Från översvämningar till framtid

En barndom som sveptes bort

– Jag minns hur vattnet forsade in i vårt hus, säger Sundus tyst. – Min mamma tog min hand och vi sprang. Vi lämnade allt. Jag förlorade också mina böcker.

Familjen, som så många andra, hade inget val. De flydde till Towfiq-lägret utanför staden Jowhar i Hirshabelle i Somalia.

I dag bor 2 783 hushåll, nästan 17 000 människor, i Towfiq-lägret. De har fördrivits av både konflikter och översvämningar. Här försöker Sundus familj bygga upp sitt liv i ett enkelrumsskjul av pinnar och presenning. De är tryggare från översvämningar, men svårigheterna med att leva i fördrivning är fortfarande stora.

Före översvämningarna levde Sundus ett enkelt men glädjefyllt liv i Marerey. Hennes dagar bestod av skola, lekar med vänner och att hjälpa föräldrarna med gården och djuren.

– Jag tyckte om att gå i skolan i byn, säger hon. – Jag älskade att rita på tavlan. Min lärare brukade säga – Sundus, du är duktig.

När familjen kom till Towfiq fanns det ingen skola i lägret. Det plötsliga avbrottet i hennes utbildning skapade ett stort tomrum.

Under tre år stannade Sundus hemma. Familjen, tidigare stolta lantbrukare, kämpade utan vare sig mark eller djur. Med begränsade inkomster gick överlevnad före utbildning.

Sundus återvänder till klassrummet

Tack vare Norwegian Refugee Council, med stöd från Education Cannot Wait (ECW), FN:s globala fond för utbildning i kriser, etablerades en tillfällig undervisningsplats i Towfiq-lägret i Jowhar. Inom ECW-projektet byggde organisationen tre nya tillfälliga undervisningslokaler med latriner och renoverade tre andra i Jowhar-distriktet i Hirshabelle. Dessutom fick 32 lärare utbildning, vilket gjorde att 3 664 fördrivna barn kunde gå i skolan.

För Sundus innebar öppningen av skolan att hoppet kom tillbaka.

– När jag skrev in mig och fick böcker och pennor blev jag så glad, säger hon och ler. – Jag sa till min mamma: Nu kan jag vara elev igen.

Hon går nu i första klass. Varje dag går hon till skolan med väskan tätt i handen. Hennes lärare beskriver henne som ivrig, nyfiken och snabb med att räcka upp handen.

– Jag gillar matematik, säger Sundus stolt. – När läraren frågar försöker jag svara. Ibland blir det rätt, ibland inte, men jag fortsätter försöka.

Utbildning i kris

Programmet Emergency in Education for Flood-Affected Boys and Girls i Jubaland, Hirshabelle och South West ger ett brett stöd i utvalda distrikt. Programmet omfattar byggnation och renovering av tillfälliga klassrum, lärarutbildning, skolmaterial, psykosocialt stöd och lärarersättningar. Målet är att barn som Sundus ska kunna gå i skolan och få undervisning av god kvalitet.

I Somalia får utebliven skolgång stora konsekvenser. Fördrivna flickor löper högre risk för barnäktenskap, barnarbete och rekrytering till väpnade grupper. Enligt utbildningsklustret står uppskattningsvis 4,9 miljoner barn utanför skolan. Skillnaderna är stora, bara 21 procent av nyligen fördrivna barn går i skolan jämfört med 39 procent av icke fördrivna barn.

– Skolan håller oss trygga, säger Sundus bestämt. – När jag är i klassrummet oroar jag mig inte. Jag tänker bara på att lära mig.

Hennes ord speglar det många skyddsexperter lyfter fram, att utbildning inte bara handlar om kunskap utan också fungerar som en livlina. Den skapar stabilitet, ger säkra platser och gör det möjligt för barn att föreställa sig en annan framtid.

Trots allt hon har upplevt vet Sundus vad hon vill.

– Jag vill bli läkare när jag blir stor, säger hon. – Om någon är sjuk vill jag hjälpa. Jag vill bära den vita rocken och ha människors förtroende.

Hennes målmedvetenhet är tydlig. Hon vet att vägen blir lång, men hon tror att utbildning är bron dit.

– Om jag studerar kan jag bli vad som helst. Om jag slutar förlorar jag allt. Jag vill inte sluta igen.

Somalia har under senare år drabbats av en kedja av klimatkatastrofer. Allvarliga perioder av torka har följts av förödande översvämningar som har tvingat hundratusentals människor från sina hem. I Hirshabelle har hela byar spolats bort.

Drömmar om framtiden

Towfiq-lägret, där Sundus nu bor, är trångt och saknar resurser. Familjer kämpar dagligen med brist på mat, vatten och vård. För många föräldrar känns barnens utbildning nästan omöjlig att prioritera.

Program som detta visar att utbildning är möjlig även i kris. Genom att skapa säkra lärmiljöer, utbilda lärare och dela ut skolmaterial får barn som Sundus tillbaka delar av sin barndom, något som översvämningar och konflikter försökte ta ifrån dem.

Varje eftermiddag, när solen går ner över Towfiq-lägret, packar Sundus ner sina böcker och pennor i skolväskan.

– När jag öppnar min skolväska ser jag min framtid, säger hon tyst. – Jag ser en läkare, jag ser hopp och jag ser fred.

Hennes dröm och drömmarna hos tusentals fördrivna barn i Somalia påminner oss om utbildningens betydelse. Utbildning är en rättighet och grunden för återhämtning och fred.

– Översvämningarna tog mitt hem, säger hon. – Men utbildningen ger mig ett nytt liv.