Halvvägs genom 2026: Akut finansieringsbrist hotar livräddande humanitärt bistånd

–  2026 är ett avgörande år för miljontals människor i desperat behov av stöd, från Venezuela till Sudan. Familjer vars liv har slagits i spillror av konflikter kämpar allt mer för att överleva. Våld och tvångsfördrivning fortsätter samtidigt som den skenande inflationen gör basvaror oöverkomliga, just när det humanitära biståndet minskar på grund av bristande finansiering. Om världen inte väljer en annan väg kommer vi att få se en enorm förlust av människoliv, säger Jan Egeland, NRC:s generalsekreterare.

Sex månader in på året har endast 30 procent av den finansiering som krävs för att ge stöd till 143 miljoner av de 252 miljoner människor som är i behov av humanitärt bistånd globalt betalats ut.

–  Den globala solidariteten med människor som drabbats av konflikter och katastrofer är skrämmande låg. Utan en kraftig ökning av stödet har otaliga människor små möjligheter att få den hjälp de behöver i år. Länder som har råd att finansiera rymdprogram och världsmästerskap måste också ta ansvar för människor som lever mitt i kriser, säger Egeland.

–  Familjer som jag har träffat i Sudan, Iran, Gaza och Ukraina säger alla att de känner sig bortglömda av världen. Men det är fortfarande inte för sent att ändra utvecklingen.

Minskad finansiering från Nordamerika, Europa och andra välbärgade länder slår särskilt hårt mot vissa regioner. Några av världens mest långvarigt försummade kriser får nu rekordlåga nivåer av finansiering.

–  Länder måste fördela bistånd utifrån behoven, inte utifrån geopolitiska eller nationella egenintressen. De får inte enbart fokusera på de kriser som dominerar nyhetsrubrikerna. Vi välkomnar Sveriges fortsatta arbete med att fördela stöd utifrån objektiva behov och hoppas att fler följer efter, säger Egeland.

Afghanistan, som under många år fick omfattande humanitärt stöd och där västvärlden bedrev en kostsam militär insats, är nu ett av de länder som får minst finansiering. Förändringen beror delvis på att USA har avslutat allt humanitärt stöd till landet, trots att landet fram till 2024 stod för mer än 40 procent av allt humanitärt bistånd till Afghanistan. Samtidigt är 21,9 miljoner människor i behov av hjälp och miljontals återvänder från grannländerna. Endast 11 procent av de vuxna som återvänt har heltidsarbete.

–  I år finns Afghanistan för första gången med på NRC:s lista över världens mest försummade flyktkriser. Samtidigt har finansieringen sjunkit till rekordlåga nivåer. I dag finns bara ungefär en sjättedel av de medel som behövs för humanitära insatser. Familjer berättar att de har förlorat sin sista livlina och tillgången till grundläggande samhällsservice. Givarländerna måste agera innan ännu fler människor drivs in i hunger och desperation, säger Egeland.

–  Våra liv har blivit sämre de senaste två åren. Min man brukade få tillfälliga arbeten och humanitära organisationer brukade också komma hit och hjälpa oss. Nu ser vi nästan ingen hjälp alls. Min man är arbetslös och de flesta dagar hittar han inget arbete, säger Momina, 45 år och mamma till sex barn från Nangarharprovinsen i Afghanistan.

Länderna i centrala Sahel dominerar listan över de humanitära insatsplaner som har lägst finansiering. Niger, Burkina Faso och Mali utgör tre av de fem sämst finansierade insatsplanerna under 2026. Miljontals människor riskerar fortsatt tvångsfördrivning, försämrat skydd och att förlora tillgången till grundläggande samhällsservice. Samtidigt har utvecklingsfinansieringen minskat kraftigt, vilket försvagar redan sköra samhällssystem och gör att skolor och vårdinrättningar har svårt att fungera.

–  Centrala Sahel har under alltför lång tid präglats av kronisk underfinansiering och försummelse. Humanitär finansiering är avgörande, men utan långsiktiga investeringar kommer de faktorer som gör människor allt mer utsatta, som brist på samhällsservice, begränsade möjligheter och ökad tvångsfördrivning, bara att förvärras. Att investera nu är avgörande för att minska framtida kriser och frigöra regionens potential. Det är både en nödvändighet och en möjlighet för miljontals människor, säger Egeland.

–  Vi måste se till att föräldrar kan ge sina barn hopp och möjligheter och bryta den onda cirkeln av försummelse. 2026 får inte bli året då världen vände människor ryggen.

Till redaktionerna:

• Under 2026 är 252 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. Totalt har 33,66 miljarder amerikanska dollar efterfrågats för att stödja 143,2 miljoner av dem (OCHA). Den 24 juni hade 10,23 miljarder amerikanska dollar betalats ut, motsvarande 30,4 procent av behovet (OCHA). Det efterfrågade beloppet är det lägsta sedan 2019.
• Av de 143,2 miljoner människor som omfattas av insatserna har 88,7 miljoner högsta prioritet (OCHA). För att nå denna grupp krävs 24 miljarder amerikanska dollar, varav 9,83 miljarder har betalats ut, motsvarande 40,1 procent (OCHA).
• USA har hittills i år bidragit med 4 873 miljoner amerikanska dollar i humanitär finansiering. Det är drygt en tredjedel av vad landet gav under 2024, 14 061 miljoner amerikanska dollar (OCHA).
• Storbritannien gav 2 263 miljoner amerikanska dollar under 2024, jämfört med 645,8 miljoner amerikanska dollar halvvägs genom 2026 (OCHA).
• De humanitära insatser som hittills under 2026 har lägst finansiering är Jemen, Niger, Burkina Faso, Afghanistan och Mali (OCHA).
• Afghanistans humanitära behovs- och insatsplan är finansierad till 16,9 procent (OCHA).
• Enligt IOM:s Returnee Resilience Survey hade 11 procent av de vuxna i papperslösa återvändande hushåll och bland ensamresenärer som hunnit återetablera sig efter återvändandet heltidsarbete (IOM).
• 21,9 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd i Afghanistan under 2026. Av dessa omfattas 17,5 miljoner av den humanitära insatsplanen (OCHA).
• Burkina Fasos, Malis och Nigers humanitära behovs- och insatsplaner är finansierade till 15,6, 18,4 respektive 15 procent (OCHA).
• Samtliga finansieringsuppgifter är korrekta per den 24 juni 2026.
• NRC:s rapport om världens mest försummade fördrivningskriser 2025 finns tillgänglig här.

För mer information eller för att boka en intervju, kontakta

• NRC:s globala mediejour: media@nrc.no, +47 905 62 329
• Daniela Nordgren, medierådgivare, NRC Sverige: daniela.nordgren@nrc.se, +46 70 880 86 69