Att prata med barn om krig

”Mamma, kommer någon att invadera oss också nu?”

Explosioner, uppåtstigande rök och ljudet av bomber. Ord som ”krig”, ”invasion”, ”många döda” och ”flykt”. De starka TV-bilderna gör intryck också på barn. Hur kan vi prata med dem om allt detta? NRC Flyktinghjälpens mångåriga samarbetspartner, psykologiprofessor Jon-Håkon Schultz, ger dig råd.

En kollega berättade om en vän i Nederländerna vars lilla dotter hade sagt: ”Mamma, kommer någon att invadera oss också nu?”. Liknande frågor ställer nog många barn runt om i världen när de sett krigsbilder på TV.

Vad kan en mamma eller pappa svara? Hur kan vi lugna barn som har blivit rädda?

– I dagens medieverklighet är det närmast omöjligt att avskärma barn från skrämmande nyheter. Om barnen lämnas åt sig själva och sin egen tolkning av nyheterna, ökar risken för att de blir rädda. Det bästa du som förälder kan göra är att prata med barnen om det som har hänt, så att du kan lugna dem, säger Jon-Håkon Schultz, professor i pedagogisk psykologi vid Universitetet i Tromsø.

Om barnen lämnas åt sig själva och sin egen tolkning av nyheterna, ökar risken för att de blir rädda.
Jon-Håkon Schultz, psykologiprofessor

Hjälper mot krigstrauman

Schultz är den som har utvecklat NRC Flyktinghjälpens skolprogram Bättre inlärning; en storskalig hjälp till skolbarn som kämpar med krigstrauman. Tack vare Bättre inlärning klarar barn att kontrollera stress, trauman och mardrömmar. På så sätt klarar de också att koncentrera sig på skolan – och får hoppet tillbaka. Programmet har haft stor framgång.

Sex goda råd

Professor Schultz har i många år forskat på vad barn uppfattar av skrämmande nyheter. Här är hans råd om vad du kan göra för att lugna dina barn:

1: Kom ihåg att barn uppfattar mer än du tror

Nyheter är inte avsedda för barn. Barnen kan uppfatta delar av helheten men saknar den erfarenhet och kognitiva kapacitet som krävs för att sätta in nyheterna i ett begripligt sammanhang. Det kan göra att de blir rädda för något de inte har anledning att vara rädda för.

2: Hitta din egen trygghet

Kom ihåg att det är mycket skrämmande för barn när vuxna är rädda. Ta ett djupt andetag och hitta din egen trygghet innan du börjar samtalet. Ja, det har hänt något hemskt. Men sannolikheten för att något sådant händer där ni bor är låg. Låt barnen ta del av denna trygghet.

3: Fråga vad barnen har hört

Ta reda på vad barnen har hört eller sett. Var proaktiv och vänta inte på att de ska komma och fråga. Ta reda på vad de funderar på och svara på det.

4: Trygghet, trygghet, trygghet

Förlora aldrig målet ur sikte: Att ge barnen trygghet. Förklara att det är skillnad på att vara rädd och att bli förskräckt – att den här nyheten gjorde att de vuxna blev förskräckta eftersom det som har hänt är väldigt ovanligt, och att de därför pratar mycket om det. Det betyder inte att man behöver vara rädd. Förklara även att de vuxna tar hand om dem.

5: Låt det inte räcka med ett samtal

Följ upp över tid. Om barnen har frågor som du inte kan besvara med en gång, säg att det ska vi ta reda på och prata mer om senare. Det är viktigt att följa upp. Att återkomma till frågorna skapar en ram som gör att barnet förstår att det är bra att prata om detta flera gånger. Det är viktigt för att fånga upp missförstånd eller nya saker som barnen blir rädda för.

6: Kom ihåg att det är du som känner dina barn bäst

Även om du inte alltid kan vara säker på vad barnen har hört eller sett och är rädda för, vet du hur du ska trösta och lugna. Var inte rädd för att ta upp detta samtalsämne.