Ukraina-krisen

Kriget i Ukraina är dåliga nyheter för världens flyktingar

Redan före kriget i Ukraina hade över 82 miljoner människor i världen tvingats fly undan krig och konflikter. En stor andel av dessa människor är beroende av humanitärt bistånd för att överleva. Nu kan krisen i Ukraina göra deras liv ännu svårare.

Vi skalar upp för att hjälpa miljontals ukrainare i desperat behov av bistånd. Men samtidigt måste vi se till att flyktingar på andra håll i världen inte får mindre uppmärksamhet och mindre hjälp, särskilt eftersom deras behov ökar.

– Ukraina är den senaste fasaväckande konflikten på en lång lista över nödsituationer, där insatserna i form av humanitärt bistånd och konfliktlösning behöver trappas upp omedelbart. Utdragna kriser i Syrien, Jemen, Sahel och på Afrikas horn förvärras medan vår uppmärksamhet riktas mot hemskheterna i Ukraina. Humanitärt bistånd kan bidra till att mildra dessa krisers effekter på sårbara samhällen, men till syvende och sist är det inkluderande politiska lösningar som krävs för att sätta stopp för dem, säger NRC Flyktinghjälpens generalsekreterare Jan Egeland.

Här är fyra skäl till att kriget i Ukraina kommer att påverka även andra flyktingar och fördrivna människor världen över:

JEMEN. Fadhl Bakar (13) bär hem ved till sitt tält. Han är internflykting sedan 2016 och går inte i skolan. Istället tillbringar han större delen av sin tid med att jobba för försörjningen av familjen. Foto: Mahmoud Al-Filastini/NRC Flyktinghjälpen

Nr 1: Mindre pengar

Redan före kriget i Ukraina hade FN svårt att samla in de belopp som krävs för att finansiera allt humanitärt bistånd som världen behöver. 2021 fick FN in cirka hälften av det belopp till humanitärt bistånd som organisationen vädjade om.

Under de senaste tio åren har klyftan mellan de humanitära behoven och finansieringen av humanitära insatser vidgats dramatiskt.

Ett färskt exempel på denna underfinansiering är de internationella givarländernas konferens för Jemen som hölls i mars. FN bad om 4,2 miljarder amerikanska dollar i år för att hjälpa över 23,4 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. Men världens ledare ville inte ge mer än knappt en tredjedel av det FN bad om.

– Människor i Jemen förtjänar samma livräddande stöd och solidaritet som människor i Ukraina. I synnerhet eftersom krisen i Europa kommer påverka jemeniternas tillgång till livsmedel och bränsle dramatiskt och förvärra den redan allvarliga situationen ytterligare, säger Egeland.

SYDSUDAN. Regina (37) och hennes barnbarn, Flavia, har tillbringat ytterligare en natt i kyrkan i Ezo, Sydsudan. De tillhör de många miljoner internflyktingarna i en försummad flyktingkris. Foto: Ingrid Prestetun/NRC Flyktinghjälpen

Nr 2: Mer negligerande

Miljontals barn, kvinnor och män är fångade i negligerade flyktingkriser världen över. Vi varken hör eller ser dem.

Internationella politiker har ställt sig passivt vid sidan om, internationella medier är frånvarande och familjer som tvingats på flykt lämnas utan nödhjälp och tillgång till grundläggande tjänster.

Trots att fördelningen av nödhjälp ska ske utifrån behov får en del kriser mer uppmärksamhet och stöd än andra. Vi fruktar att kriget i Ukraina och de stora flyktingströmmarna i Europa kommer att öka denna obalans.

– Ledare måste bryta det låsta läget och likgiltigheten inför konflikter i andra delar av världen. Den snabba responsen från EU, FN och andra internationella parter på kriget i Ukraina borde också gälla insatserna för att hitta lösningar på vår tids försummade kriser, säger Egeland.

SYDSUDAN. I mars 2017 distribuerade NRC Flyktinghjälpen i samarbete med FN:s livsmedelsprogram (WFP) majs, linser, olja och grötpulver till över 7 100 människor i Ngop i den sydsudanska delstaten Unity. Nu hotas miljontals i länderna på Afrikas horn och andra platser av hunger samtidigt som WFP har minskat livsmedelsransonerna. Foto: Albert Gonzalez Farran/NRC Flyktinghjälpen

Nr 3: Livsmedelsbrist

Före kriget stod Ryssland och Ukraina för en stor andel av världens livsmedelsförsörjning. De två länderna stod ensamma för nära 30 procent av världens export av vete och korn, 20 procent av all majs och 76 procent av världens solrosolja, enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP).

Flera utdragna konflikter, klimatförändringar, två års pandemi och höga energipriser hade redan före kriget i Ukraina lett till de högsta livsmedelspriserna sedan 2011.

Enligt WFP kan kriget i Ukraina få katastrofala följder för miljontals människor i Mellanöstern, Afrika och Asien. Och de som kommer att drabbas hårdast är de som har tvingats på flykt från sina hem.

WFP har redan tvingats att minska mängden livsmedel till flyktingar och andra utsatta människor i Östafrika och Mellanöstern. Detta inkluderar Jemen, där 16,2 miljoner människor inte vet varifrån de ska få nästa måltid.

FN:s säkerhetsråd sammanträder om hotet mot internationell fred och säkerhet den 18 mars 2022 i New York. Foto: Timothy A. Clary/AFP/NTB

Nr 4: Ökade svårigheter att hitta fredliga politiska lösningar

När relationerna mellan Ryssland och andra länder blir allt kyligare, kan fredsdiplomatin förlamas så att det blir ännu svårare att hitta politiska och fredliga lösningar i Afrika, Sydamerika, Asien och inte minst Mellanöstern.

Möjligheterna för FN:s säkerhetsråd att förhindra och lösa väpnade konflikter kan minska. Det kan i sin tur minska förmågan att hitta lösningar på svårlösta och långvariga flyktingkriser – och leda till att nya uppstår.