Sudan – nedräkning till katastrof i Kordofan när världen återigen vänder bort blicken

I slutet av sitt besök i Sydkordofan sade Egeland att han såg hur världen återigen sviker civilbefolkningen i Sudan, samtidigt som tiden rinner ut och risken för omfattande övergrepp ökar.

– Sydkordofan har blivit Sudans farligaste och mest bortglömda frontlinje, sade Egeland. – Efter fasorna i al-Fashir i Darfur kan vi inte tillåta att ännu en civil katastrof utvecklas inför våra ögon. Hela städer svälts ut och familjer tvingas fly med ingenting. Civila här har berättat för mig att de bombas och attackeras där de bor, ber och studerar. Det här är en människoskapad katastrof som snabbt rör sig mot ett mardrömsscenario.

I Kadugli och Dilling, de största städerna i Sydkordofan, har viktiga försörjningsvägar skurits av, vilket har lett till att marknaderna helt har kollapsat. Instängda civila har knappt någon tillgång till mat, kontanter eller grundläggande samhällsservice. Svält håller på att ta fäste i Kadugli, och Dilling löper hög risk att drabbas av samma sak.

Under besöket mötte Egeland familjer som flydde först när överlevnad blev omöjlig. Asia flydde från Kadugli i december förra året med sina fyra små barn, inklusive ett sju månader gammalt barn, efter att deras hem träffats av sprängladdningar medan hennes man var borta för att försöka hitta mat.

– Jag var tvungen att bära mitt barn i famnen och springa med mina andra barn för att rädda våra liv, sade Asia. – Här i Thobo-lägret har jag fortfarande inga nyheter om min man och jag måste samla ved och halm på fälten för att sälja och kunna köpa mat. Jag vill ändå stanna i lägret eftersom mina barn här kan gå i NRC:s skola.

Tusentals människor flyr nu Kordofan i små, desperata förflyttningar och tvingas ofta ta sig över frontlinjer. Många beger sig mot Nubabergen, en region som länge varit isolerad och fattig och som nu återigen drabbas av våld. Andra flyr till Vita Nilen, Gedaref och Sydsudan. Resorna tar dagar eller veckor och präglas av hunger, stölder, hot och övergrepp.

När familjer når den relativa säkerheten i flyktingläger sover de på bar mark eller i överfulla skydd. Hjälporganisationer som NRC är få, hårt pressade och kraftigt underfinansierade. Livsviktiga förnödenheter är akut bristvara.

Barn är traumatiserade, undernärda och står utan skolgång. Föräldrar berättar för NRC att psykosocialt stöd, utbildning och kontantstöd är bland deras mest akuta behov.

Egeland varnade för att den humanitära insatsen är långt ifrån den nivå som krävs, samtidigt som internationella organisationer till stor del saknas och tillträdesbegränsningar fortsätter att blockera hjälpleveranser.

– När de flesta internationella organisationer har dragit ned sin verksamhet håller sudanesiska lokala aktörer frontlinjen under extrem press, sade Egeland. – De driver gemensamma soppkök, evakuerar familjer och levererar hjälp under beskjutning. De gör allt de kan, men vi måste göra mer för att stödja dem.

NRC upprätthåller verksamhet i Kadugli, Nubabergen och andra områden dit människor flyr, trots allvarliga säkerhets- och tillträdesbegränsningar. Organisationen ger stöd i form av akut livsmedelshjälp, kontantstöd, skydd, utbildning, vattenförsörjning och andra skyddsinsatser där det är möjligt. Behoven ökar dock snabbt och överstiger tillgängliga resurser.

– Det här är ett avgörande ögonblick, sade Egeland. – Vi vet exakt vart detta leder om världen återigen väljer att se bort. Historien kommer att döma oss om vi ännu en gång överger Sudans civila till ett liv av oändligt våld och umbäranden.

NRC uppmanar parterna i konflikten att omedelbart ge humanitärt tillträde och skydda civilbefolkningen. Organisationen efterlyser akut finansiering för livräddande insatser och ett effektivt internationellt engagemang för att förhindra ytterligare lidande.

– Kordofans befolkning har inte gett upp, sade Egeland. – Lokala hjälparbetare har inte gett upp. Frågan är nu om världen äntligen kommer att agera.

Till redaktionerna:

• Rörligt material och bilder finns tillgängliga för fri användning.
• Kadugli bedöms redan befinna sig i svältliknande förhållanden, och Dilling löper hög risk att drabbas av samma sak (FN).
• Alla större försörjningsvägar in till Kadugli och Dilling är avskurna.
• Marknaderna fungerar i stort sett inte. Matpriserna är extremt höga och kontanter är en bristvara.
• Mellan den 25 oktober och den 15 januari fördrevs över 88 000 människor i Kordofanregionen. Regionen hyser i dag mer än en miljon internflyktingar (IOM).
• Flyktingrutterna går bland annat via Nubabergen, Vita Nilen, Gedaref och Sydsudan, ofta över aktiva frontlinjer.
• Ingen FN-närvaro finns kvar i Kadugli. De flesta internationella hjälporganisationer har avbrutit eller kraftigt minskat sin verksamhet.
• Lokala aktörer är ofta de enda som fortfarande tillhandahåller hjälp på plats.
• NRC fortsätter sin verksamhet i Kadugli, Dilling, Nubabergen och i områden med internflyktingar. Stödet omfattar bland annat gemensamma soppkök, akuta insatser inom vatten, sanitet och hygien, utdelning av förnödenheter samt utbildning i 29 lärcentra. Organisationen förhandslagrar även skydds- och förnödenhetskit i Vita Nilen och Gedaref inför ytterligare fördrivning.
• År 2025 saknade 62 procent av behoven finansiering. Endast en bråkdel av det totala behovet väntas kunna mötas under 2026 (OCHA).

För mer information eller för att boka en intervju, kontakta:

• Daniela Nordgren, medierådgivare NRC Sverige: daniela.nordgren@nrc.se, +46 70 880 86 69
• NRC:s globala medielinje: media@nrc.no, +47 905 62 329