USA utvisar allt fler migranter från länder som El Salvador, Haiti och Honduras. De riskerar att bli utvisade under de närmaste två åren. Dessa länder är bland de mest våldsamma i världen, och många fruktar för att ett stort antal kommer att skickas tillbaka till en högst osäker framtid om de utvisas. Amerikanska myndigheter anger att det tillfälliga uppehållstillståndet beviljades på grund av naturkatastrofer i hemlandet, och anser nu att de flesta inte längre behöver skydd och därför kan resa hem.
USA har satt in stora resurser för att förhindra att människor passerar gränsen olagligt från Mexiko, men det är fortfarande möjligt att ansöka om asyl vid gränsen, eftersom USA är skyldiga att förhålla sig till FN:s flyktingkonvention.
USA tar emot färre kvotflyktingar
Under 2016, Obamas sista år som president, tog USA emot 97 000 kvotflyktingar genom FN. Men trots Obama-administrationens löften om ett motsvarande antal året efter, införde man ett tre månaders stopp i mottagandet av alla för kvotflyktingar i början av 2017.
Åtgärderna drabbade bland annat flyktingar från Syrien och ledde till att USA endast tog emot 33 000 kvotflyktingar under 2017.
Allt fler söker asyl i Kanada
Den kraftiga åtstramningen av amerikansk flyktingpolitik har lett till att många fler väljer att korsa gränsen till Kanada, för att ansöka om asyl. Kanada har traditionellt tagit emot få asylsökande, eftersom landet ligger långt ifrån områden som människor flyr från. Trots det är de bland de länder i världen som tar emot flest kvotflyktingar i förhållande till befolkningsstorlek. Under 2016 tog Kanada emot totalt 47 000 kvotflyktingar till följd av krisen i Syrien. 2017 blev en minskning till nästan 27 000, vilket fortfarande är högre än tidigare år.
Våldet i Centralamerika driver fler på flykt
Våld och fattigdom har länge lett till att människor lämnar länderna El Salvador, Guatemala och Honduras, som också kallas norra triangeln. Totalt var det över 294 000 asylsökande och flyktingar från detta område i världen förra året. Det är en ökning med 58 procent jämfört med föregående år. Tidigare har de flesta rest genom Mexiko med USA som mål, men de senaste åren har vi sett att detta har förändrats. Allt fler söker asyl i Mexiko, Belize, Costa Rica och Panama, i stället för att fortsätta norrut till USA.
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har bett om 36,2 miljoner amerikanska dollar för att ge skydd och hjälp till dem som har drivits på flykt norrut i Centralamerika. I maj 2018 hade endast tolv procent av medlen kommit in.
.jpg?width=768&height=513)
Av världens 50 mest våldsamma städer är 42 i Latinamerika. Våld präglar det dagliga livet, och på vissa platser vägrar mödrarna att skicka barnen till skolan av rädsla för kidnappning.
En av anledningarna till våldet är en stor social ojämlikhet och utbredd fattigdom, som bidrar till att ungdomar söker sig till gängen. Andra orsaker till det fortsatta våldet är korruption, svaga statsinstitutioner, narkotikahandel och mycket vapen i omlopp.
Gängen har kontroll över stora områden i städerna och delar av landsbygden. De bedriver drogförsäljning, människohandel och vapenförsäljning. Gängen terroriserar befolkningen med extremt våld, utpressning, kidnappningar och korruption. De som inte låter sig rekryteras till gängen, blir hotade till livet och många söker därför skydd någon annanstans.
Korruptionen hotar demokratin
Även om länderna i Centralamerika har lämnat epoken av militärdiktaturer bakom sig, har demokratin fortfarande en lång väg att gå.
Demokratiseringsprocesserna har inte gjort slut på korruption, arbetslöshet eller fattigdom. Pengarna som migranter i USA skickar hem har varit, och är fortfarande, mycket viktiga bidrag till tusentals familjemedlemmar som har blivit kvar i hemlandet.
Ett avgörande år för Colombia
I Sydamerika har den väpnade konflikten i Colombia präglat nyhetsbilden i årtionden. 2018 är ett avgörande år för fredsprocessen i landet. Den är fortfarande bräcklig, och i augusti får landet en ny president.
I september 2016 signerade regeringen och gerillagruppen FARC ett historiskt fredsavtal. Det ratificerades av kongressen i november samma år, efter att det colombianska folket röstade nej till den första versionen av avtalet i en folkomröstning en dryg månad tidigare. Befolkningen i Colombia är fortfarande splittrade i synen på fredsprocessen. Många känner att de inte har inkluderats tillräckligt och de saknar förtroende för myndigheterna.
Dessutom upplever vissa att fredsavtalet inte har lett till fred. I många tidigare FARC-kontrollerade områden har andra väpnade grupper flyttat in och tagit kontroll över naturresurser och viktiga narkotikarutter. I några av dessa områden har våldet ökat och människor känner sig mindre säkra nu än tidigare.
Höga dödstal och ny flykt
Trots fredsavtalet tvingades fler än 140 000 personer fly från våld och konflikter 2017, men siffran är lägre än året innan. Särskilt afro-colombianer och urfolksgrupper blir hårt drabbade, eftersom de ofta bor i områden där staten inte har någon kontroll. Det är särskilt oroande att kokaproduktionen i Colombia har ökat betydligt de senaste åren. Detta ger pengar till vapen, korruption och driver människor på flykt.
Fredsavtal med förvecklingar
FARC har gått från att vara en gerillagrupp till att bli ett politiskt parti. De har lagt ner sina vapen och satt sig på skolbänken som en del av processen att återintegrera sig i det colombianska samhället. Men dröjde det länge innan några åtgärder sattes i verket för att hjälpa tidigare FARC-medlemmar att återvända till ett normalt liv. Många har lämnat demobiliseringslägren, för att få arbete och träffa familjen som de inte har sett på många år. Vissa rekryteras av andra väpnade grupper.
Flyktingar från Venezuela
Colombias grannland Venezuela har tagit emot ett stort antal colombianer på flykt från inbördeskriget, men de senaste åren har allt fler människor flytt motsatt väg. Den ekonomiska och politiska situationen i Venezuela har försämrats och befolkningen saknar mat, mediciner och andra nödvändigheter. Det har utvecklats till en humanitär kris, och enligt International Organization for Migration (IOM) har 1,6 miljoner venezuelaner lämnat landet under 2017.
Endast några få av dem som kommer från Venezuela har blivit erkända som flyktingar i Colombia, men FN:s flyktingkommissarie tror att antalet som behöver beskydd är mycket högre.
