Kvinnliga jordbrukare i Sudan förbereder sig för odlingssäsongen.

Vad är en försummad flyktkris?

29 miljoner människor står inför akut hunger i Sudan. Dessa jordbrukare arbetar på fälten för att omsätta den utbildning och de ekonomiska bidrag som de fått genom NRC:s humanitära insatser i Sudan i praktiken och bidra till livsmedelsförsörjningen i sina lokalsamhällen. Foto: NT/NRC
Den 4 juni 2026 publicerade Norwegian Refugee Councils (NRC) sin årliga lista över världens mest försummade flyktkriser. Det handlar om omfattande kriser som ändå får mycket lite uppmärksamhet i medierna. Politiker prioriterar inte att hitta lösningar och givarländer avsätter inte tillräckligt med finansiering. Hur kan det bli så?
Publicerad 18. juni 2026
Global

Brist på politisk vilja

Ofta är de länder som hamnar högst på listan av begränsat geopolitiskt intresse för världens stormakter. Att investera politisk tid och politiskt kapital i att lösa dessa kriser ger begränsad politisk utdelning för rika länder, och därför väljer de att använda sina resurser på annat håll.

–  För vissa kriser ser vi snabba och kraftfulla politiska insatser, öppna gränser, tillräcklig finansiering och omfattande mediebevakning, säger Jan Egeland, generalsekreterare för NRC. De som har makten måste visa samma medmänsklighet gentemot människor som drabbas av kriser i länder som Nigeria och Demokratiska republiken Kongo.

I andra konflikter är situationen den motsatta. Där finns många aktörer med motstridiga politiska intressen och ingen är villig att kompromissa. I dessa kriser har civilbefolkningens bästa fått stå tillbaka för politiska intressen.

Brist på politisk vilja att hitta en lösning är ett av de tre kriterier som NRC använder när listan över världens mest försummade flyktkriser tas fram. De två andra kriterierna är brist på medieuppmärksamhet och brist på finansiering till humanitära insatser.

Brist på medieuppmärksamhet

Varför väljer medierna att uppmärksamma vissa kriser men inte andra?

Det hänger ofta samman med hur mycket politisk uppmärksamhet en kris får. Om den politiska uppmärksamheten saknas är det mindre sannolikt att medierna rapporterar om krisen.

Men geografisk närhet spelar också en roll. Medier tenderar att bevaka kriser som ligger närmare den egna publiken än kriser i avlägsna delar av världen. De senare kan vara svårare att nå och ofta mer komplicerade att förklara i ett nyhetsinslag på 60 sekunder. Tyvärr innebär det att ett syns inte, finns inte-tänkande fortfarande präglar synen på dessa försummade kriser.

Ett exempel är den så kallade migrantkrisen 2015, då ett stort antal flyktingar kom till Europa. Som en följd av detta blev europeiska medier mycket intresserade av de länder som människor flydde från, såsom Syrien. När vi känner någon som har flytt från en kris är sannolikheten större att vi bryr oss om den.

Brist på finansiering av internationellt bistånd

Varje år lanserar FN och dess humanitära partner finansieringsappeller för att täcka människors grundläggande behov i länder som drabbats av omfattande kriser. Men i vilken utsträckning dessa appeller finansieras varierar kraftigt.

Kriser som får lite internationell uppmärksamhet och begränsad mediebevakning får ofta inte det ekonomiska stöd som krävs för att möta akuta humanitära behov.

År 2025 uppgick underskottet mellan de humanitära appellerna och de medel som faktiskt betalades ut till 29,5 miljarder amerikanska dollar. Det motsvarar ungefär vad världen spenderar på försvar under fyra dagar.

–  Vi behöver omedelbart investeringar i världens mest försummade kriser. Dessa investeringar måste både bestå av diplomatiska initiativ för att få krigförande parter till förhandlingsbordet och av finansiering från givarländer som motsvarar behoven, säger Egeland.

Omfattningen av mediebevakningen är ofta en dålig indikator på var behoven är som störst. Humanitärt bistånd bör ges utifrån behov, men det är ofta lättare att få finansiering till kriser som får stor uppmärksamhet från politiker och medier.

Världen har sett

Den 4 juni publicerade NRC den tionde rapporten om världens mest försummade flyktkriser. Under ett decennium präglat av tekniska framsteg och ökad global uppkoppling har NRC rapporterat om världens mest försummade flyktkriser. Rapporten når miljontals människor. Informationen delas vidare. Kriserna utspelar sig inför öppen ridå. Ändå förändras mycket lite, år efter år.

Världens ledare har haft möjlighet att agera för människor som tvingats lämna sina hem. De har valt att inte göra det.

–  Försummelse är ett val. Att miljontals fördrivna människor år efter år lämnas utan det stöd och de resurser som de så desperat behöver är inte oundvikligt, säger Egeland.

Vad kan göras?

Det viktigaste för dessa länder nu är att politiska lösningar kommer på plats. Det är det enda sättet att få slut på lidandet.

Det finns också ett stort behov av akut humanitärt bistånd. För att över huvud taget kunna skapa förutsättningar för politiska lösningar måste vi först möta de mest akuta behoven. Tomma magar, arbetslöshet och bristande möjligheter att försörja sin familj utgör ingen stabil grund för fred och stabilitet.

Årets lista över världens mest försummade flyktkriser innehåller också rekommendationer. Det handlar om konkreta åtgärder som olika grupper kan vidta för att öka uppmärksamheten kring försummade kriser. Politiker, givare, journalister, humanitära organisationer och allmänheten - vi har alla en roll att spela för att säkerställa att människorna i centrum för dessa kriser får den hjälp de så desperat behöver och förtjänar.

Om vi väljer att agera, investera och visa solidaritet kan vi bygga en framtid där ingen lämnas utanför. Det vi gör i år kommer att få betydelse långt in i framtiden.

Mer om

#Försummade konflikter