Attacker mot utbildning

När elever och lärare blev måltavlor

Fler än 22 000 elever och lärare har skadats eller dödats i attacker mot skolor under de senaste fem åren.

Enligt Global Coalition to Protect Education from Attack (GCPEA) och rapporten Education under Attack 2020 sker många attacker mot utbildning världen över.

NRC Flyktinghjälpen arbetar i några av de hårdast drabbade länderna. Våra medarbetare ser varje dag hur attacker mot utbildning inte bara skadar enskilda elever och lärare, utan också påverkar samhället under många år därefter.

– Attacker mot skolor och elever är angrepp på landets framtid. De förstör inte bara barnens möjligheter att få kunskaper och utvecklas utan de kan också skapa psykosociala problem, säger Annelies Ollieuz, global utbildningsledare vid NRC Flyktinghjälpen.

När byggnader och utbildningsmaterial förstörs och elever och lärare lever i skräck, tvingas skolor och universitet i konfliktzoner ofta att stänga. En del elever återupptar aldrig sin skolgång, med negativa effekter på deras långsiktiga utveckling.

Läs mer om vårt utbildningsarbete.

Hur kan du hjälpa?

Med ditt stöd kan vi renovera skadade skolor och bygga nya. Samtidigt arbetar vi för att skapa trygga platser för utbildning, förhindra attacker mot skolor och se till att skolor inte används för militära ändamål.

Här är tre saker som du bör veta om attacker mot utbildning:

Läs bildtexten GAZA. Palestinska elever inspekterar ett klassrum som förstördes av israeliska luftangrepp under den upptrappning av våldet mellan Israel och Hamas som pågick under 11 dagar i maj 2021. Cirka 66 barn dödades under bombningen. Foto: Majdi Fathi/NurPhoto/Shutterstock/NTB

Nr 1: Bombningar, mord och våldtäkter tillhör farorna

Rapporten Education under Attack identifierar sju typer av attacker mot utbildning:

  • attacker mot skolor
  • attacker mot elever, lärare och annan skolpersonal
  • militär användning av skolor och universitet
  • rekrytering av barn i eller på väg till eller från skolan
  • sexuellt våld i eller på väg till eller från skolan eller universitetet
  • attacker mot högre utbildning
  • riktade attacker mot flickor och kvinnor.
Läs bildtexten AFGHANISTAN: Nazir, 13, cyklar förbi sin skola, som förstördes av en bomb i november förra året. NRC Flyktinghjälpen återuppbyggde de raserade klassrummen men skolan angreps och förstördes igen i juni 2021. Foto: Enayatullah Azad/NRC Flyktinghjälpen

Nr 2: Fler än 11 000 attacker

Fler än 11 000 skilda attacker mot skolor, elever och lärare ägde rum mellan 2015 och 2019.

Läs bildtexten JEMEN. Elever sitter på marken i en halvt raserad byggnad på skolan Shuhada-Alwahdah i södra Jemen. Foto: Mohammed Mohammed/Xinhua/NTB

Nr 3: Attacker har skett i 93 olika länder

Antalet länder som drabbats av attacker mot utbildning har ökat till 93 under de fem senaste åren. Se kartan över de mest drabbade länderna.

Läs bildtexten BURKINA FASO. Barn övar säkerhetsrutiner på en skola i Burkina Faso för att förbereda sig inför potentiella angrepp från väpnade grupper. Foto: Sam Mednick/AP/NTB

Nr 4: Nya länder

Attacker mot utbildning har skett i nya länder, däribland Guinea och Nicaragua. I Burkina Faso och Niger, som till helt nyligen var minimalt drabbade, har antalet attacker ökat kraftigt och lett till att mer än 2 000 skolor har stängts.

Läs bildtexten SYRIEN. Barn leker på gården till en skola som delvis förstördes under strider i syriska Idlib-provinsen. Foto: Ibrahim Yasouf/AFP/NTB

Nr 5: De hårdast drabbade länderna

Antalet attacker mot utbildning har varit alarmerande stort i Jemen och Demokratiska republiken Kongo (Kongo Kinshasa) som vardera har upplevt över 1 500 dokumenterade attacker mot skolor under femårsperioden. Samtidigt har Afghanistan, Palestina och Syrien drabbats av över 500 attacker vardera.

Läs bildtexten NIGER. Abubakar Tegina, huvudlärare och skolägare, förklarar hur beväpnade män skaffade sig tillträde till hans skola i Niger i augusti i år. Foto: Afolabi Sotunde/REUTERS/NTB

Nr 6: Elever och lärare drabbas direkt av attackerna

Elever och lärare skadades oftast vid direkta attacker i Afghanistan, Kamerun och Palestina. Över 1 000 skolelever, universitetsstuderande och skol-/universitetsanställda hotades, fördes bort, skadades eller dödades av väpnade grupper eller regeringsstyrkor i Kamerun.

Läs bildtexten JEMEN. En jemenitisk man står intill blodfläckar på platsen för en bombattack vid ett universitetscampus i huvudstaden Sanaa i maj 2016. Foto: Mohammed Huwais/AFP/NTB

Nr 7: Attacker mot högre utbildning

Attacker mot högre utbildning rapporterades i 73 länder totalt och i 36 av de 37 länder som beskrevs i rapporten. Över 1 900 studenter och anställda skadades, dödades, fördes bort eller arresterades mellan 2015 och 2019.

Läs bildtexten CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN (CAR). En senegalesisk soldat från FN-insatsen i CAR går i ställning för att besvara tung gevärseld vid en skola i Bangui där människor hade samlats för att delta i folkomröstningen om konstitutionen i december 2015. Foto: Marco Longari/AFP/NTB

Nr 8: Skolor används för militära ändamål

Ett vanligt – och förebyggbart – skäl att angripa skolor är att byggnaderna ska användas för militära ändamål. Mellan 2015 och 2019 använde regeringsstyrkor, andra statliga aktörer och väpnade grupper i 34 länder skolor och universitet för militära ändamål, bland annat som baser, interneringsläger och vapenförråd.

Läs bildtexten NIGERIA. Elever från Salihu Tanko Islamic School i Tegina fördes bort av beväpnade män i juni 2021. Här kommer de tillbaka efter att ha frigivits i augusti. REUTERS/NTB

Nr 9: Skolor används för rekrytering

Skolor används också för att rekrytera barn. Enligt rapporter har väpnade grupper och regeringsstyrkor rekryterat elever från skolor i 17 länder under de senaste fem åren. I Somalia bekräftade FN att väpnade grupper rekryterade minst 280 barn från skolor under 2017.

Läs bildtexten KONGO KINSHASA: Ombeni på väg till skolan med sin fyraåriga son Daniel. Hon våldtogs och hölls fången av en väpnad grupp under flera månader. Hon går nu sista året i skolan och hoppas att kunna fortsätta till college. Foto: Michael Macsweeney/REX/NTB

Nr 10: Flickor och kvinnor är måltavlor

Attacker mot utbildning har särskilda konsekvenser för kvinnliga elever och lärare. GCPEA fann att kvinnor och flickor var måltavlor på grund av sitt kön vid attacker mot utbildning i minst 21 länder mellan 2015 och 2019.

Graviditeter efter våldtäkter, hälsoeffekter och det stigma som sexuellt våld innebär, risken för tidigt giftermål och prioritering av pojkars utbildning framför flickors, gör det särskilt svårt för flickor att återvända till skolan.

Deklarationen om säkra skolor
  • I maj 2015 var Norge värd för Oslokonferensen om säkra skolor, en internationell konferens om skyddet av barn och utbildning under väpnade konflikter.
  • Tillsammans med Argentina, flera andra länder och ett antal civilsamhällesorganisationer ledde Norge arbetet med att utarbeta en deklaration om skyddet av utbildning i områden med väpnade konflikter.
  • Syftet med deklarationen om säkra skolor är att förhindra attacker mot skolor och universitet.
  • Länder som skriver under deklarationen gör ett åtagande att tillämpa riktlinjerna för att skydda skolor och universitet från militär användning under väpnade konflikter.
  • Mer generellt syftar deklarationen till att öka medvetenheten om det faktum att väpnade konflikter idag hindrar miljontals barn från att få en trygg skolgång.
  • Listan över länder (109 i juni 2021) som har undertecknat deklarationen om säkra skolor inbegriper flera av de länder där attacker mot utbildningsinstitutioner är vanligast.
  • Genom att underteckna deklarationen åtar sig länderna att vidta konkreta åtgärder för att skydda utbildning under väpnade konflikter genom att följa Guidelines for Protecting Schools and Universities from Military Use during Armed Conflict. Hälften av länderna som beskrivs i rapporten Education under Attack 2020 har inte undertecknat deklarationen.