När elever och lärare blev måltavlor
Enligt Global Coalition to Protect Education from Attack (GCPEA) och rapporten Education under Attack 2020 sker många attacker mot utbildning världen över.
NRC Flyktinghjälpen arbetar i några av de hårdast drabbade länderna. Våra medarbetare ser varje dag hur attacker mot utbildning inte bara skadar enskilda elever och lärare, utan också påverkar samhället under många år därefter.
– Attacker mot skolor och elever är angrepp på landets framtid. De förstör inte bara barnens möjligheter att få kunskaper och utvecklas utan de kan också skapa psykosociala problem, säger Annelies Ollieuz, global utbildningsledare vid NRC Flyktinghjälpen.
När byggnader och utbildningsmaterial förstörs och elever och lärare lever i skräck, tvingas skolor och universitet i konfliktzoner ofta att stänga. En del elever återupptar aldrig sin skolgång, med negativa effekter på deras långsiktiga utveckling.
Läs mer om vårt utbildningsarbete.
Hur kan du hjälpa?
Med ditt stöd kan vi renovera skadade skolor och bygga nya. Samtidigt arbetar vi för att skapa trygga platser för utbildning, förhindra attacker mot skolor och se till att skolor inte används för militära ändamål.
Här är tre saker som du bör veta om attacker mot utbildning:
Nr 1: Bombningar, mord och våldtäkter tillhör farorna
Rapporten Education under Attack identifierar sju typer av attacker mot utbildning:
- attacker mot skolor
- attacker mot elever, lärare och annan skolpersonal
- militär användning av skolor och universitet
- rekrytering av barn i eller på väg till eller från skolan
- sexuellt våld i eller på väg till eller från skolan eller universitetet
- attacker mot högre utbildning
- riktade attacker mot flickor och kvinnor.
Nr 2: Fler än 11 000 attacker
Fler än 11 000 skilda attacker mot skolor, elever och lärare ägde rum mellan 2015 och 2019.
Nr 3: Attacker har skett i 93 olika länder
Antalet länder som drabbats av attacker mot utbildning har ökat till 93 under de fem senaste åren. Se kartan över de mest drabbade länderna.
Nr 4: Nya länder
Attacker mot utbildning har skett i nya länder, däribland Guinea och Nicaragua. I Burkina Faso och Niger, som till helt nyligen var minimalt drabbade, har antalet attacker ökat kraftigt och lett till att mer än 2 000 skolor har stängts.
Nr 5: De hårdast drabbade länderna
Antalet attacker mot utbildning har varit alarmerande stort i Jemen och Demokratiska republiken Kongo (Kongo Kinshasa) som vardera har upplevt över 1 500 dokumenterade attacker mot skolor under femårsperioden. Samtidigt har Afghanistan, Palestina och Syrien drabbats av över 500 attacker vardera.
Nr 6: Elever och lärare drabbas direkt av attackerna
Elever och lärare skadades oftast vid direkta attacker i Afghanistan, Kamerun och Palestina. Över 1 000 skolelever, universitetsstuderande och skol-/universitetsanställda hotades, fördes bort, skadades eller dödades av väpnade grupper eller regeringsstyrkor i Kamerun.
Nr 7: Attacker mot högre utbildning
Attacker mot högre utbildning rapporterades i 73 länder totalt och i 36 av de 37 länder som beskrevs i rapporten. Över 1 900 studenter och anställda skadades, dödades, fördes bort eller arresterades mellan 2015 och 2019.
Nr 8: Skolor används för militära ändamål
Ett vanligt – och förebyggbart – skäl att angripa skolor är att byggnaderna ska användas för militära ändamål. Mellan 2015 och 2019 använde regeringsstyrkor, andra statliga aktörer och väpnade grupper i 34 länder skolor och universitet för militära ändamål, bland annat som baser, interneringsläger och vapenförråd.
Nr 9: Skolor används för rekrytering
Skolor används också för att rekrytera barn. Enligt rapporter har väpnade grupper och regeringsstyrkor rekryterat elever från skolor i 17 länder under de senaste fem åren. I Somalia bekräftade FN att väpnade grupper rekryterade minst 280 barn från skolor under 2017.
Nr 10: Flickor och kvinnor är måltavlor
Attacker mot utbildning har särskilda konsekvenser för kvinnliga elever och lärare. GCPEA fann att kvinnor och flickor var måltavlor på grund av sitt kön vid attacker mot utbildning i minst 21 länder mellan 2015 och 2019.
Graviditeter efter våldtäkter, hälsoeffekter och det stigma som sexuellt våld innebär, risken för tidigt giftermål och prioritering av pojkars utbildning framför flickors, gör det särskilt svårt för flickor att återvända till skolan.