GAZA: Läraren Rania Mraish (40) lär barnen avslappningsteknik i ett klassrum i Al Shaaf-området, i östra Gaza. Foto: Wissam Nassar / NRC

Därför är skolan viktig för barn med krigstrauman

Publicerat 24. jul 2018
Det viktigaste lärare och skolan kan hjälpa till med under och efter kriser, är att få igång eleverna igen och ge dem en struktur i vardagen.

Det är något som händer med barn med trauman. Många av dem tenderar att dra sig undan. Att bara sitta hemma och inte göra någonting. Då är skolan lösningen - för där måste du vara social.

En del av NRC:s arbete i krig och kriser är att förhandla med skolor, så att vi kan få in psykosocialt stöd i klassrummen. På så sätt blir skolan väldigt viktig för barn som kämpar med krigstrauman.

- Det är svårt att inte vara social i skolan. Där har du en lärare som säger: ”Du får vara med och leka”. Du har också vänner i skolan. Och du får känslan av att du kan prata med läraren. Skolan ska i princip vara en trygg plats, säger Jon-Håkon Schultz. professor i pedagogisk psykologi vid universitetet i Tromsö.

Han är ofta i Gaza, där han vidareutvecklar NRC:s  program "Bättre lärande" i samarbete med vårt utbildningsteam. Han leder också forskningsarbetet relaterat till programmet. Resultaten har varit förbluffande bra. För barn som tidigare haft i genomsnitt fem mardrömmar i veckan har nu 70 procent inte längre mardrömmar eller så har det minskat till bara en i veckan. 

Barnen lär sig att fortsätta sina liv

I Gaza har invånarna inte samma stödapparat som vi har i Norden. 

- Därför blir skolan så otroligt viktig. Men det måste vara en bra skola. Om du har en skola som inte fungerar är det tryggare att vara hemma, säger Schultz. 

Barn och vuxna i Gaza lider på grund av tidigare krigföring och pågående blockad. En ny studie visar att sex av tio barn upplever traumatiska mardrömmar. Det är ovanligt högt.

Men genom att lära sig bland annat avslappningsmetoder, klarar barnen att kontrollera sina egna rädslor, bekymmer och mardrömmar. Traumaprogrammet bygger på två huvudprinciper: 

Den första handlar om att hjälpa eleverna att lugna sig. Inte bara efter att de har haft en krigsupplevelse, men också senare när de tänker på vad som hände och blir rädda. Den andra principen handlar om att åter bygga upp en känsla av säkerhet.

”Bättre lärande” är indelat i tre moduler. Den första riktar sig till alla elever i klassen och handlar om att förebygga. Lärare hjälper barnen att förstå och hantera vanliga krissituationer. Den andra modulen fokuserar på alla elever som kämpar med att koncentrera sig i skolan. Den sista hjälper elever som har mer definierade svårigheter, som sömnproblem och mardrömmar.

Fem faktorer

Schultz och NRC rekommenderar att barnen kommer tillbaka till skolan så snart som möjligt efter en kris. Där har de varit tidigare, så de vet vad skolan innebär: de kommer på morgonen, har läxor och så vidare - livet blir inrutat. Eleverna är aktiva, de har strukturer och vänner i skolan. Allt detta är helande. Det ger mening och hopp. 

Faktum är att 70 procent av dem som upplever en traumatisk händelse återhämtar sig - utan att nödvändigtvis få hjälp.

- En forskargrupp (Hobfoll, 2007) gick igenom all den forskning som har gjorts på detta under årtionden, berättar Schultz. De kom fram till fem viktiga faktorer som mer eller mindre måste finnas för att detta ska ske.

- Det första är att barnet klarar att lugna ner sig. Nästa är att det känner trygghet och att det får socialt stöd från omgivningen. Egen behärskningsförmåga är också viktigt - det vill säga att eleven har tron på att hon eller han kan göra någonting själv. Och den sista faktorn är hopp. Om du föreställer dig att dessa faktorer är byggstenar i ett hus, så är det här huset skolan. 

Men Schultz menar att allt detta inte sker av sig själv. Man måste se till att de fem faktorerna fungerar - att de går in i varandra, stöder varandra, bygger upp varandra. Därför har skolan och läraren en viktig roll.

- När barnet är i skolan efter en kris, kommer det tillbaka till fasta rutiner och strukturer som hjälper det att gå vidare. Eleverna arbetar med ämnena och kommer igång med ett framtida tänkande - vad de ska bli när de blir stora. Det är lärarna som banar väg för behärskning, socialt stöd och framtida hopp. Därför har läraren en central roll och blir en av de viktigaste personerna för att hjälpa eleverna genom krisen.

Lärarna har hopp

Schultz berättar att något av det som imponerar mest på honom när han arbetar i Gaza är detta - att lärarna fortsatt har hopp.

- Här är NRC helt ovärderliga. I krig och pågående konflikter är det viktigt att få stöd från någon utanför. Någon som kommer och påminner dig om att det du gör är helt avgörande för elevernas framtid.

- I fredstid kan man säga att det är viktigt att gå till skolan. Men efter krig är det livsviktigt. Det handlar om något mer än att lära och räkna. Det handlar om att lära och överleva. Lära att fortsätta livet.