Flyktingar i Sudan drivs in i hunger när försörjningsmöjligheter kollapsar i regionen

I Sudan, Sydsudan och Tchad har de flesta familjer flytt med ingenting, står nu över måltider och saknar inkomster för sin överlevnad, tre år efter att kriget bröt ut. Medan vissa flyktingar i länder som Egypten och Libyen kan hitta arbete, har många fortfarande svårt att täcka sina grundläggande behov och lever under osäkra förhållanden.

Upprepade förflyttningar driver familjer till sammanbrott. I genomsnitt uppger hushåll att de förlorat nästan fyra viktiga tillgångar sedan de flydde, inklusive bostäder, försörjning och personliga ägodelar. Många har tvingats flytta flera gånger, och varje gång förlorar de ännu mer.

Under tre år har värdsamhällen och familjer på flykt delat mat, skydd och knappa resurser, vilket har förhindrat en ännu större katastrof. Men NRC:s senaste data visar att denna solidaritet nu når sin bristningsgräns.

– I tre år har familjer stöttat varandra genom ofattbara svårigheter. I dag säger de tydligt att de är utmattade, att de äter mindre och att de inte orkar mycket längre, säger NRC:s generalsekreterare Jan Egeland.

– Solidariteten mellan sudaneser har burit denna kris, men lokal medmänsklighet kan inte bära den ensam.

Resultaten kommer samtidigt som Sudan är världens största flyktingkris. Över 9 miljoner människor är internflyktingar och mer än 3,5 miljoner har flytt till grannländer. Nästan 29 miljoner människor i Sudan lider av akut hunger, inklusive över 755 000 i katastrofala förhållanden.

Hunger och förlorad försörjning

Undersökningen visar att människors förmåga att klara sig har kollapsat. I Tchad uppger över 70 procent av hushållen att de minskat antalet måltider den senaste månaden. I Sudan är siffran över 80 procent och i Sydsudan gäller det nästan alla. I Egypten minskar eller står 75 procent av hushållen över måltider, vilket visar att livsmedelsosäkerheten sträcker sig bortom de mest utsatta områdena.

Samtidigt har möjligheterna till inkomst nästan försvunnit. I Tchad uppger 90 procent av hushåll ledda av kvinnor att de saknar arbete. Utan inkomster har även grundläggande behov som vatten blivit oöverkomliga. I Egypten och Libyen har fler flyktingar någon form av inkomst, men de flesta är beroende av tillfälliga och informella arbeten.

– Vi lever ett mycket svårt liv, ingen mat, ingen utbildning, inget skydd. Allt är svårt och våra barn förlorar hoppet om framtiden, säger en kvinna på flykt i Sudan.

Familjer beskriver allvarlig brist på resurser och minskade biståndsleveranser. Vissa uppger att de får så små matransoner att de inte räcker en hel månad.

Grundläggande behov kollapsar - vatten, sanitet och värdighet

Krisen drabbar kvinnor och barn särskilt hårt. I Sudan, Tchad och Sydsudan saknar 20 procent av kvinnorna tillgång till toalett eller latrin, tre gånger fler än män. Kvinnor och flickor tvingas ofta gå långa sträckor för att hämta vatten och riskerar trakasserier och våld.

– Vatten är ett stort problem just nu. Jag uppmanar organisationer att stödja vattenprojekt, säger en kvinnlig flykting i Sydsudan.

Den samlade effekten av hunger, förflyttning och förluster är att människors möjlighet att leva ett värdigt liv kollapsar. Endast en liten andel av familjerna anser att deras nuvarande levnadsförhållanden gör det möjligt: så få som 15 procent i Sudan, 25 procent i Tchad och 43 procent i Sydsudan.

Barn löper också ökad risk. I de tre länderna uppger 18 procent av hushållen att de skickat barn till arbete den senaste månaden. Hunger och familjesplittring förvärrar situationen. I Tchad tredubblar familjesplittring risken för barnäktenskap och nästan fördubblar barnarbete, samtidigt som instabilitet driver utbredd psykisk stress.

Utmattning efter upprepade flykter

Många familjer har tvingats fly flera gånger, vilket förstärker deras förluster och ökar utmattningen. De som har tvingats fly upprepade gånger uppger betydligt oftare att de har nått sin gräns.

Trots detta fortsätter människor att stödja varandra där de kan. I Sudan och Tchad uppger ungefär var tredje person som får bistånd att de fortfarande hjälper andra, ofta genom att dela med sig av sin egen begränsade mat.

Grannländerna utsätts för ett växande tryck. Tchad hyser över 900 000 sudanesiska flyktingar, medan Sydsudan hyser över 600 000 trots sin egen humanitära kris. Egypten, som har tagit emot 1,5 miljoner människor, och Libyen över en halv miljon, erbjuder relativt bättre tillgång till arbete och tjänster. Samtidigt står många flyktingar utanför formella system, saknar dokumentation och har svårt att få stabila inkomster.

I hela regionen definieras krisen inte längre enbart av förflyttning, utan av att motståndskraften hos både människor på flykt och värdsamhällen bryts ned.

–  Det vi ser är inte bara en humanitär kris, utan en kollaps av människors möjligheter att överleva, säger Egeland.

–  Samhällen som har delat allt i tre år har pressats bortom sina gränser.

Sedan april 2023 har NRC nått över 5,5 miljoner människor i Sudan och grannländer, inklusive Sydsudan, Tchad, Egypten, Etiopien, Libyen och Uganda. Tillträdesproblem, osäkerhet och brist på finansiering begränsar dock insatsernas omfattning och hastighet. NRC uppmanar till omedelbara internationella åtgärder för att öka stödet till Sudan och regionen.

–  Vanliga människor har gjort det extraordinära: delat sin mat och sitt skydd när de nästan inte hade något. Nu måste omvärlden matcha denna solidaritet genom att öka finansieringen av livräddande insatser och kraftigt intensifiera diplomatiska ansträngningar för att få slut på det meningslösa våldet, säger Egeland.

Nyckelfynd

NRC genomförde en undersökning av 1 293 flykting- och internflyktinghushåll i Tchad (644 hushåll), Sudan (472 hushåll) och Sydsudan (177 hushåll) i mars 2026. Undersökningen omfattar både kvantitativa och kvalitativa data om livsmedelssäkerhet, försörjning, skyddsrisker och tillgång till grundläggande tjänster. En separat behovsanalys av 694 hushåll genomfördes i Egypten. Resultaten från Libyen bygger på REACH:s analys av multisektoriella behov. Samtliga hushåll tillhör populationer på flykt, både i läger och bosättningar.

• Över 90 procent av familjerna i Sydsudan, 80 procent i Sudan, 75 procent i Egypten och 70 procent i Tchad minskar eller står över måltider.
• 74 procent av hushållen i Sudan, Sydsudan och Tchad saknar helt inkomster.
• I Tchad saknar 9 av 10 kvinnligt ledda hushåll inkomster.
• 65 procent är separerade från familjemedlemmar; 90 procent har förlorat sina hem.
• Familjer beskriver extrem utmattning, rädsla och djup osäkerhet. I Sydsudan uppger 39 procent att de inte vet vad framtiden innebär.
• Endast 15 procent av familjerna i Sudan, 25 procent i Tchad och 43 procent i Sydsudan anser att deras levnadsförhållanden möjliggör ett värdigt liv.
• 18 procent av hushållen har tvingats skicka barn till arbete. I Tchad tredubblar familjesplittring risken för barnäktenskap och nästan fördubblar barnarbete.
• 20 procent av kvinnorna i Sudan, Tchad och Sydsudan saknar tillgång till toalett eller latrin, tre gånger fler än män.
• Endast 45 procent av barnen på flykt har regelbunden tillgång till utbildning, och nästan vart femte barn saknar helt tillgång.

Trots detta

• I Sudan och Tchad delar nästan var tredje person som får bistånd fortfarande med sig till andra. Den ömsesidiga solidariteten, där människor som själva går hungriga delar sin mat, har varit en avgörande men ofta osynlig grund för insatserna.

I regionen i stort (Egypten och Libyen)

• Även om flyktingar i Egypten och Libyen oftare har arbete och bättre tillgång till tjänster, är de flesta hänvisade till osäkra och informella arbeten. I Egypten saknar 9 av 10 identitetshandlingar. I Libyen står 54 procent av barnen utanför skolan.

Till redaktionerna:

• B-roll och bilder finns tillgängliga för fri användning här.
• Fullständig rapport med undersökningsresultat och analys finns här [Rapporten publiceras när embargot lyfts].
• Över 9 miljoner människor är internflyktingar i Sudan (IOM).
• Upp till 4 miljoner människor har flytt till grannländer sedan april 2023 (UNHCR).
• 28,9 miljoner människor i Sudan lider av akut livsmedelsosäkerhet, varav över 755 000 befinner sig i katastrofala förhållanden (Sudan Food Security Cluster och IPC).
• 5,9 miljoner människor omfattas av insatser inom den regionala flyktingresponsplanen för Sudan 2026 (UNHCR).
• 1,6 miljarder US-dollar krävs för att möta humanitära behov i sju länder (UNHCR).
• Flyktingar tas emot i: Tchad, Sydsudan, Egypten, Libyen, Etiopien, Uganda och Centralafrikanska republiken.
• Sydsudan hyser över 1,3 miljoner flyktingar och återvändande från Sudan (UNHCR).
• Tchad hyser över 900 000 sudanesiska flyktingar sedan april 2023 (UNHCR).
• Egypten hyser 1,5 miljoner flyktingar från Sudan (UNHCR).
• Libyen har tagit emot uppskattningsvis 550 000 sudanesiska flyktingar sedan april 2023 (UNHCR).
• Sedan krigets början har EU-länder vidarebosatt endast 2 890 personer från Sudan (Eurostat).
• USA har totalt tagit emot 1 858 sudanesiska flyktingar sedan april 2023 (US Refugee Admissions Programme).
• Kanada har vidarebosatt 1 360 sudanesiska flyktingar (IRCC) och Norge 570 flyktingar (Eurostat).
• Sedan april 2023 har NRC nått över 5,5 miljoner människor som drabbats av Sudan-krisen med stöd som mat, rent vatten, skydd, utbildning, juridisk rådgivning och skyddsinsatser.

För mer information eller för att boka intervju, kontakta:

• Karl Schembri, mediarådgivare i Nairobi, karl.schembri@nrc.no, +254 741 664562
• NRC:s globala pressjour: media@nrc.no, +47 905 62 329