget i Ukraina visar hur barn tillbringar stora delar av dagen i skyddsrum, medan bomber och granater lägger deras skolor och hem i ruiner. Vi ser också hur mammor försöker att trösta sina barn när de tar farväl av sina pappor eller ger sig av på en dramatisk flykt.

Många av dessa barn utvecklar trauman och stressyndrom som kommer att prägla dem under lång tid. Detta är utmaningar som våra kollegor möter varje dag, både i Ukraina och i andra krigsdrabbade områden, och som vi faktiskt kan göra något åt.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

UKRAINA. En pojke har sökt skydd i källaren, som fungerar som ett skyddsrum, på en mödravårdsklinik i huvudstaden Kyiv. Foto: Roman Pilipey/EPA/NTB

UKRAINA. En pojke har sökt skydd i källaren, som fungerar som ett skyddsrum, på en mödravårdsklinik i huvudstaden Kyiv. Foto: Roman Pilipey/EPA/NTB

UKRAINA: Ett barn säger farväl till sin pappa genom fönstret på ett evakueringståg som lämnar järnvägsstationen i Kyiv. Foto: Gleb Garanich/REUTERS/NTB

UKRAINA: Ett barn säger farväl till sin pappa genom fönstret på ett evakueringståg som lämnar järnvägsstationen i Kyiv. Foto: Gleb Garanich/REUTERS/NTB

"Bättre inlärning"

För att hjälpa barn att hantera stress och trauman har vi i samarbete med professor Jon-Håkon Schultz och Universitetet i Tromsø utvecklat det psykosociala skolprogrammet Bättre inlärning.

BANGLADESH. Saifula (8) deltar i en stressreducerande övning på en skola i flyktinglägret Jamboli. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

BANGLADESH. Saifula (8) deltar i en stressreducerande övning på en skola i flyktinglägret Jamboli. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

Professor Jon-Håkon Schultz och Universitetet i Tromsø har samarbetat med NRC Flyktinghjälpen i många år. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

Professor Jon-Håkon Schultz och Universitetet i Tromsø har samarbetat med NRC Flyktinghjälpen i många år. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

Programmet, som kombinerar psykosociala och pedagogiska metoder, hjälper lärare att stötta barn som lider av stress och trauman till följd av krig och flykt.

– Bättre inlärning bygger på två grundläggande principer: Den första är att hjälpa barnen hitta fram till en känsla av lugn. Inte bara direkt efter att de har varit med om krigshändelser, utan även senare, när de tänker tillbaka på vad som har hänt och blir rädda. Den andra principen är att hjälpa dem återuppbygga en känsla av trygghet, säger Schultz.

Den första [principen] är att hjälpa barnen hitta fram till en känsla av lugn… Den andra principen är att hjälpa dem återuppbygga en känsla av trygghet.
Jon-Håkon Schultz, professor vid Universitetet i Tromsø

Professor Jon-Håkon Schultz och Universitetet i Tromsø har samarbetat med NRC Flyktinghjälpen i många år. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

Barnen lär sig att använda olika hanteringsstrategier, så att de själva kan ta kontroll över sin rädsla. Målet är att barnen ska hitta tillbaka till den energi de behöver för att kunna tillgodogöra sig skolundervisningen och fungera i det dagliga livet.

Barn som har upplevt krig kämpar med stress och trauma.

Upplyftande ord och stöd kan göra skillnad för barn som kämpar med stress och krigstrauman. Skicka din hälsning här.

Så här hjälper vi barn som lider av trauman:


#1: Vi ger barnen en tryggare vardag

SUDAN. I flyktinglägret Um Rakuba bygger vi skolor och ger barnen en trygg undervisningsmiljö. Foto: Ingrid Prestetun/NRC Flyktinghjälpen

SUDAN. I flyktinglägret Um Rakuba bygger vi skolor och ger barnen en trygg undervisningsmiljö. Foto: Ingrid Prestetun/NRC Flyktinghjälpen

Bättre inlärning hjälper både elever och lärare med att förebygga och hantera problem som barnen upplever i krigs- och krisdrabbade områden.

Vill du läsa fler berättelser om hur vi hjälper barn med krigstrauman? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att få fler historier skickade till dig.

När barn tvingas fly från sina hem, eller återvänder hem efter flykten, är det viktigt att de så snabbt som möjligt kommer tillbaka till skolan och etablerar bra rutiner. Ju längre de är borta från skolan, desto större är risken att de förlorar många års skolgång.

En bra skola skapar struktur i vardagen, ger barnen ett andrum och hjälper dem att hantera stress och trauman.

– Genom att ge människor på flykt struktur i livet bygger man något som hjälper dem att överleva. Utan det blir de sårbara. Om familjen faller sönder och du inte klarar av att vara i skolan, har du ingenting, säger professor Jon-Håkon Schultz vid Universitetet i Tromsø.

Klicka här och visa ditt stöd

#2: Vi bistår med en stark stödapparat

JORDANIEN. En grupp syriska barn deltar i övningar för att reducera och förebygga stress i flyktinglägret Azraq. Foto: Daniel Wheeler/NRC Flyktinghjälpen

JORDANIEN. En grupp syriska barn deltar i övningar för att reducera och förebygga stress i flyktinglägret Azraq. Foto: Daniel Wheeler/NRC Flyktinghjälpen

Barn som tvingas fly från sitt hem och som är med om våld, mord, krig och konflikt drabbas ofta av höga nivåer ångest och stress. Många har traumamardrömmar, sover dåligt om nätterna och har svårt att koncentrera sig i skolan.

Då är det särskilt viktigt att de har bra lärare, som kan anpassa undervisningen till barnens behov.

Vi anställer lärare och utbildar dem i vårt specialanpassade skolprogram Bättre inlärning så att de kan hjälpa barn att hantera stress och trauman.

#3: Vi hjälper barnen att hantera psykisk stress

BANGLADESH: Flyktingbarn från Myanmar lär sig avslappningsövningar i lägret Jamboli. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

BANGLADESH: Flyktingbarn från Myanmar lär sig avslappningsövningar i lägret Jamboli. Foto: Ingebjørg Kårstad/NRC Flyktinghjälpen

Bortsett från hemmet och familjen är skolan den viktigaste arenan i barns liv. Och det gäller i ännu högre grad för barn på flykt. En bra skola med bra lärare kan hjälpa barnen att återhämta sig från sina trauman. Det är därför skolan är så viktig.

– Programmet kan bland annat hjälpa barnen att sänka sin stressnivå så att de får tillräckligt med energi för att kunna tillgodogöra sig undervisning och utvecklas i skolan, trots det hemska som händer runt omkring dem, säger Schultz.

Vill du läsa fler berättelser om hur vi hjälper barn med krigstrauman? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att få fler historier skickade till dig.

Att lära ut självhjälpstekniker för att hantera psykisk stress är en mycket effektiv insats för barn som lider av trauman.

Barnen lär sig enkla avslappningsövningar så att de själva kan reglera överväldigande känslor. I detta ingår andningsövningar, sång, dans, teckning och skådespeleri.

#4: Vi hjälper barnen att bli av med traumamardrömmar

PALESTINA/GAZA. Läraren Raina Mraish stöttar barn som lider av trauman och mardrömmar. Foto: Wissam Nassar/NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/GAZA. Läraren Raina Mraish stöttar barn som lider av trauman och mardrömmar. Foto: Wissam Nassar/NRC Flyktinghjälpen

Många barn i krigs- och krisdrabbade områden lider av traumarelaterade mardrömmar.

Med stöd, rätt verktyg och uppmuntran är det möjligt att bearbeta stress och trauma. Skicka dina upplyftande ord till våra elever i Bättre inlärning-programmet här.

– De vaknar och befinner sig omedelbart i högsta beredskap. Stresshormoner pumpas runt i blodet, kroppen skakar, andhämtningen blir snabb och tung. De skriker och tror att de ska dö, beskriver Schultz barnens reaktioner.

6 av 10 barn i Gaza har PTSD-mardrömmar

PALESTINA/GAZA 2017. Omaia (13) i tårar under ett samtal med Etemad Hjaila, som lär henne att hantera trauman och mardrömmar. Foto: Wissam Nassar/NRC Flyktinghjälpen

Sex av tio palestinska barn på Gazaremsan lider av traumamardrömmar enligt en studie utförd 2018 av NRC Flyktinghjälpen. För att stötta dem samarbetade vi med 118 skolor i Gaza och nådde 75 000 skolbarn med psykosocialt stöd.

Barnen lärde sig bland annat att prata om traumareaktioner och hur de kan kontrollera sin ångest genom andningsövningar.

Läs mer om Omaia och hennes liv i Gaza i dag.

PALESTINA/GAZA 2022. Omaia (snart 17) kämpar fortfarande, men hennes tårar har ersatts med ett leende. Här i samtal med Etemad Hjaila, som lärde henne hur man hanterar traumamardrömmar. Foto: Yousef Hammash/NRC Flyktinghjälpen

Elever som slutförde programmet Bättre inlärning i Gaza rapporterade förbättring på flera områden:

  • Bättre koncentrationsförmåga i skolan
  • Färre stressrelaterade symtom
  • Bättre förmåga att reglera negativa känslor
  • Bättre skolprestationer

– Resultaten har varit oerhört positiva. Av barnen som hade i genomsnitt fem mardrömmar i veckan har 70 procent inte längre några mardrömmar, eller så har de nu bara en mardröm i veckan. Det gör att barnen kan komma in i rätt sinnesstämning för undervisning och skapa bra skolrutiner som lägger en god grund för deras fortsatta liv, förklarar Schultz.

7 av 10 barn i Gaza som har deltagit i skolprogrammet Bättre inlärning har färre mardrömmar än tidigare.

PALESTINA/GAZA 2017. Omaia (13) i tårar under ett samtal med Etemad Hjaila, som lär henne att hantera trauman och mardrömmar. Foto: Wissam Nassar/NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/GAZA 2017. Omaia (13) i tårar under ett samtal med Etemad Hjaila, som lär henne att hantera trauman och mardrömmar. Foto: Wissam Nassar/NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/GAZA 2022. Omaia (snart 17) kämpar fortfarande, men hennes tårar har ersatts med ett leende. Här i samtal med Etemad Hjaila, som lärde henne hur man hanterar traumamardrömmar. Foto: Yousef Hammash/NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/GAZA 2022. Omaia (snart 17) kämpar fortfarande, men hennes tårar har ersatts med ett leende. Här i samtal med Etemad Hjaila, som lärde henne hur man hanterar traumamardrömmar. Foto: Yousef Hammash/NRC Flyktinghjälpen

#5: Vi bistår med psykosocial första hjälpen

PALESTINA/VÄSTBANKEN. Palestinska skolor angrips regelbundet av israeliska soldater, bosättare och privata säkerhetsvakter. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/VÄSTBANKEN. Palestinska skolor angrips regelbundet av israeliska soldater, bosättare och privata säkerhetsvakter. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/VÄSTBANKEN. Efter att skolan i Jubbet Adh-Dhib jämnades med marken av israeliska soldater 2017 kom NRC Flyktinghjälpens team omedelbart igång med psykosocial ”första hjälpen”. Den bestod bland annat av andningsövningar, sång, dans, teckning och skådespeleri. Foto: NRC Flyktinghjälpen

PALESTINA/VÄSTBANKEN. Efter att skolan i Jubbet Adh-Dhib jämnades med marken av israeliska soldater 2017 kom NRC Flyktinghjälpens team omedelbart igång med psykosocial ”första hjälpen”. Den bestod bland annat av andningsövningar, sång, dans, teckning och skådespeleri. Foto: NRC Flyktinghjälpen

Den israeliska armén använder bland annat distraktionsgranater under attacker mot skolor. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

Den israeliska armén använder bland annat distraktionsgranater under attacker mot skolor. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

FÖRSTA HJÄLPEN-KIT. Den här väskan har tagits fram och används av NRC Flyktinghjälpens specialpedagoger och lärare där elever och skolor attackeras. Den innehåller bland annat papper, färgpennor och annat pedagogiskt material. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

FÖRSTA HJÄLPEN-KIT. Den här väskan har tagits fram och används av NRC Flyktinghjälpens specialpedagoger och lärare där elever och skolor attackeras. Den innehåller bland annat papper, färgpennor och annat pedagogiskt material. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

I krigs- och krisdrabbade områden angrips allt fler skolor och barn. Mellan januari 2018 och juni 2020 registrerade NRC Flyktinghjälpen i genomsnitt tio attacker i veckan mot palestinska skolor och elever. Attackerna utfördes av israeliska soldater, israeliska bosättare och bosättarnas privata säkerhetsvakter.

PALESTINA/VÄSTBANKEN. Efter att skolan i Jubbet Adh-Dhib jämnades med marken av israeliska soldater 2017 kom NRC Flyktinghjälpens team omedelbart igång med psykosocial ”första hjälpen”. Den bestod bland annat av andningsövningar, sång, dans, teckning och skådespeleri. Foto: NRC Flyktinghjälpen

I områden där elever, lärare och skolor attackeras bistår våra medarbetare barn, föräldrar och lärare med psykosocial första hjälpen.

Vill du läsa fler berättelser om hur vi hjälper barn med krigstrauman? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att få fler historier skickade till dig.

Den israeliska armén använder bland annat distraktionsgranater under attacker mot skolor. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

– Många av barnen här är traumatiserade och föräldrarna lever i konstant rädsla för att barnen ska bli arresterade, skjutna eller skadade, säger Nazih Moughrabi. Han är specialpedagog med inriktning på musik och konst samt arbetar för NRC Flyktinghjälpen i Palestina.

FÖRSTA HJÄLPEN-KIT. Den här väskan har tagits fram och används av NRC Flyktinghjälpens specialpedagoger och lärare där elever och skolor attackeras. Den innehåller bland annat papper, färgpennor och annat pedagogiskt material. Foto: Roald Høvring/NRC Flyktinghjälpen

– När vi kom till skolan låg gummikulor och tomma granathöljen strödda över skolgården. Barnen, lärarna och föräldrarna var fortfarande i chock. Vi satte snabbt igång med psykosocial ”första hjälpen”, som vi kallar det, bestående av bland annat andningsövningar, sång, dans, teckning och skådespeleri, berättar Moughrabi och refererar till en attack 2017 mot en skola i Jubbet Adh-Dhib.

#6: Vi hjälper barnen tillbaka till skolan och med att hantera rädslan för pandemin

BURKINA FASO. I samband med pandemin gick fem miljoner barn och ungdomar miste om skolundervisning under långa perioder. Foto: Innocent Parkouda/NRC Flyktinghjälpen

BURKINA FASO. I samband med pandemin gick fem miljoner barn och ungdomar miste om skolundervisning under långa perioder. Foto: Innocent Parkouda/NRC Flyktinghjälpen

Coronapandemin ledde till stängda skolor och ökad rädsla hos skolbarn. Barn på flykt hade det särskilt svårt. De led redan av ångest och trauman på grund av krig. Nu behövde de dessutom hantera rädslan för att bli sjuka och dö. Därför tog vi upp osäkerheten och rädslan som pandemin skapade i vårt skolprogram Bättre inlärning.

Barn som varit med om krig och konflikt, och som nu också kämpade med rädslan för covid-19, fick hjälp att tänka andra tankar. På så sätt fick de få tillräckligt med energi för lek och skolarbete.
Jon-Håkon Schultz

När NRC Flyktinghjälpen i en undersökning intervjuade barn i Mellanöstern, berättade många att de var rädda för att dö om de smittades med covid-19.
– Nära nio av tio svarade att de kände sig stressade av viruset, säger Schultz.

JORDANIEN. Alaa (12) kommer Syrien men har bott i flyktinglägret Azraq i Jordanien under de senaste åtta åren. – Jag fick nya vänner genom programmet Bättre inlärning och jag är inte orolig eller rädd längre, säger hon. Foto: Daniel Wheeler/NRC Flyktinghjälpen

Under nedstängningarna ordnade vi förutsättningar för distansundervisning och tog fram skräddarsydda undervisningsprogram. Nu arbetar vi för att se till att så många skolor som möjligt öppnar igen och att barnen kan återuppta sin skolgång.

Uppmuntrande ord och stöd kan göra stor skillnad för barn som kämpar med stress och trauman. Skicka en hälsning till eleverna här!

JORDANIEN. Alaa (12) kommer Syrien men har bott i flyktinglägret Azraq i Jordanien under de senaste åtta åren. – Jag fick nya vänner genom programmet Bättre inlärning och jag är inte orolig eller rädd längre, säger hon. Foto: Daniel Wheeler/NRC Flyktinghjälpen

JORDANIEN. Alaa (12) kommer Syrien men har bott i flyktinglägret Azraq i Jordanien under de senaste åtta åren. – Jag fick nya vänner genom programmet Bättre inlärning och jag är inte orolig eller rädd längre, säger hon. Foto: Daniel Wheeler/NRC Flyktinghjälpen