Den tjugofjärde maj 1946 fanns annonser införda i flera norska dagstidningar. På kort tid samlades fyra tusen ton mat in och skickades till de mest krigshärjade länderna i Europa.
– Hjälpinsatsen koordinerades av den norska organisationen Europahjelpen, föregångaren till NRC Flyktinghjälpen. Hjälpsändningarna bestod bland annat av torkad fisk, fiskmjöl, fiskleverolja, knäckebröd och konserver, men också pengar som skulle täcka transportkostnaderna, berättar seniorrådgivare Richard Skretteberg hos NRC Flyktinghjälpen, som för närvarande skriver en ny bok om organisationens historia.
Kallt krig och nya kriser
Under 1950-talet går den akuta nödhjälpsfasen successivt över i det krigshärjade Europa, men flyktingproblemen är inte lösta och det så kallade kalla kriget leder till nya omflyttningar.
– Arbetet med att lösa flyktingproblemen i Europa närmar sig ett slut när upproret i Ungern bryter ut i oktober 1956. De följande månaderna flyr 200 000 ungrare västerut, främst till Österrike. Hjälpen till de ungerska flyktingarna blir vårt viktigaste arbete under slutet av det decenniet, berättar Skretteberg.
Svenskt–norskt samarbete
Under kriget hade Sverige tagit emot nästan 50 000 norska flyktingar. Nu stod Sverige och Norge enade för att hjälpa de kvarvarande flyktingarna i Europa.
När FN:s generalförsamling förklarar året 1959–1960 som ”Världens flyktingår” startas insamlingskampanjer för att slutgiltigt avveckla de europeiska flyktinglägren. Sveriges radio och NRK samarbetar kring radioprogrammet ”Över alla gränser”, lett av legendaren Lennart Hyland, som en del av insamlingsarbetet.
Internationell solidaritet
Befrielsekrigen i de tidigare kolonierna under 1950–60-talet genererar flera miljoner nya flyktingar. I västvärlden börjar en ny generation att prata om internationell solidaritet och ansvaret för den så kallade tredje världen.
– Hjälpinsatsen riktas mot Mellanöstern, Asien och Afrika. Utbildning för palestinska flyktingar blir en huvudsak och vi ger pengar till att upprätta en småbarnsklinik för palestinska flyktingar i Gaza under 1964, säger Skretteberg.
Flyktingsituationen under 1970-talet präglas särskilt av båtflyktingarna från Vietnam och politiska flyktingar från diktaturen i Chile.
Afrika i fokus
1980-talet präglades av de stora humanitära behoven hos flyktingarna från Sydostasien, Afghanistan och Centralamerika. Torka och fördrivningar på Afrikas horn får en rad världsartister att engagera sig.
Under loppet av 1980-talet stiger antalet flyktingar i världen till 17 miljoner.
– Vi drar oss ur flera länder där flyktingkriserna håller på att avta och koncentrerar vår verksamhet till fem områden: Balkan, Vietnam, Moçambique/Malawi, Afghanistan och Latinamerika, säger Skretteberg.
Nya krig i Europa
Efter Gulfkriget 1990–91 och Balkankriget som började 1991 formligen exploderade det internationella hjälpbehovet.
Under 1995 uppskattades antalet flyktingar och internflyktingar i hela världen till 45 miljoner.
– 1994 påbörjar vi hjälparbetet för internflyktingar i Colombia och colombianska flyktingar i grannländerna. Vi påbörjar också hjälparbete i före detta Jugoslavien, Kaukasus och Angola. Dessutom upprättar vi en egen beredskapsstyrka 1991, berättar Skretteberg.
Kampen mot terror
2000-talets första decennium präglas av blodiga krig, kampen mot terror och invasionen av Irak och Afghanistan.
Tsunamin som drabbar flera länder annandag jul 2004 orsakar stor ödeläggelse och omfattande lidande. Begreppet klimatflyktingar används alltmer när den globala uppvärmningen och klimatförändringarna får mer uppmärksamhet.
I början av 2005 befinner sig mer än 36 miljoner människor på flykt.
Kriser i kö
Under 2010-talet utvecklar sig den arabiska våren till en humanitär katastrof i både Syrien, Jemen och Libyen och under 2015 kom mer än en miljon flyktingar och asylsökande till Europa.
– NRC Flyktinghjälpen svarar på alla de stora humanitära kriserna och vi påbörjar hjälparbete i Syrien, Irak, Libanon, Jordanien, Jemen och flera länder i Afrika.
När coronapandemin slår till med full kraft i mars 2020 hotar den en hel värld. De som möter det största hotet är flyktingar och internflyktingar, människor som redan kämpar med att få tak över huvudet, rent vatten, mat, arbete, utbildning, mediciner och läkarhjälp. Nu får de ännu en kris att hantera.
– Idag är ungefär 80 miljoner människor på flykt och våra 15 000 hjälparbetare driver projekt i mer än 30 länder och vi når fram med livräddande hjälp till elva miljoner människor. Detta visar att våra insatser fortfarande behövs, avslutar Skretteberg.