Läs bildtexten En ung man bär på ett sårat barn efter ett luftangrepp i Douma utanför Damaskus i Syrien, i februari 2017. Foto: Sameer Al-Doumy/AFP/NTB Scanpix

Civila blir offer för stormakternas spel

Karl Schembri, NRC|Publicerat 19. sep 2018|Ändrats 20. jul 2018
Den islamiska staten (IS) led nederlag i Irak och Syrien 2017, och det gav hopp om att några av de miljoner människor som är på flykt i Mellanöstern tryggt ska kunna återvända hem. Men fortfarande är det civila lidandet omfattande i länder där några av de största humanitära kriserna i världen utspelar sig.

Under 2017 fortsatte såväl myndigheter som väpnade grupper i Mellanöstern att tänja på regler som skyddar civila i krig. Samtidigt bidrog internationella stormakter till konflikterna, både genom handling och brist på handling.

Enbart under 2017 blev 5,5 miljoner människor drivna på flykt i Mellanöstern. Av dessa drevs 4,5 miljoner på flykt i eget land.

    

Läs bildtexten När irakiske Salah flydde var symaskinen det viktigaste han tog med sig. Nu har han öppnat ett skrädderi i lägret där han bor utanför Mosul. Foto: Lam Duc Hien/Flyktninghjelpen

    

Ett ännu värre år för civila i Syrien

2017 har varit ett av de värsta åren i det sju år långa kriget i Syrien. Förstörelsen fortsatte och 3,8 miljoner människor drevs på flykt på grund av stridshandlingar. 2018 ser ut att bli ett lika svårt år för civila i landet. Det finns ett ökande behov av nödhjälp, och hjälporganisationer varnar för att de inte kommer att kunna hjälpa alla som behöver det.

Omkring 2,9 miljoner människor drevs på flykt i Syrien enbart under 2017. 7,3 miljoner syrier lever i områden som utsätts för attacker eller där icke detonerade minor, granater och bomber utgör en stor fara. Fortfarande angrips civila och viktig infrastruktur såsom skolor och sjukhus.

       

     

Att nödhjälpen inte kommer fram är ett ständigt problem i Syrien, där de krigförande parterna systematiskt nekar hjälporganisationer tillgång till människor i nöd. Denna medvetna taktik slår hårt mot den civila befolkningen. Hjälparbetare utsätts dessutom för direkta angrepp.

2,7 miljoner syriska barn i Syrien och grannländerna får inte gå i skolan. Miljoner syrier saknar handlingar eller är inte registrerade, vilket gör det svårt att säkra nödhjälp, utbildning och arbete. Samtidigt visade en rapport från NRC och andra hjälporganisationer i februari 2018 att hundratusentals riskerar att tvingas återvända till Syrien. Många av dem måste bege sig till otrygga och förstörda stadsdelar där tillgången till grundläggande tjänster är liten eller där strider fortfarande pågår. Det stora flertalet syriska flyktingar i Libanon och Jordanien lever under fattigdomsgränsen. Detta kan leda till att människor återvänder till Syrien innan det är tryggt.

    

Läs bildtexten Ödeläggelsen är stor efter striderna mot Den islamiska staten (IS) i Mosul. Foto: Karl Schembri/NRC

    

Seger över IS i Irak

Iraks premiärminister Haider al-Abadi förklarade seger mot IS i december 2017, efter att irakiska styrkor tog tillbaka Mosul, Iraks näst största stad. Men förstörelsen är enorm, och dramat är långt ifrån över för vanliga irakier.

Även om nästan fyra miljoner irakier på flykt har kunnat återvända hem, är fortfarande 2,6 miljoner internt fördrivna. Många har inte kunnat resa tillbaka på grund av säkerhetssituationen och bristande minröjning. I delar av landet pressas irakier på flykt att återvända hem. Bland annat blev 9 000 personer tvungna att resa hem från läger i Anbar-provinsen i november och december 2017. Några av de familjer som har rest tillbaka, har kommit hem till osäkerhet och våld. Många saknar livsviktiga tjänster som sjukhus, skolor och rent vatten. Det är också svårt att skaffa sig avlönat arbete.

Enligt den irakiska regeringen behövs det 88 miljarder amerikanska dollar för att återuppbygga landet efter de sista tre årens konflikter. Trots detta var det under Kuwait-konferensen om återuppbyggnad av Irak i februari 2018 mer prat om affärsmöjligheter än om hjälparbete. Konferensen visade tydligt att USA kommer att minska sina anslag till nödhjälp och utveckling i regionen i framtiden. 

Om länder som har varit involverade i offensiven mot IS inte följer upp med stöd till återuppbyggnaden av Irak, är det risk för att landets kris blir ännu större.

    

Läs bildtexten – Du ser ditt barn dö framför dina ögon, säger Radwas far. Dottern väger bara 3 kilo. Miljoner jemeniter riskerar att svälta ihjäl. Foto: Karl Schembri/Flyktninghjelpen

    

Krig, kolera och fattigdom i Jemen

Lidandet för jemenitiska civila blev mycket värre under 2017. En koalition ledd av Saudiarabien, med stöd från USA samt flera västländer, kämpar mot oppositionsgruppen Ansar Allah, som har anknytning till Houthi-rörelsen. Mot slutet av 2017 stramade den här koalitionen ytterligare till blockaden av hamnar och flygplatser i Jemen. I november orsakade en fullständig blockad av hamnen i Hodeida en dramatisk inflation över hela landet. Inflationen har fortsatt, även om man senare har öppnat för viss import. De flesta jemeniter har inte råd till sina grundläggande behov, såsom mat och bränsle. 

Hela tre fjärdedelar av Jemens befolkning behöver nu nödhjälp. Nästan hälften bor i områden där hjälporganisationer har liten tillgång. I början av 2018 började Saudiarabien att främja ett hjälppaket, för att möta behoven som våldet skapar. Detta är ett exempel på konfliktens två sidor, där länder handlar med vapen och bomber som används mot civila i Jemen, samtidigt som man utlovar pengar till nödhjälp för att hålla befolkningen vid liv. 

I år har FN och hjälporganisationerna bett om 2,96 miljarder amerikanska dollar från internationella givare för att möta de enorma behoven. Det är 80 procent mer än under 2016. Tre år med krig har fört miljontals människor in i en tillvaro där de är helt beroende av nödhjälp för att överleva. Ansar Allah, som kontrollerar områden i norra Jemen, samlar in skatt men finansierar inte de tjänster som människor behöver.

   

"Om den saudiskt ledda koalitionen verkligen vill lindra lidandet i Jemen, bör de avskaffa den förödande blockaden på kommersiell import och bränsle.” Jan Egeland

Över 1,2 miljoner offentliganställda har inte fått lön sedan augusti 2016. Till följd av detta saknar hälften av befolkningen i Jemen tillgång till grundläggande vård, utbildning, rent vatten och bra sanitetsförhållanden. Situationen ledde förra året till det största utbrottet av kolera som världen har sett på årtionden. Mellan april och december rapporterades en miljon fall av sjukdomen och 2 200 dog efter att ha smittats.

    

Läs bildtexten Palestinier bränner däck i protest mot israeliska styrkors ingripande under en demonstration i Khan Yunis, nära den israeliska gränsen i Gaza i maj 2018. Foto: Mustafa Hassona / Anadolu Agency/NTB Scanpix

    

Djupare kris i Palestina

70 år efter etableringen av staten Israel lever generationer av palestinska flyktingar på flykt över hela Mellanöstern. 1948 blev fler än 700 000 personer utvisade eller tvingade på flykt från sina hem och lokalsamhällen. Flera generationer senare räknas nästan 5,6 miljoner människor som palestinska flyktingar. 

I januari 2018 minskade USA överraskande stödet till bland annat FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA). Minskningen har redan lett till nedskärningar i utbildning, hälsa och sysselsättningsåtgärder, och det varnas nu om att det inte finns tillräckligt med pengar för att finansiera livsmedel och annan nödhjälp.

På Västbanken, inklusive i östra Jerusalem, fortsätter konfiskeringen av palestinska fastigheter, annektering av land och uppförande av olagliga bosättningar, som är tydliga brott mot folkrätten. Detta driver palestinier på flykt.

I år har situationen på Gazaremsan fått mer uppmärksamhet, efter att befolkningen organiserat en sex veckor lång protest där de krävde att palestinska flyktingar och deras efterkommande ska få lov att återvända till det som idag är Israel. Mer än hundra palestinier dödades i protesterna och flera tusen skadades. Den israeliska militärens överdrivna maktbruk har överhopat hälsosektorn i Gaza, som redan är kraftigt försvagad efter elva års blockad av Gazaremsan. Bakom demonstrationen ligger även försämrade levnadsvillkor. Hälften av befolkningen på 1,9 miljoner människor lever i fattigdom och är beroende av livsmedelshjälp. Det är dålig tillgång till vatten, sanitetstjänster och el. FN har varnat för att det kommer att bli omöjligt att bo på Gazaremsan senast 2020.

    

Läs bildtexten Barn från beduin-landsbygden Al Muntar på Västbanken i Palestina riskerar att gå misten om sin skolgång om israeliska domstolar godtar det. Foto: Lys Arango/AAH/NTB Scanpix