Världens mest försummade flyktkris pågår i Kamerun

Den årliga listan över försummade flyktkriser baseras på tre kriterier: bristande humanitär finansiering, bristande medieuppmärksamhet och brist på effektivt politiskt engagemang för att avsluta konflikter och förbättra förhållandena för människor på flykt.

Krisen i Etiopien hamnar på andra plats på listan, vilket är dess högsta placering någonsin, medan situationen i Moçambique, som är på tredje plats, finns med för första gången. Krisen i Burkina Faso hamnar på fjärde plats efter att ha toppat listan de två senaste åren. Efter att ha funnits i topp tre sedan rapporten började publiceras hamnar krisen i Demokratiska republiken Kongo på åttonde plats. Men dessa förändringar återspeglar inte meningsfulla förbättringar. I stället visar de på en bister verklighet: numera försummas nästan alla utdragna humanitära kriser.

– Internationell solidaritet håller på att ersättas av en alltmer inåtvänd och nationalistisk politik i tidigare generösa givarländer. Det här fördjupar försummandet av kris- och fördrivningsdrabbade människor i en tid då ett rekordstort antal personer har tvingats lämna sina hem. I Europa, USA och på andra håll har vi sett givare vända ryggen till människor i nöd, säger Jan Egeland, generalsekreterare för NRC.

– Det är viktigt att vi inte accepterar övergivandet av hjälpen som en förutbestämd slutsats. Fördrivning är inte en avlägsen kris – det är ett gemensamt ansvar. Vi måste stå upp och kräva en revidering av de brutala biståndsnedskärningarna, som kostar fler liv för varje dag som går, fortsätter han.

Skillnaden mellan vad som behövdes för att möta de humanitära behoven 2024 och vad som levererades var hela 25 miljarder amerikanska dollar, vilket innebär att över hälften av alla behov inte tillgodosågs. Det är en stor summa, men också ungefär en procent av vad världen spenderade på försvar under 2024.

– Tillräcklig finansiering är av yttersta vikt. Men enbart finansiering kan inte stoppa lidandet. Utan effektiv konfliktlösning, förebyggande av katastrofer och diplomatiskt engagemang kommer dessa utdragna kriser att fortsätta och fortsätta. Fler människor kommer att fördrivas och fler liv kommer att slås i spillror, säger Egeland.

Situationen i Kamerun har flera gånger hamnat högt upp på denna lista. Landet fortsätter att brottas med tre separata och långvariga kriser som har drivit hundratusentals människor på flykt. Det är ett skolboksexempel på global försummelse: lite diplomati, underfinansiering och underrapportering. Flyktkrisen i landet nämndes sällan i de flesta medier runt om i världen, vilket gjorde verkligheten för fördrivna och konfliktdrabbade människor osynlig för många.

– Livet är mycket svårt ibland. Genom lite jordbruk och arbete i småföretag försöker vi få ihop tillräckligt med mat. Vi oroar oss för våra barns framtid, de behöver gå i skolan. Vi har blivit bortglömda här i Kamerun och det är mycket svårt för oss att ens tänka på våra familjers framtid, säger Djeinabou (32), en flykting från Centralafrikanska republiken som bor i Kamerun.

– Världen kan inte hävda att den är ovetandes om åsidosättandet av kriser som tas upp i denna rapport. Varje år varnar vi för att det kommer att bli värre, och varje år blir den varningen verklighet. I år fruktar jag det mer än någonsin. När biståndsbudgetarna skärs ned är det upp till var och en av oss att stå upp och säga till globala, regionala och nationella politiker att de behöver ändra kurs, att vi inte kommer att stå bredvid och låta dem som tvingats fly bli lämnade därhän. Det vi gör i år kommer att bli ihågkommet, säger Egeland.

Fakta och siffror:

• Varje år publicerar Norwegian Refugee Council (NRC) en lista över de tio mest försummade flyktkriserna i världen. Den syftar till att lyfta fram situationen för människor vars lidande sällan skapar internationella rubriker, som inte får något eller inadekvat stöd och som sällan står i fokus för internationella diplomatiska ansträngningar. Rapporten finns att läsa här.
• I 2024 års rapport över försummade flyktkriser analyseras 34 kriser utifrån tre kriterier: brist på finansiering, brist på mediebevakning och brist på effektiva internationella politiska och diplomatiska initiativ. Mer information om metodiken finns här.
• Länderna på årets lista är i denna ordning: Kamerun, Etiopien, Moçambique, Burkina Faso, Mali, Uganda, Iran, Demokratiska republiken Kongo, Honduras och slutligen Somalia.
• Kamerun kom på andra plats 2023, sjunde plats 2022, tredje plats 2021, andra plats 2020 och första plats på listan 2019 samt 2018.
• Etiopien var senast med på listan 2021 och hamnade då på tionde plats.
• Moçambique finns med på denna lista för första gången.
• Burkina Faso har funnits med på listan de senaste sex åren. Situationen i landet hamnade på första plats 2023 och 2022, andra plats 2021, sjunde plats 2020 och tredje plats 2019.
• Demokratiska republiken Kongo har toppat listan tre gånger (2021, 2020 och 2017) och kom på andra plats 2022, 2019, 2018 och 2016. Situationen i landet hamnade på tredje plats 2023.
• Varje år sänder FN och dess partner ut vädjanden om att finansiera humanitärt bistånd. Den humanitära responsplanen för Kamerun blev finansierad till 45 procent, med 168,2 miljoner amerikanska dollar av de 371 miljoner amerikanska dollar som hade begärts. Detta innebär att skillnaden mellan den begärda finansieringen och de medel som mottogs uppgick till 202,8 miljoner amerikanska dollar [data från mars 2025] (OCHA).
• Den sammanlagda skillnaden globalt mellan de humanitära appellerna och de medel som mottogs uppgick till 25,3 miljarder amerikanska dollar 2024 (51,1 procent). Totalt begärdes 49,5 miljarder amerikanska dollar och 24,2 miljarder amerikanska dollar mottogs [data från mars 2025] (OCHA).
• De totala militärutgifterna för 2024 var 2,46 biljoner amerikanska dollar – motsvarande 6,74 miljarder amerikanska dollar per dag. Den globala skillnaden mellan begärd och mottagen humanitär finansiering på 25,29 miljarder amerikanska dollar motsvarar 3,7 dagar av globala militärutgifter under 2024, eller 1,03 procent av de totala globala militärutgifterna för året (IISS).
• Flyktkrisen i Kamerun nämndes i 28 800 artiklar på engelska, spanska, franska och arabiska under 2024. Det är 15 gånger färre än krisen i Ukraina som nämndes i 451 000 artiklar (Meltwater).
• Många stora givare skär ned sina budgetar för internationellt bistånd, vilka omfattar både humanitär finansiering och utvecklingsfinansiering. I januari 2025 frös USA pågående biståndsprojekt för att genomföra en översyn av utlandsbiståndet. På grund av detta behövde majoriteten av det USA-finansierade humanitära arbetet pausas eller med tiden upphöra (Devex). I februari 2025 meddelade Storbritannien att dess budget för internationellt utvecklingsbistånd (ODA) skulle minska från 0,5 procent till 0,3 procent av landets bruttonationalinkomst (Storbritanniens regering). I februari tillkännagav även Nederländerna att en nedskärning av utvecklingsbiståndet med 2,4 miljarder euro ska ske från 2027 (Nederländernas regering). Den franska regeringen har beslutat att skära ned det offentliga utvecklingsbiståndet med mer än 2 miljarder euro – nära 40 procent av den årliga finansieringen (RFI) – och regeringarna i Schweiz, Sverige, Tyskland och Belgien har också aviserat nedskärningar i biståndsbudgetarna (Devex, Devex, SwissInfo, Development Today).