Vad är en svältkatastrof?

Ordet svält används ofta för att beskriva en situation med extrem och utbredd hunger. Men det har också en mer precis definition som term i humanitära sammanhang, baserat på nivån av livsmedelsbrist.

De fem faserna av livsmedelsosäkerhet

Livsmedelssäkerhet innebär att ha regelbunden tillgång till fullgod näringsrik mat. När det i stället förekommer livsmedelsosäkerhet betyder det att människors livsmedelsförsörjning inte kan garanteras. De kanske kämpar ekonomiskt och har inte alltid råd med att äta näringsrikt. Eller så finns det inte tillräckligt med mat för alla i området där de bor.

2004 skapade FN ett system för att analysera matbrist i områden och länder; en skala kallad Integrated Food Security Phase Classification (IPC).

Det finns fem nivåer, eller faser, av livsmedelsosäkerhet enligt IPC-skalan:

Fas 1: Minimal. Människor kan få i sig tillräckligt med näringsrik mat utan större förändringar i vardagen.

Fas 2: Stressat läge. Människor har nätt och jämt en tillräcklig kost, men kämpar för att uppfylla andra behov.

Fas 3: Kris. En del människor har höga nivåer av undernäring och kan inte få tag på tillräckligt med mat. Andra tvingas använda alla sina besparingar och övriga tillgångar för att täcka sina grundläggande matbehov.

Fas 4: Nödläge. Människor står inför extrem matbrist. Akut undernäring och sjukdom är utbrett. Risken för att dö av svält ökar snabbt.

Fas 5: Svältkatastrof. Människor har inte tillgång till mat och kan inte heller tillgodose andra grundläggande behov. Minst ett av fem hushåll har extrem matbrist. Minst 30 procent av barnen lider av akut undernäring. Varje dag dör minst två av 10 000 personer av svält eller sjukdom relaterad till undernäring.

Varför behöver vi IPC-skalan?

Huvudsyftet med IPC-skalan är att ge information till beslutsfattare så att de kan vidta åtgärder för att förhindra att kriser förvärras. Systemet analyserar olika aspekter av livsmedelsosäkerhet. Det inkluderar akuta medicinska behov, akuta matbehov och problem som är mer ihållande eller säsongsbetonade såsom återkommande missväxt.

Analysen hjälper till att identifiera vilken typ av insats som behövs, till exempel om det ska ske i form av nödhjälp eller långsiktigt utvecklingsstöd.

Regeringar, FN-organ, icke-statliga organisationer och andra aktörer samarbetar för att övervaka IPC-nivåerna i de delar av världen där matbrist är ett problem. När fas 3 (Kris) är nådd mobiliserar dessa aktörer för att vidta akuta åtgärder.

Omkring 6,7 miljoner människor i Somalia befinner sig för närvarande i fas 3 eller värre – över 40 procent av landets befolkning.

Vad händer när en svältkatastrof deklareras?

Beslutet att deklarera en svält fattas vanligtvis gemensamt av det drabbade landets regering och olika FN-organ samt andra internationella organisationer. Det är en komplex process som inbegriper mycket analys och förhandlingar.

Samtidigt som denna process pågår kan delar av landet redan ha drabbats av svältliknande förhållanden. Ett exempel är att omkring 1,8 miljoner barn tros vara akut undernärda i Somalia just nu.

När en svältkatastrof deklareras innebär det inga formella förpliktelser för vare sig FN eller dess medlemsländer. Men det skapar mer uppmärksamhet och medvetenhet i världen om situationen, vilket i sin tur leder till mer nödhjälp.

Var är livsmedelsosäkerhet ett problem?

Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) har över en halv miljard människor i världen för lite tillgång till mat och i 16 länder finns mycket hög hunger. Livsmedelsosäkerhet är ett problem i många olika delar av världen, från Centralamerika till Afghanistan, och läget förändras konstant.

Du kan se en översikt på WFP:s karta över hunger i världen.

Vad orsakar svält?

Den vanligaste orsaken till svält är torka. Andra orsaker är översvämning, missväxt, konflikt och politisk försummelse eller förföljelse.

Ofta finns det en kombination av olika faktorer. I Somalia har en utdragen konflikt förvärrat effekterna av den pågående torkan. Dessutom har livsmedelspriserna i landet stigit kraftigt efter krigsutbrottet i Ukraina. Somalia brukade importera 90 procent av sitt spannmål från Ryssland och Ukraina och har nu tvingats hitta andra dyrare alternativ.

Klimatförändringar bidrar också till att torka och översvämningar blir både vanligare och svårare runt om i världen. Vi kan därför förvänta oss en ökad matbrist relaterad till extrema väderförhållanden under åren framöver.

Svältsituationer ses ofta som ”naturkatastrofer” men orsakas ofta till stor del av mänskliga gärningar – eller brist på åtgärder.

Hur vanligt är svält?

Under det senaste decenniet har svältkatastrof deklarerats vid två tillfällen: i Somalia 2011 och i Sydsudan 2017. Dessa extrema kriser berodde främst på konflikter i kombination med oregelbundna vädermönster. Svältkatastrofen i Somalia ledde till att hundratusentals människor dog.

Viktigt att notera är att dödsfall och lidande kopplat till livsmedelsosäkerhet sker även när situationen inte är en svältkatastrof. När svält väl deklareras har barn redan börjat dö eftersom deras föräldrar inte kan ge dem tillräckligt med mat för att överleva.

Därför är det viktigt att agera beslutsamt så tidigt som möjligt. 2017 lyckades det internationella samfundet avvärja svält i Somalia och andra delar av Östafrika då agerandet skedde snabbt och tidigt. En ännu större insats behövs nu för att undvika katastrofal förlust av människoliv.

Vad gör NRC Flyktinghjälpen för att hjälpa?

NRC Flyktinghjälpen har stöttat människor som fördrivits på grund av konflikt i Somalia sedan 2004. Vi hjälper även de som har drabbats av torka och andra miljöfaktorer.

Vår Somalia Drought Response Plan pågår just nu för att hjälpa människor under krisen.

Mellan januari och augusti 2022 nådde vi fram med hjälp till 636 768 människor, som en del av torka-responsen i landet. Detta inkluderade:

• 363 136 personer som fick mathjälp
• 82 739 personer som fick vatten-, sanitets- och hygienstöd
• 121 673 personer som fick informationsstöd, rådgivning och juridisk hjälp
• 48 284 personer som fick tak över huvudet
• 20 936 barn som fick tillgång till utbildning