.jpg?width=768&height=384)
Hon är en av drygt tjugo ungdomar som får kockutbildning i flyktinglägret Hitsats, i norra Etiopien.
– Min högsta dröm är att jobba i en restaurang, säger Eden.
Här ser NRC till att barn och ungdomar som har flytt från grannlandet Eritrea får tak över huvudet, skolgång, yrkesutbildning och en tryggare vardag. Alla drömmer om en ljusare framtid, och inte minst, att få en utbildning.
Dyster statistik
Eden och de andra ungdomarna i lägret Hitsats tillhör de lyckligt lottade. De kunde lätt ha hamnat i en dyster statistik. Unescos siffror visar att av de 63 miljoner barn och ungdomar från länder som drabbats av krig och konflikter och som inte får utbildning, är 26 miljoner mellan 15 och 17 år.
De som flytt från sitt hemland på grund av krig, konflikter och förföljelse är de som drabbas hårdast. Risken att förlora rätten till utbildning är fem gånger så stor för flyktingar som för resten av världens befolkning.
.jpg?width=768&height=513)
Ungdomar på flykt står sist i kön
Och ungdomar är de stora förlorarna. Siffror från FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) visar att ungdomar på flykt står sist i kön i kampen om en skolplats. Under UNHCR:s mandat finns det 6,4 miljoner barn och unga i skolåldern, men mer än hälften av dem, 3,5 miljoner, går inte i skolan.
Av de 3,5 miljoner flyktingar som inte går i skolan, är två miljoner tonåringar. 84 procent av världens högstadieelever går i skolan, medan bara 23 procent av världens ungdomar på flykt har samma möjlighet.
Ungdomar på flykt upplever att ju äldre de blir, desto svårare är det att få möjlighet att studera. 36 procent av världens ungdomar går vidare till högre utbildning, medan bara en procent av världens flyktingungdomar gör detsamma.
Negativ trend
Samtidigt används allt mindre pengar för att få dessa barn och ungdomar tillbaka till skolbänken. De humanitära insatser som har öronmärkts för utbildning i konfliktområden har minskat de senaste åren och står nu för mindre än två procent av världens totala humanitära budget.
Nu vet vi att det är för sent att vänta med utbildning tills krisen är över och utvecklingsfasen tar vid.DEAN BROOKS, Direktör för Inter-Agency Network for Education in Emergencies (INEE)
Enligt UNHCR ökar andelen flyktingar utan möjlighet till utbildning. Vi såg en positiv utveckling under de första tio åren efter millennieskiftet, med cirka 600 000 nya utbildningsplatser för flyktingar varje år. Därefter har utvecklingen gått åt fel håll sedan 2011. Om vi ska komma upp till samma nivå som på 2000-talet måste 12 000 nya klassrum byggas och 20 000 nya lärare anställas varje år.
Traditionellt har varken hjälporganisationerna eller de stora donatorerna och givarna valt att prioritera utbildning. Mat, vatten, sanitet och tak över huvudet har varit grundstenarna för den livräddande insatsen vid akuta kriser. Utbildning var något som kunde vänta tills det blev fred.
– Nu vet vi att det är för sent att vänta på utbildning tills krisen är över och utvecklingsfasen tar vid, säger Dean Brooks, direktör för Inter-Agency Network for Education in Emergencies (INEE).
.jpg?width=768&height=513)
Katastrofala konsekvenser
Om vi vänder ryggen åt dessa barn, kan konsekvenserna bli katastrofala. Flera barn riskerar att rekryteras som barnsoldater, bli utsatta för sexuellt våld, sluta som barnarbetare eller barnbrudar. Sist, men inte minst, tar vi deras hopp om en bättre framtid ifrån dem. Vi har inte råd att fortsätta att försumma den här generationen och samtidigt förvänta oss att den ska hjälpa till att bygga upp sina krigshärjade länder, säkra ekonomisk och social trygghet och skapa stabila och fredliga samhällen. Ju längre barnen är borta från skolan, desto mer sannolikt är det att de aldrig kommer att återvända till skolbänken.
Satsar på ungdomar
– I både akuta och ihållande kriser blir ungdomar ofta förbisedda av det humanitära samfundet. De ses ofta som en utmaning, inte en möjlighet. Det är helt fel, eftersom ungdomar som får stöd och blir aktiverade kan bidra till en positiv förändring och återuppbyggnad av samhället, påpekar NRC:s utbildningsrådgivare Andrea Naletto.
I både akuta och ihållande kriser blir ungdomar ofta förbisedda av det humanitära samfundet. De ses ofta som en utmaning, inte en möjlighet. Det är helt fel, eftersom ungdomar som får stöd och blir aktiverade kan bidra till en positiv förändring och återuppbyggnad av samhället.Andrea Naletto, utbildningsrådgivare NRC
NRC är en av få organisationer som länge har erbjudit utbildningsprojekt riktade mot ungdomar i alla faser av en kris. De varierar från grundläggande läs- och skrivkunskap, till undervisning om rättigheter och yrkesutbildning.
NRC - som har prioriterat utbildning till barn från och i länder som drabbats av krig och konflikter - bidrog under 2017 till att hundratusentals barn och ungdomar fick utbildning.
Flickorna ska med
Det är mycket vanligare att flickor inte går i skolan än att pojkar inte gör det. Detta gäller särskilt för barn och ungdomar i eller från krigs- och krisområden. Under grundskolans första år kan en klass med flyktingbarn ha tio pojkar och färre än åtta flickor.
Faktorer som begränsar flickors utbildningsmöjligheter under mer stabila förhållanden, förstärks ofta i kriser - som att föräldrar prioriterar utbildning för familjens pojkar och att flickor slutar skolan för att gifta sig.
Många utbildningssystem är mansdominerade och tar lite hänsyn till flickors behov. Vi måste se till att flickor kan delta och dra nytta av undervisningen, precis som pojkarna. Att ha kvinnliga lärare och könsneutralt läromedel är viktigt. Att anpassa schema och undervisningstider utifrån elevernas behov kan också uppmuntra fler flickor att skriva in sig i skolan, och bli kvar där. NRC har därför som krav att minst hälften av eleverna ska vara flickor.
