Varje år presenterar FN och dess samarbetspartners planer för hur man möter humanitära behov i krisområden.
I år behöver hjälporganisationer 25 miljarder dollar (motsvarande cirka 218 miljarder kronor) för att få fram nödhjälp till de som behöver det mest, enligt FN:s uträkningar. Men i slutet av juni hade världssamfundet bara gett 9 miljarder dollar till världens kriser.
Konsekvenserna av gapet mellan behov och ekonomiskt stöd är mycket allvarliga, betonar Egeland.
– Mödrar tvingas att minska matransonerna till redan undernärda barn. Samtidigt berövas flickor och pojkar alla utbildningsmöjligheter och hopp, säger han.
Stor matbrist och kolerautbrott i DR Kongo
Krisen i Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) är en av dem som har fått det minsta stödet hittills i år, jämfört med landets enorma behov. Endast 21 procent av FN:s appell för stöd är täckt halvvägs in i 2018.
– Bristen på pengar till nödhjälp har redan krävt människoliv i Kongo, säger Egeland. Hjälparbetare står inför omöjliga val, där de måste bestämma vilka som ska få hjälp i de konfliktdrabbade områdena och vilka som får försöka att överleva utan.
I Kasaïregionen i östra Kongo sprider sig kolera snabbt, och kräver i snabb takt allt fler liv. Brist på bra vatten- och sanitetsanläggningar, i kombination med bristande vård, gör det svårt att förhindra spridningen av viruset.
Samtidigt har matbrist lett till att 400 000 barn lider av undernäring. Trots det är arbetet med matsäkerhet ett av de områden som har fått minst stöd.
Landet toppade NRC:s lista i år över världens mest försummade flyktingkriser. Om givarländerna inte ökar stödet, riskerar landet att toppa listan igen nästa år.
Militära utgifter överskrider nödhjälp
2017 spenderade världens länder hela 1,7 miljarder dollar på militära utgifter, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI).
– Det är upprörande att världen spenderar så mycket på militära utgifter, men inte är villig att bidra ens med en procent av detta till människor som är drabbade av krig och katastrofer, säger Egeland.
Beloppet vi behöver för att nå ut till människor i nöd motsvarar också halva prislappen för OS i Sotji 2014.
– Det här är inte en fråga om vad världen har råd med, utan en fråga om prioriteringar, tillägger han.
Kriser kan avvärjas med tillräckligt stöd
Hjälparbetare lyckades avvärja det sista utbrottet av ebola i Kongo. När utbrottet registrerades i maj 2018 fick hjälporganisationer in 57 miljoner dollar under de första tio dagarna.
Tillgängliga medel och snabb respons stoppade virusets spridning.
Människor på flykt betalar priset
Det är också stor brist på finansiering till hjälparbete i flera länder som har tagit emot ett stort antal flyktingar, såsom Uganda, Etiopien, Sudan, Kenya och Bangladesh.
Förra året erhölls endast 60 procent av de medel som behövs för nödhjälp.
– Världens ledare har lovat att säkerställa en bättre internationell ansvarsfördelning, men hittills har det visat sig vara tomma ord, säger Egeland. Män, kvinnor och barn som har fått sina liv kullkastade på grund av krig och konflikter och som behöver skydd, är de som måste betala priset.
