Läs bildtexten AFGHANISTAN: Eleverna arbetar med examensarbetet utomhus, efter att skolan förstörts i strider mellan talibaner och regeringsstyrkor i Archi, Kunduz-provinsen, i juli 2017. Detta är dock inte den skola som omnämns här, där tre skolanställda blev avrättade. Foto: Jim Huylebroek / New York Times / NTB Scanpix.

Skar halsen av tre skolanställda

Publicerat 21. aug 2018
Istället för att vara en trygg plats för lärande, omvandlas allt oftare skolor i Afghanistan till ett militärt, ideologiskt och politiskt slagfält.

I början av juli attackerade väpnade män skolan Malikyar Hotak i den östra provinsen Nangarhar i Afghanistan. De skar halsen av tre anställda och satte eld på skolbyggnaden. IS hade under en längre tid hotat att attackera skolan, som de kallade en del av "USA:s plan". 

Rektor Atiqullah Hamdard är oroad över säkerheten för de 1 600 eleverna, men vill inte att attacken leder till att skolan stängs.

– Våra elever är modiga och vill fortsätta undervisningen, säger han.

Den internationella paraplyorganisationen GCPEA, som arbetar för att skydda skolor, elever och lärare mot attacker, har i sin senaste rapport "Education under Attack 2018" placerat Afghanistan på listan över de 28 värsta länderna, där det finns dokumenterat minst 20 attacker mot utbildning de senaste fem åren.

Tusentals skolor har drabbats

Attackerna omfattar direkta angrepp på skolbyggnader, attacker på elever och lärare, militär användning av skolbyggnader, militärrekrytering på skolorna eller på skolvägen samt sexuella övergrepp som begåtts av soldater och rebeller i skolor.

I december 2017 rapporterade FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA) att mer än tusen skolor i Afghanistan hade blivit helt eller delvis förstörda eller används för militära ändamål.

– I Afghanistan ser vi att skolor i en allt ökande grad blir mål för attacker och används för olika militära och politiska ändamål. Det måste vi sätta stopp för, säger Will Carter, som arbetar för NRC i Afghanistan. 

Afghanistan var bland de första, i en grupp av 37 länder, som slöt sig till den internationella deklarationen för trygga skolor i maj 2015. NRC har varnat för att myndigheter i länder använder skolor för militära ändamål eller som vallokaler och påpekar att detta ökar risken för attacker.

Angrepp på elever och lärare

Tillsammans med Israel/Palestina, Nigeria och Filippinerna toppar Afghanistan listan över länder med attacker mot elever och lärare.

GCPEA dokumenterar att det globalt under de senaste fem åren har varit mer än 12 700 attacker mot skolor, elever och lärare. 21 000 lärare och elever har skadats eller dödats i attackerna. 

I 18 av de 28 värsta länderna har flickor och kvinnliga lärare utsetts som direkta mål för attackerna. Extremistgrupper har bombat eller satt eld på flickskolor och de har hotat, skadat eller dödat flickor och kvinnliga lärare. I Afghanistan var exempelvis en av fyra rapporterade angrepp på skolor riktade mot flickskolor.

1 av 3 fruktar kidnappning eller attacker

Förhållandena är värst i landets krigshärjade områden. En ny undersökning som gjorts av NRC, som omfattar mer än 1 400 internt fördrivna personer i provinserna Faryab, Hirat, Kandahar, Khost, Kunar, Kunduz, Nangarhar och Sar-e Pul, visar att 28 procent hade upplevt att skolan där de bodde hade stängts på grund av konflikten. De flesta barnen kände sig otrygga i skolan och fruktade att de skulle bli attackerade. 12 procent hade upplevt angrepp på sin skola och 15 procent hade upplevt skottlossning nära skolan. Mer än var tredje elev var rädd för att bli kidnappad eller angripen på väg till skolan. Mer än hälften av eleverna behövde psykosocial hjälp.

– Attacker mot skolor och elever är ett angrepp på ett lands framtid. Dessa attacker förstör inte bara barnens möjligheter att lära sig och utvecklas, utan kan också skapa psykosociala problem, säger Annelies Ollieuz, chef för NRC:s utbildningsavdelning. 

Alarmerande situation 

78 länder har hittills undertecknat deklarationen för trygga skolor, ett initiativ som letts av Norge och Argentina. I deklarationen förbinder sig länder att bidra till att skydda utbildningsinstitutioner och förhindra att dessa används för militära ändamål. Trots detta visar rapporten från den globala koalitionen för att skydda utbildning mot attacker att utvecklingen går i fel riktning.

– Det är alarmerande att vi misslyckas med att ge barn i konfliktområden en trygg skolgång, trots ökande internationell enighet om att skolor och universitet måste skyddas, säger Ollieuz.

Fakta

GCPEA

GCPEA består av en rad organisationer, bland annat Rädda Barnen Human Rights Watch och FN:s barnfond (UNICEF). De kartlägger, utöver direktattacker på skolbyggnader, också attacker mot elever och lärare, militär användning av skolbyggnader, militärrekrytering på skolor eller skolvägen samt sexuella övergrepp som har begåtts av soldater och rebeller i skolor.

Education under Attack

Den internationella paraplyorganisationen GCPEA har i rapporten ” Education under Attack 2018” dokumenterat attacker mot utbildning i 74 länder under perioden januari 2013 till december 2017.

Rapporten tittar närmare på 28 länder. Kriteriet för att komma med på listan är att landet måste ha upplevt minst 20 attacker mot utbildning under rapporteringsperioden (2013-2017).

Dessutom har GCPEA totalt dokumenterat angrepp på utbildning i hela 74 länder under samma period.

Angrepp på utbildning inkluderar:

• Fysiska attacker eller hot mot lärare, studenter och andra som är anslutna till en skola

• Fysiska attacker vid skolor eller hot om angrepp

• Skolor och klassrum som används för militära ändamål

• Rekrytering av barn på skolor eller på väg till och från skolan

• Sexuellt våld av beväpnade grupper på skolor eller på väg till och från skolan

Deklaration om trygga skolor 

37 miljoner barn i skolåldern har ingen skola att gå till på grund av kriser och konflikter.

I maj 2015 var Norge värd för ett internationellt möte om beskydd av barn och utbildning i konflikter. Tillsammans med Argentina och flera andra länder, och ett antal civilsamfundsorganisationer, ledde Norge arbetet med att utveckla en deklaration om beskydd av utbildning i konfliktområden. 

Deklarationen om trygga skolor (Safe School Declaration) har som mål att förhindra angrepp på skolor genom att länderna följer de internationella riktlinjerna mot militär användning av utbildningsinstitutioner. Mer generellt ska deklarationen bidra till att öka medvetenheten om hur konflikter idag hindrar tillgången till trygg skolgång för miljontals barn. 

1 augusti 2018 hade 78 länder anslutit sig till deklarationen om trygga skolor. Bland dessa länder finns flera av dem som drabbats hårdast av attacker på utbildningsinstitutioner. Den norska regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar för att öka stödet till deklarationen samt uppföljning av de länder som har anslutit sig, med målet att riktlinjerna följs upp i praktiken.

Källa: regjeringen.no