Läs bildtexten Bildtext: Tonårsidolen Marlon Langeland (19 år) från TV-serien Skam är redo att möta jämnåriga på flykt. "Jag vill se hur det är att vara på flykt, ta reda på skillnaderna och likheterna mellan mitt" normala "liv här i Norge och livet för en person som är på flykt. Och så ser jag fram emot att träffa den lokala bagaren och barnen på gatan, ler han. Foto: Beate Simarud/NRC.

Resklara Marlon Langeland (19 år) från Skam ska möta ungdomar på flykt: - Vad drömmer de om?

Text: Ingvild Vetrhus|Publicerat 07. sep 2018
Den unga skådespelaren både oroar och gläder sig. I TV-serien "Skam" skildrade han vardagliga problem för norska ungdomar. Nu ska 19-åringen ut i världen tillsammans med NRC, för att ge ordet till ungdomar på flykt.

Se första avsnittet av onlineserien Marlons Resa på Instagram TV @nrc_flyktninghjelpen

Nästan 28 miljoner barn och ungdomar under 18 år är på flykt från krig, konflikter och förföljelse över hela världen. För den unga skådespelaren är det helt ofattbart.

– Det är otroligt orättvist! Det är ofattbart att så många unga människor måste uppleva det här.

Det finns många tankar som snurrar i Marlons huvud före avresan: - Stämmer det som står i tidningarna? Och hur är vardagen för ungdomar på flykt?

I september kommer vi nära ungdomsstjärnan och hans möte med en annan värld i webbserien "Marlons resa".

– Jag vill ta reda på vad som är skillnaderna och likheterna mellan mitt "normala" liv här i Norge och livet för någon som är på flykt. Bara föreställ dig att du mister allt och måste lämna dina vänner, din familj och ditt land. Hur är det? undrar Marlon. 

Marlon Langeland at HEAT training, Garder, 2018.
Do not use without contacting Project manger branding and fundraising Ingrid Prestetun at ingrid.prestetun@nrc.no.
Photo: Beate Simarud/NRC
Läs bildtexten Marlon blir både kidnappad och skjuten på under NRCs HEAT-kurs (Hostile Environment Awareness Training). – Nästan hela tiden tänkte jag "det jag gör nu, är det rätt? Kommer det gå ut över andra?" Foto: beate Simarud/NRC.

   

Intensiva förberedelser

Marlon springer så fort han kan för att undvika skotten, men han är inte snabb nog.

– Kolla, där blir jag träffad, utbrister han.

Och helt rätt. Där smäller det en gul paintball-kula i ryggen.

Vi tittar ivrigt igenom bilderna från de intensiva dagarna när han var på NRC:s HEAT-kurs (Hostile Environment Awareness Training). Här tränar hjälparbetare på att klara av det värsta tänkbara som kan hända, när de är på jobb i världens farligaste kriser.

Marlon kommer att möta ungdomar på flykt i Sydamerika, Mellanöstern och Östafrika, och han vet att risken att hamna i kulregn är minimal. Men eftersom det snart är hans tur att resa ut i fält, är det bra att vara förberedd, betonar han.

– Det hela känns lite overkligt. Nu har vi planerat resan väldigt länge, haft möten och läst i tidningarna om vad som händer i de länder vi ska till. Det är lite som när du är barn - du ser fram emot att gå på stranden med familjen, men det känns som att det är tre år från nu, säger han med ett leende.

”Pappa var politisk flykting”

Ordet "flykting" betyder mer för Marlon än de flesta norska ungdomar. När hans pappa var ung på 70-talet kom han till Norge som politisk flykting från Chile. Pappans bakgrund har format honom på ett sätt, konstaterar Marlon.

– Jag tror att det är lättare för mig att komma in i flyktingsituationen än för många av mina vänner. Men det är fortfarande svårt att jämföra pappa med de flyktingar jag ser på i tv – det här är ju inte han. Men det har ju varit det, tillägger han. 

Svårt att föreställa sig livet på flykt 

Marlon ser fram emot att träffa jämnåriga på olika håll i världen. Han kommer att besöka flyktingläger och andra platser där unga människor bor medan de är på flykt.

Första stoppet på resan är i Mellanöstern, där hela 5,5 miljoner människor drevs på flykt från några av världens största kriser under 2017. De senaste åren har bland annat kriget i Syrien tvingat miljontals människor att lämna sina hem. Många unga syrier söker sin tillflykt i grannländerna, där många saknar de papper som de behöver för att få tillgång till grundläggande tjänster såsom hälsovård och utbildning. Utan identitetshandlingar är det också svårt att röra sig fritt.

Marlon tycker att det är svårt att tänka sig ett liv utan rörelsefrihet.

– Jag kan ju bara ge mig iväg och uppleva något nytt när jag vill. Jag kan ta bussen, flyga, ta tåget, och bara försvinna - där finns inte de möjligheterna, suckar han.

Efter Mellanöstern går resan till Sydamerika, där våld har präglat livet för miljontals människor i decennier. I början av 2018 är cirka 8,3 miljoner människor på flykt i Nord- och Sydamerika. Skådespelaren - med latinamerikanska rötter - vill förstå hur ungdomar tacklar de utmaningar de möter.

Jag tror att många ungdomar på flykt får en roll som de inte är redo för eller vill ha - du kanske måste ta ansvar för hela familjen. Du kan inte börja i skolan eller få utbildning alls.
Marlon Langeland (19)

Slutligen går resan till den afrikanska kontinenten, där totalt 22,4 miljoner människor drevs på flykt på grund av förföljelse och våld under 2017. Flera av konflikterna i Afrika är långvariga och mycket komplicerade, och förbises ofta av både givare och media. 

Dessutom har miljontals barn och unga gått miste om sin utbildning på grund av väpnade konflikter.

– Jag tänker att världen är väldigt uppdelad - inte bara i två, men i många olika delar och platser. Mitt ungdomsliv kan verka som en avlägsen dröm för en 17-åring på andra sidan jorden, säger Marlon.

”Kanske är vi egentligen ganska lika?” 

Även om det är svårt att föreställa sig ett liv på flykt, är Marlon säker på en sak: 

– Människor är människor och vi kommer att ha samma problem och samma relationer till dem runt omkring oss vart i världen vi än är. Ungdomar är ofta en grupp som inte känner sig sedda - vi vet inte alltid var vi ska placera oss - är jag vuxen, är jag ett barn? Kanske är vi egentligen ganska lika?

Marlon reflekterar vidare: ”Har vi samma ambitioner?”

– Jag tror att jag kommer att möta helt vanliga människor, någon som har det svårt, och kanske någon som har ett inre driv för att göra något viktigt. 

Människor i alla åldrar borde hålla sig uppdaterade om världens flyktingkriser, menar Marlon, som bland annat kommer att dokumentera resan till hans 541 000 följare på Instagram.

– Jag kan inte rädda världen. Men om jag lyckas ändra en persons inställning kan det smitta över på andra, ler han.

Se första avsnittet av onlineserien Marlons Resa på Instagram TV @nrc_flyktninghjelpen

10 saker som ungdomar på flykt kämpar med

Ungdomar på flykt önskar samma saker som de flesta unga: att vara med vänner och familj, gå i skolan, bli förälskade och hålla på med fritidsaktiviteter. De vill ha möjligheter, utbildning, arbete och de vill vara en del av något.

Problemet är att de har en otrygg och oförutsägbar vardag. De får ett ansvar som hör till vuxenvärlden, de är ofta ensamma, de förlorar skolgång, vänner och ofta möjligheten att planera sin egen framtid. De är sällan rådfrågade, ofta förbisedda, och får inte vara med och bestämma om saker som berör dem.

# 1. Problem med att få papper som säkrar deras rättigheter

Ungdomar på flykt har ofta förlorat sina id-papper och kan inte bevisa vem de är. De spenderar mycket tid och resurser på att få nödvändig dokumentation från FN:s flyktingkommissarie och/eller lokala myndigheter. Detta leder ofta till att de förlorar rätten till utbildning, arbete eller asyl. 

# 2: Nekas vidareutbildning

Precis som de flesta ungdomar har unga på flykt gått i skolan och tagit examen. Men de har problem med att få de kvalifikationer godkända, som de har med sig från sitt hemland. Detta gör det svårt eller omöjligt att studera vidare eller säkerställa en formell utbildning. 

# 3: Diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och kulturkrock

Ungdom på flykt upplever diskriminering, rasism och främlingsfientlighet, de blir marginaliserade och lever ofta ofrivilligt isolerade liv.

# 4: Nekas arbete

Ungdomar på flykt vill arbeta, snarare än att vara beroende av nödhjälp. Många blir frustrerade av de begränsade möjligheterna de har att hitta ett arbete och försörja sig själva.

# 5: Utsatta för diskriminering och våld

Liksom andra ungdomar diskrimineras ungdomar på flykt på grundval av kön och sexuell läggning. Dessutom utsätts de för våld, tvångsäktenskap, sexuella övergrepp och våldtäkter.

# 6: Nekas sjukvård och psykosocialt stöd

Ungdomar på flykt saknar hälso- och sjukvård. Det gäller i stor utsträckning sexualrådgivning och hälsovård som är speciellt anpassad för ungdomar, samt psykosocial hjälp.

# 7: Saknar säkerhet, trygghet och fri rörlighet

Ungdomar på flykt saknar säkerhet, trygghet och fri rörlighet på grund av främlingsfientlighet och problem med att få fram id-handlingar. Många utsätts för trakasserier av polisen, arresteringar och fängelse.

# 8: Yngre är särskilt utsatta

Ensamma yngre flyktingar har särskilda behov, både praktiska och när det gäller beskydd. Även om de har fyllt 18 år behöver de fortfarande hjälp i samband med vägledning, rättigheter och beskydd i den situation de lever i. 

# 9: Blir inte hörda

Ungdomar på flykt rådfrågas inte och får sällan vara med och bestämma om saker som berör dem. De har få möjligheter att komma med förslag på lösningar, dela sina idéer med beslutsfattare och saknar möjligheter att bli hörda.

# 10: För lite information om asyl, flyktingars rättigheter och tillgängliga tjänster

Ungdomar på flykt saknar relevant, ärlig och transparent information om asylprocessen, flyktingars rättigheter och tillgängliga tjänster. De saknar också information om samhället och kulturen i det land där de beviljas asyl.

Källa: UNHCR