Barnen som trotsade kriget

Syriska Raghad är tio år gammal och vet av erfarenhet att krig och konflikter också förstör skolor och undervisning. Hon går på Harasta flickskola - som nu är nästan helt förstörd.

– Jag älskar skolan och gör alltid mina läxor. När striderna slutade fick vi gå i skolan. Men när striderna började igen, var vi tvungna att bege oss hem. Vi såg förödelsen och de döda, säger hon.

Över två miljoner barn saknar skolplats i Syrien. Det är ett av de länder som drabbats hårdast av attacker mot skolor. Mellan 2011 och 2015 ägde mer än hälften av alla angrepp på skolor i världen rum i Syrien. Enligt Världsbanken har konflikten lett till att mer än hälften av alla skolor i Syrien förstörts delvis och att en av tio skolor förstörs fullständigt av krigshandlingar.

Katastrofala förhållanden

Raghads stadsdel heter Harasta och ligger i östra Ghouta - en förort till huvudstaden Damaskus. Östra Ghouta var belägrad i flera år. Omkring 400 000 personer levde under extrema förhållanden med begränsad tillgång till mat, vatten och medicinsk behandling. Hjälporganisationer slet för att få in nödhjälp.

– Vi levde med svält och skräck. Vi var under belägring. Vi var tvungna att vara i källaren. Varje gång vi hörde raketer och flygattacker, var vi i källaren tills bomberna tystnat. Vi var livrädda. Mina småsyskon grät och skrek. I källaren gjorde jag skolarbeten, säger 12-åriga Rawa. 

Den 18 februari i år inledde regeringen en offensiv för att återfå kontrollen över området. I mars intensifierades striderna, och flickornas stadsdel och skola förstördes.

Klassrum - med eller utan väggar

Barn är människor med självständiga tankar, känslor och drömmar. I skolan får de den livsnödvändiga kunskap som de behöver för att klara sig i framtiden.

– Vi kunde inte gå till skolan. Vi var rädda för raketerna, och därför var vi tvungna att gömma oss i källaren. Men även i källaren brukade jag göra skolarbete. Jag tränade på matte och läste arabiska, eftersom det var de enda böcker jag lyckades få med mig, säger Reem, som är tio år gammal.

Innan konflikten i Syrien bröt ut gick 97 procent av alla syriska barn i grundskolan och 67 procent till vidare studier. Sedan dess har mer än hälften av landets befolkning tvingats fly från sina hem. Det har haft stor inverkan på barns lärande. Många har tvingats sluta på skolan, andra har aldrig haft möjlighet att börja skolan och många ligger långt efter sina jämnåriga i studierna.

I Harasta har krigshandlingarna upphört, och livet börjar så smått att återvända. Även om hela kvarteren är i spillror och offentliga tjänster saknas, kommer fler och fler familjer hem igen. Varje morgon ger sig 725 barn - från första till sjätte klass - iväg för att uppleva ännu en ny skoldag. Även om det mesta av Harasta flickskola har förstörts, försöker elever och lärare att använda delar av byggnaden. Tio av klassrummen kan användas - med eller utan väggar. Där får barnen äntligen undervisning igen.

Kommer att renovera skolan

Under tiden har våra experter räknat ut att det kommer att kosta cirka 4,4 miljoner kronor att åter bygga upp Harasta-skolan och att ge lärarna den utrustning de behöver för att kunna undervisa.

Mustafa Ghrieri är ingenjör och arbetar med återuppbyggnad av skolor för NRC. Han står och tittar på alla barnen som kommer till skolruinerna. 

– Det är lätt att se att de har en önskan att lära sig. De tycker om sin skola. Även om några av barnen har en lång skolväg, och deras föräldrar kanske är oroliga för att något ska hända på vägen, så vill föräldrarna att barnen ska få undervisning. Jag hoppas kunna hjälpa dem att nå sina mål och kanske kommer vi att uppleva att de blir framtidens ingenjörer och läkare i Syrien.

Ingenjörens ögon sveper över skolruinerna ännu en gång. Han tar en paus innan han lägger till:

– För att åter bygga upp skolor som har så här stora skador, behöver vi stöd från våra givare.

Bäst i klassen

Reem är fortfarande rädd, men hon ser framåt.

– Jag hoppas att situationen lugnar sig, så att vi inte längre drabbas av bomber. Jag hoppas att vi kommer att se vår skola utan skador och förstörda väggar. Min mamma vill inte att jag får dåliga betyg, så hon ger mig extra undervisning. Därför är jag alltid bäst i klassen.