Camp 10 and 2W LCs
Bortom läroboken:

Inkludering i utbildning för rohingyiska ungdomar

När det blir Momens tur ställer han sig upp framför läraren som ropade upp honom. Ett brett leende sprider sig över ansiktet. Momen (15) är en av nära 7 000 unga människor som deltar i NRC Flyktinghjälpens utbildningsprogram i lägren för rohingyiska flyktingar i Cox’s Bazar, Bangladesh.

För Momen är vårt lärandecentrum en tillflykt från livets osäkerheter. Sex dagar i veckan ansluter han sig till sina kamrater för att delta i undervisningen i matematik, burmesiska och älsklingsämnet: engelska.

– Nu kan jag uttrycka mina känslor för er [biståndsarbetare] och berätta vad jag vill!, utbrister han.

Lärande ger näring åt hoppet

Eftersom rohingyer inte är juridiskt erkända som flyktingar i Bangladesh kan de inte gå i vanliga skolor. Många av de 450 000 rohingyiska barnen och ungdomarna i lägren har ingen möjlighet att delta i formell undervisning. Långvarig vistelse i flyktinglägren har tillsammans med covid-19-pandemin gjort det ännu svårare att få tillgång till utbildning.

Våra lärandecentrum, som stöds av norska utrikesministeriet (NMFA), Education Cannot Wait (ECW) och EU:s organisation för humanitärt bistånd (ECHO), ger en strimma av hopp.

Camp 10 and 2W LCs
I lägret undervisas flickor och pojkar åtskilda i enlighet med lägerinvånarnas återkoppling. Foto: Sadia Rahman/NRC Flyktinghjälpen

NRC Flyktinghjälpens utbildningsprogram är riktat mot 13─24-åringar ─ en åldersgrupp som ofta förbises och inte ges tillräckligt stöd i flyktingläger.

I rohingyalägren är det svårt att missa våra livliga lärandecentrum. Klassrummen sjuder av glatt tjatter och liv. Väggarna är fulla av färgglada affischer som skapats av elever, lärare och handledare. Solljuset strömmar in genom nätverk i bambuväggarna.

Camp 10 and 2W LCs
Elever och handledare gör centrumet färggladare tillsammans. Foto: Sadia Rahman/NRC Flyktinghjälpen

Men det finns fortfarande utmaningar.

På grund av pandemin var vi tvungna att minska kapaciteten på lärandecentrumen. Inget barn ska stängas ute och vi har därför infört ett skiftschema för att minska antalet elever som vistas samtidigt i klassrummen. Detta har varit oerhört viktigt för eleverna, som berättar för oss att våra centrum ger dem en trygg plats där de får vara barn, där de kan drömma, studera, skratta, ordna idrottsmatcher och skaffa vänner.

Camp 10 and 2W LCs
Momen (till vänster) med några vänner. Foto: Ayesha Abrar Nawshin och Sadia Rahman/NRC Flyktinghjälpen

Inkludering i utbildning

Ashom (14) överlevde ofattbara grymheter i Myanmar och har en permanent hörselnedsättning. I lägren, där alternativ språkträning och hörapparater saknas i stor utsträckning, är Ashams vardag extra utmanande.

Trots alla hinder har han lyckats skapa en gemenskap på våra lärandecentrum. Med hjälp av gester och kroppsrörelse kommunicerar han med skolkamrater och lärare. Hans favoritämne är teckning.

Camp 10 and 2W LCs
Ashom målar i lärandecentrumet. Foto: Ayesha Abrar Nawshin /NRC Flyktinghjälpen

Stärka kvinnliga elever

Utmaningar som barnäktenskap och det sociala trycket att stanna hemma har gjort det särskilt svårt för kvinnor och flickor att få tillgång till utbildning. För att göra det lättare för dem att delta i undervisningen har NRC Flyktinghjälpen ett nätverk av samhällsbaserade lärandecentrum endast för kvinnor och flickor.

Vi har också använt en modell med digital undervisning för att öka rekryteringen av kvinnor och flickor. Det ser lovande ut — trots utmaningarna ökar flickors och kvinnors deltagande.

Camp 10 and 2W LCs
En handledare med sina elever. Foto: Imrul Islam/NRC Flyktinghjälpen

─ Det är lättare för pojkar att gå i skolan eftersom de inte behöver ta hand om småbarn, säger Amena (17) som lämnar sin dotter hemma när hon kommer till ett av våra centrum.

Amena vill kunna hjälpa sin dotter att lyckas i skolan när hon växer upp, och hoppas att inte även hon kommer att berövas chansen att få en utbildning.

─ Det är tufft, men jag ska fortsätta att komma till skolan, säger hon.

Camp 10 and 2W LCs
Elever i en kvinnovänlig digital lärandehub. Foto: Ayesha Abrar Nawshin/NRC Flyktinghjälpen

Bygga livskunskaper

För flyktingar i Cox's Bazar är utbildning nyckeln. Med grundläggande kunskaper i räkning och läsning kan våra elever hjälpa sina familjer med månadens budget, kommunicera med myndigheter och ─ kanske allra viktigast ─ berätta sina egna historier.

Våra elever vill fortsätta studierna för att en dag bli ingenjörer, läkare, lärare eller piloter.

Överförbara kunskaper blir också allt viktigare. I våra moduler ingår undervisning i aktiv och sund livsstil, personlig utveckling, kommunikation och ledarskap samt stresshantering. För Rafiq (14) har lektionerna i stresshantering varit särskilt viktiga. Han har kunnat förmedla andningsövningarna till sina föräldrar.

Camp 10 and 2W LCs
Babul (18) kan sex språk, inklusive engelska, och vill använda sina språkkunskaper för att i framtiden hjälpa rohingyer genom att berätta deras historier för världen. Foto: Ayesha Nawshin/NRC Flyktinghjälpen

Den bistra verkligheten

Utbildning ger näring åt drömmar om en ljusare framtid, men den verklighet unga rohingyiska flyktingar står inför är dyster. Flyktingarna kan inte arbeta eller genomgå någon formell utbildning i Bangladesh. Även om våra lärandecentrum ger stöd är de inte någon ersättning för hållbara lösningar, som att ge barn och ungdomar på flykt tillgång till formell skolgång och högre utbildning.

─ Utbildning är ett kraftfullt verktyg, men flyktingar måste också tillåtas att använda de kunskaper de har skaffat sig för att skapa en hoppfullare framtid, säger Aliya Noor, projektledare för NRC Flyktinghjälpens utbildning i Bangladesh.

Läs mer om vårt arbete i Bangladesh.