Läs bildtexten PAKISTAN: En säkerhetsvakt står vakt vid en skola i Mingora i Swat-dalen Foto: AFP PHOTO / A MAJEED / NTB Scanpix.

Attacker på skolflickor ökar

Publicerat 07. sep 2018
Attacker på skolflickor ökar samtidigt som utbildning för flickor har blivit ett politiskt slagträ på flera ställen.

Den internationella paraplyorganisationen GCPEA, som arbetar för att skydda skolor, elever och lärare mot attacker, har i rapporten "Education under Attack 2018" dokumenterat ett ökande antal angrepp på flickskolor, flickor och kvinnliga lärare samt kidnappningar.

I rapporten har organisationen dokumenterat attacker mot utbildning i 74 länder under perioden januari 2013 till december 2017. 

Angreppen omfattar direkta angrepp på skolbyggnader, attacker mot studenter och lärare, militär användning av skolbyggnader, militär rekrytering på skolor eller på skolvägen samt sexuella övergrepp som har begåtts av soldater och rebeller i skolor. 

– Undervisning och att lära blir allt farligare, och studenter, lärare och akademiker riskerar livet i allt högre grad, säger Diya Nijhowne, ledare för den globala koalitionen för att skydda utbildning mot attacker.

Kidnappar och våldtar

I 17 av de 28 värsta länderna upplever pojkar, flickor och vuxna att de blir utsatta för sexuellt våld i skolan eller på skolvägen. Rapporten visar flera fall där väpnade grupper sexuellt har utnyttjat eller våldtagit flickor i eller i närheten av skolor. Ett exempel är hämtat från DR Kongo, där beväpnad milis kidnappade åtta flickor på en grundskola och våldtog dem under tre månader.

Flickor och kvinnliga lärare har blivit utsatta för direkta attacker i minst 16 länder sedan 2013, bland annat Afghanistan, Bahrain, Bangladesh, Egypten, Indien, Irak, Palestina, Libyen, Mali, Nigeria, Pakistan, Filippinerna, Sydsudan, Syrien och Jemen, visar rapporten. 

Afghanska flickor attackeras

I 18 av de 28 värsta länderna har flickor och kvinnliga lärare utsetts som direkta mål för attackerna. Extremistgrupper har bombat eller satt eld på flickskolor, och de har hotat, skadat eller dödat flickor och kvinnliga lärare. I Afghanistan var exempelvis en av fyra anmälda angrepp på skolor riktade mot flickskolor.

En rapport från organisationen Human Rights Watch (HRW) under 2017 visar att sexton år efter den amerikanskledda invasionen av Afghanistan - som motade den kvinnofientliga talibanregimen från makten - uppskattas det att två tredjedelar av alla afghanska flickor inte får gå i skolan.

HRW visar att talibanerna och andra rebellgrupper nu kontrollerar eller försöker ta tillbaka makten i stora delar av landet. Detta bidrar väsentligt till att allt färre flickor får gå i skolan. Talibanerna hindrar aktivt flickorna från att gå till skolan, och i konfliktområden finns en ökande laglöshet där milisgrupper och kriminella gäng härjar. Det resulterar i att flickor i allt ökande grad blir utsatta för olika hot såsom kidnappning, syraattacker, sexuella trakasserier och attacker på flickskolor. Allt detta bidrar starkt till att familjer väljer att hålla flickorna hemma. 

"Västlig utbildning är synd" 

Nigeria är ett annat land som skiljer sig negativt. Den extrema islamistiska terroristgruppen Boko Haram har proklamerat ett eget islamiskt kalifat i norra Nigeria. Över 20 000 människor har dödats och 2,6 miljoner har drivits på flykt till följd av Boko Harams härjningar sedan 2009. Konflikten har också spridit sig till grannländerna Tchad, Kamerun och Niger.

Boko Haram betyder fritt översatt "västlig utbildning är synd" och gruppen attackerar skolor och har kidnappat mer än 1 000 elever. Många av attackerna har specifikt riktats mot flickskolor. Många av de bortförda flickorna har kommit till rätta, men över 100 har ännu inte återvänt till sina familjer. Boko Haram för bort barnen för att sprida rädsla och visa sin makt. 

Alarmerande situation

80 länder har hittills undertecknat en deklaration om trygga skolor, ett initiativ under ledning av Norge och Argentina. I förklaringen åtar sig länder att bidra till att skydda utbildningsinstitutioner och förhindra att de används för militära ändamål. Trots detta visar rapporten från den globala koalitionen för att skydda utbildning mot attacker att utvecklingen går i fel riktning.

Education under Attack

Det här är några av resultaten i rapporten, som omfattar perioden 2013-2017:

  • Under femårsperioden var det mer än 12 700 attacker på utbildningsinstitutioner.
  • Mer än 21 000 studenter och lärare drabbades av dessa attacker.
  • 41 länder upplevde minst fem attacker mot utbildning, inklusive minst en avsiktlig eller dödlig. Det här är elva fler länder än under föregående femårsperiod.
  • De nio värsta länderna - Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Palestina, Nigeria, Filippinerna, Sydsudan, Syrien, Turkiet och Jemen - upplevde mer än tusen attacker på skolor, lärare och elever.
  • Angrepp mot skolor var vanligast i DR Kongo, Palestina, Nigeria och Jemen.
  • Angrepp riktade direkt mot elever och lärare var vanligast i Afghanistan, Palestina, Nigeria och Filippinerna.
  • I 16 av de länder som nämns i rapporten dokumenteras fall där barn har rekryterats som barnsoldater av väpnade grupper.
  • I 17 av länderna i rapporten dokumenteras att väpnade grupper sexuellt har utnyttjat eller våldtagit flickor i eller i närheten av skolor.
Fakta

GCPEA

GCPEA består av en rad organisationer, bland annat Rädda Barnen Human Rights Watch och FN:s barnfond (UNICEF). De kartlägger, utöver direktattacker på skolbyggnader, också attacker mot elever och lärare, militär användning av skolbyggnader, militärrekrytering på skolor eller skolvägen samt sexuella övergrepp som har begåtts av soldater och rebeller i skolor.

Education under Attack

Den internationella paraplyorganisationen GCPEA har i rapporten ” Education under Attack 2018” dokumenterat attacker mot utbildning i 74 länder under perioden januari 2013 till december 2017.

Rapporten tittar närmare på 28 länder. Kriteriet för att komma med på listan är att landet måste ha upplevt minst 20 attacker mot utbildning under rapporteringsperioden (2013-2017).

Dessutom har GCPEA totalt dokumenterat angrepp på utbildning i hela 74 länder under samma period.

Angrepp på utbildning inkluderar:

  • Fysiska attacker eller hot mot lärare, studenter och andra som är anslutna till en skola
  • Fysiska attacker vid skolor eller hot om angrepp
  • Skolor och klassrum som används för militära ändamål
  • Rekrytering av barn på skolor eller på väg till och från skolan
  • Sexuellt våld av beväpnade grupper på skolor eller på väg till och från skolan 

 Deklaration om trygga skolor

37 miljoner barn i skolåldern har ingen skola att gå till på grund av kriser och konflikter.

I maj 2015 var Norge värd för ett internationellt möte om beskydd av barn och utbildning i konflikter. Tillsammans med Argentina och flera andra länder, och ett antal civilsamfundsorganisationer, ledde Norge arbetet med att utveckla en deklaration om beskydd av utbildning i konfliktområden.

Deklarationen om trygga skolor (Safe School Declaration) har som mål att förhindra angrepp på skolor genom att länderna följer de internationella riktlinjerna mot militär användning av utbildningsinstitutioner. Mer generellt ska deklarationen bidra till att öka medvetenheten om hur konflikter idag hindrar tillgången till trygg skolgång för miljontals barn.

1 augusti 2018 hade 78 länder anslutit sig till deklarationen om trygga skolor. Bland dessa länder finns flera av dem som drabbats hårdast av attacker på utbildningsinstitutioner. Den norska regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar för att öka stödet till deklarationen samt uppföljning av de länder som har anslutit sig, med målet att riktlinjerna följs upp i praktiken.

Källa: regjeringen.no