NRC Flyktinghjälpen är särskilt oroad över den potentiella effekt som en global spridning av coronaviruset riskerar att få för utsatta människor på flykt. Verksamma inom den internationella gemenskapen behöver lägga ökat fokus på hur utbrottet kan komma att drabba befolkningsgrupper som förskjutits eller tvingats till flykt, och tillsammans arbeta för att hitta vettiga lösningar som begränsar smittan.
Här är 10 saker du bör känna till om coronaviruset och människor på flykt:
# 1 Över hela jorden beräknas mer än 70 miljoner människor ha tvingats på flykt undan förföljelse, konflikter, våld och brott mot de mänskliga rättigheterna. Av dessa har över 29 miljoner flytt till ett annat land (inklusive 5,5 miljoner palestinier). 84% av de som befinner sig i den här gruppen har fått tillfälligt skydd i ett land med svag ekonomi, bristfällig sjukvård och dålig tillgång på vatten och sanitet.
# 2 Den största utmaningen för att effektivt bekämpa coronautbrottet är att vården är dålig eller obefintlig på grund av konflikter och krig. Den 10:e mars i år rapporterade UNCHCR att mer än 100 länder drabbats av lokal spridning av Covid-19. I 34 av dessa länder huserar flyktinggrupper större än 20 000 personer, vilka ännu inte påverkats av viruset. I det sammanhanget är förebyggande insatser, beredskap och kommunikation mycket viktigt, särskilt som flyktingar ofta befinner sig på tätbefolkade platser där vård och annan omsorg ofta redan är överbelastad eller saknar resurser.
# 3 Det är viktigt att regeringar skapar en rättvis fördelning av vårdtjänster till flyktingar, speciellt i länder där flyktingar tvingas lever under omänskliga förhållanden och det samtidigt finns ett starkt motstånd till flyktingar bland myndigheter.
# 4 Många länder som påverkats av krig och instabilitet har dåligt bevakade gränser. Flyktingar, ekonomiska migranter och andra tar sig in och ut genom inofficiella passager. De länderna har svårt att kontrollera vem som lämnar – eller kommer in – i landet.
# 5 Flyktingar är särskilt sårbara för coronavirus och andra sjukdomar då de förflyttar sig över stora ytor under svåra förhållanden. De bor i överbefolkade miljöer och saknar sanitet, tillgång på anständig vård och vaccinationsprogram.
# 6 Ett annat orosmoln är platser, som är svåra att nå fram till. Beväpnade grupper, vägspärrar, flyganfall och andra hinder är en del av vardagen och leder ofta till begränsningar för humanitära insatser. Att arbeta med humanitär hjälp i dessa områden är mycket svårt och ibland helt omöjligt.
# 7 Flyktingar lämnas ofta utanför beredskapsplanering kopplat katastrofer och epidemier, även när tiderna är goda. Att nå fram med information till flyktingar kan också vara en utmaning. Vi måste samarbeta med nationella myndigheter, hälsomyndigheter, WHO och partners för att säkerställa fullständig inkludering av flyktingar och andra i nationella beredskaps- och krisplaner. Vi måste också säkerställa att det finns tillgång till korrekt information på relevanta språk i samarbete med den nationella beredskapsnivån.
# 8 Begränsningar i människors resande som uppstått i samband med coronaviruset, kan komma att utfärdas av enskilda regeringar och då även omfatta asylsökande, flyktingar och andra i skyddsvärd situation. Det behövs en noggrann uppföljning så att begränsningar inte påverkar människors rätt att komma in i ett land och söka asyl. Vi måste vara särskilt uppmärksamma på skyddsriskerna och andra konsekvenser av utbrottet för asylsökande, flyktingar och statslösa människor.
# 9 Vi måste undvika tvångsavvisningar av flyktingar baserade på rädsla - verklig eller inbillad - för spridning av coronaviruset. Alla begränsningar av rörelsefriheten, eller andra åtgärder som antagits av en regering, måste tillämpas så att de inte diskriminerar människor som tvingats på flykt.
# 10 Flyktingar och migranter är inte sällan de första att stigmatiseras och pekas ofta och felaktigt ut som spridare av virus. Vi ser populistiska politiker i Europa som hetsar mot invandring och kopplar samman flyktingar med coronautbrottet, detta trots att det saknas bevis för påståendet.
Den italienska högerpolitikern Matteo Salvini, som befinner sig långt ut på högerkanten, pekade – utan berättigande – ut källan till coronasmittan i Italien till ett räddningsfartyg med flyktingar från Afrika som angjort en hamn på Sicilien.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán hävdade en ”viss koppling” mellan spridningen av viruset och olagliga flyktingar. Om vi tillåter stigmatiserar av flyktingar eller andra grupper riskerar vi att de döljer sina symptom eller undviker söka hjälp för att få behandling. Det riskerar därmed inte bara de nödställdas egen hälsa, utan även omgivningens.
