Ett möte i en enkel bostad, där människor sitter tillsammans på golvet och samtalar.
Jan Egeland lyssnar på en kvinna som nyligen har återvänt till Afghanistan från Pakistan. Hon är familjens överhuvud och hade svårt att hitta ett lämpligt boende i Kandahar. NRC stöttade henne med att förbättra bostaden för henne och hennes familj. Foto: Ed Prior/NRC

Afghanistan: Familjer i fritt fall, övergivna och bortglömda

Familjer i Afghanistan står inför en kris som förvärras månad för månad, driven av fördrivning, konflikter, klimatrelaterade katastrofer och könsdiskriminering. Landet har övergivits fullständigt, med fruktansvärda konsekvenser för kvinnor och flickor, varnar Norwegian Refugee Council (NRC):s generalsekreterare Jan Egeland under ett besök i landet denna vecka.
Pressmeddelande
Afghanistan
Publicerad 09. sep. 2026 - Ändrats 16. sep. 2026

Medan Afghanistan stod i centrum för det internationella samfundets uppmärksamhet före augusti 2021 har landet sedan dess försvunnit från den globala agendan. NATO-länderna har dragit sig tillbaka och lämnat miljontals utsatta afghaner att hantera allt större humanitära behov, med begränsad internationell uppmärksamhet och begränsat stöd.

–  Det här är mitt femte besök i Afghanistan sedan talibanerna tog makten 2021. Varje gång har jag sett en allt djupare humanitär kris som drabbar kvinnor och flickor hårdast, en kris som de västländer som lovade att - aldrig glömma dem - bara har gett tomma löften om att hantera. Var finns stödet till familjer som lider ensamma och övergivna? Var finns diplomaterna och sändebuden som skulle kunna mobilisera det desperat behövda internationella stödet till afghanska familjer i nöd och ge kvinnor och flickor här hjälp? sade Egeland.

–  Den här veckan har jag träffat mammor som inte har något att ge sina barn och som fruktar den kommande vintern. Undernäringen bland små barn ökar kraftigt och samhällen befinner sig på botten, utan någonstans att vända sig. Humanitära aktörer har mindre än en tredjedel av den finansiering som behövs, vilket tvingar organisationer att fatta omöjliga beslut om vilka som kan få hjälp.

Afghanistan upplever en av världens största återvändanderörelser. Bara under 2025 återvände 2,9 miljoner afghaner från Pakistan och Iran, medan mer än en miljon människor har återvänt till Afghanistan hittills i år.

Omfattningen och hastigheten i återvändandet sätter enorm press på samhällen, bostäder, försörjningsmöjligheter och redan överbelastade offentliga tjänster. Månader av sporadiska strider mellan Afghanistan och Pakistan har ökat osäkerheten för civila som redan saknar möjlighet att försörja sig.

–  När jag besökte gränsen mellan Iran och Afghanistan förra året, och återigen den här veckan under mitt besök på vårt Community Resource Centre i Kandahar, träffade jag många familjer som hade återvänt till Afghanistan. De anländer med nästan ingenting och möts av lite eller inget stöd, sade Egeland.

–  Den här veckan har jag lyssnat till familjer som tvingas bo i de mest grundläggande formerna av skydd, ibland utan tak och med inget annat än pinnar och kasserade förpackningar som väggar. De måste få möjlighet att bygga upp sina liv igen och återigen kunna försörja sig med värdighet.

Kvinnor och flickor i hela Afghanistan fortsätter att möta allvarliga restriktioner som införts sedan 2021, bland annat när det gäller utbildning, arbete, rörelsefrihet och tillgång till grundläggande samhällstjänster. Dessa utmaningar är ofta ännu större för kvinnor och flickor som återvänder till landet. Deras familjer har liten eller ingen inkomst och tvingas ofta, på grund av bristande resurser, att hitta bostäder i områden utan tillgång till sjukvård eller utbildning.

Det är avgörande att givarländer investerar inte bara i den akuta humanitära insatsen, utan också i långsiktiga initiativ som kan hjälpa återvändande att minska sitt beroende av humanitärt stöd.

–  I Afghanistan befinner sig familjer som har återvänt i en fruktansvärd situation, sade Egeland. Politiska begränsningar av kontakterna med de afghanska myndigheterna begränsar ytterligare möjligheterna att hitta långsiktiga lösningar och gör det svårt för humanitära organisationer att möta allt större akuta behov. Det internationella samfundet måste ha ett meningsfullt engagemang med de afghanska myndigheterna för att säkerställa att människorna här inte får betala priset för förändrade geopolitiska prioriteringar.

Mohammad Ali, sexbarnspappa, återvände från Iran och bor nu i utkanten av Heratprovinsen. Han förklarar:

–  Under det år som gått sedan jag återvände från Iran har jag sällan fått någon akut hjälp. Jag uppskattar det stöd jag har fått, men den här typen av stöd räcker inte för att kunna leva. Jag är beredd att arbeta, men det finns inga jobb eller något långsiktigt stöd som kan säkra min och mina barns framtid.

–  Givarländerna står visserligen inför konkurrerande globala prioriteringar, men att vara här och se hur afghanska civila överges är verkligen chockerande, sade Egeland.

–  Efter år av kostsamma militära insatser kommer de vittnesmål jag har hört från samhällen som har lämnats åt glömskan. Var finns diplomaterna? Var finns de internationella institutionerna? De som har erfarenhet av att ge stöd i komplexa miljöer borde göra betydligt mer här.

–  De senaste fem åren har inneburit en desperat nedåtgående spiral. Det är avgörande att civila i Afghanistan inte blir osynliga.

Till redaktionerna:

  • Bilder och b-roll från Egelands besök i Afghanistan finns tillgängliga för fri användning här.
  • Undernäringen bland små barn i Afghanistan ökar snabbt. 3,7 miljoner barn lider av akut undernäring, varav 1 miljon lider av livshotande svår akut undernäring (UNICEF).
  • Över sex miljoner afghaner har återvänt från Pakistan och Iran sedan slutet av 2023 (IOM DTM).
  • Omkring 2,9 miljoner afghaner återvände från Pakistan och Iran bara under 2025 (UNHCR).
  • En miljon afghaner har återvänt hittills under 2026 (UNHCR).
  • 73 procent av de afghaner som återvänt är arbetslösa (IOM).
  • 3,2 miljoner människor var internflyktingar i december 2025 (UNHCR).
  • En sammanfattning av Afghanistans årliga planer för humanitära behov och insatser finns här.
  • De svåra förhållandena för civila i Afghanistan förvärras av allt fler naturkatastrofer. I augusti förra året drabbades östra Afghanistan av en förödande jordbävning som dödade och skadade tusentals människor. Mer än 8 000 familjer, inklusive 28 000 kvinnor, drabbades direkt i provinserna Kunar, Nangarhar och Laghman, och många lämnades helt utan tak över huvudet.
  • Finansieringen av den humanitära insatsen har minskat med nästan 70 procent, från 3,3 miljarder dollar 2022 till 1 miljard dollar 2025. Hittills i år har endast 500 miljoner dollar tillhandahållits för den humanitära insatsen, vilket motsvarar omkring 30 procent av de 1,7 miljarder dollar som behövs (OCHA).
  • NRC stöder människor som har tvingats på flykt i nio provinser i Afghanistan, bland annat genom stöd med vatten och sanitet, skydd mot våld, information och juridisk rådgivning samt utbildning. Våra Community Resource Centres fungerar som centrala nav för insatserna och säkerställer att familjer kan få tillgång till de tjänster de behöver. Under 2025 gav vi stöd till mer än 340 000 människor, varav 49 procent var kvinnor.

För mer information eller för att boka en intervju, kontakta: