Mamat har sin tvååriga dotter i knät och den äldre dottern nära sig medan hon pratar. Hon flydde med sex av hennes elva barn från Batangafos norrut i landet och fann säkerhet i byn Gara Amou, cirka 200 kilometer längre söderut.
Väpnade strider mellan den kristna gruppen Anti-balaka och den huvudsakligen muslimska gruppen ex- Seleka har tvingat tusentals människor på flykt från sina hem. Under 2017 har väpnade strider eskalerat norröver och österut i landet och spridit sig till nya områden.
För nio månader sedan dödades Mamats man av medlemmar i ex-Seleka.
- Jag kunde inte längre ta hand om mina barn, och jag var rädd för ex-Seleka, säger hon. Det var då jag bestämde mig för att fly.
Fem av hennes barn är fortfarande kvar i hemstaden.
- Jag är rädd att något har hänt med dem. Alla flyr från Batangafo nu, säger hon.
Varje historia hon berättar tar henne tillbaka till barnen som fortfarande är kvar i hemstaden. Hon har inte hört något från dem. Hela tiden undrar hon: var är de nu? Är de trygga?
Balanserar på en knivsegg
Mamat är en av 1,1 miljoner människor i Centralafrikanska republiken som har tvingats fly från sina hem - en av fem invånare. Siffran är högre än under det våldsamma inbördeskriget som härjade i landet mellan 2013 och 2014.
Angreppen är ofta brutala och civila betalar ett högt pris. En rapport från Human Rights Watch säger att våldtäkter och sexuella övergrepp används som krigsvapen.
- Centralafrikanska republiken balanserar för närvarande på en knivsegg, sa NRC:s regionchef Marianne Irion i november. För att förhindra att hela landet åter drabbas av inbördeskrig, måste civilbefolkningen få bättre skydd.
Kämpar om resurser
Landet ligger redan längst ner på FN:s index för mänsklig utveckling. Fyra av tio barn under fem år är undernärda. När människor tvingas fly eller bli avskurna från livsnödvändig hjälp till följd av väpnade konflikter, är konsekvenserna ofta förödande.
- Det är svårt att vara ensam, säger Mamat. Jag har varken pengar eller husdjur.
Änkan tillhör Peuhl-folket, en grupp av huvudsakligen muslimska herdar. Många har förlorat sina djur i konflikten.
Medan religionen används av de väpnade grupperna för att mobilisera anhängare, pågår det strider om landets resurser.
Stöttar varandra
I byn Gara Amou tar befolkningen, som främst är kristna, emot människor som har flytt.
- Min nya granne har hjälpt mig att sätta upp tak över huvudet. Men jag måste bygga ett hus, så att mina andra barn också kan komma hit och bo hos oss, säger Mamat.
Hennes nya hem har ett tak av halm, men inga väggar.
Hon är tacksam för samhällets stöd och för att ha hittat en fredlig plats för sig själv och barnen.
- Här är jag inte rädd, säger Mamats tioåriga dotter Aisha, som sitter intill sin mamma.
- Jag gillar Gara Amou eftersom folk här är väldigt trevliga. De är mina vänner.
Negligerad konflikt
Stödet från byn har varit viktigt för Mamat. Det finns inga större humanitära insatser i Gara Amou. Ett nödhjälpsteam från NRC har delat ut hygien- och hushållsartiklar, men bortsett från det har det inte funnits någon hjälp att få.
Hjälparbetet i landet får inte tillräckligt med medel för att hjälpa alla som drabbats av konflikten. FN och andra humanitära organisationer behövde 500 miljoner dollar 2017, men har fått mindre än hälften. Samtidigt toppar situationen i Centralafrikanska republiken NRC:s ranking av världens mest negligerade kriser.
När vi frågar Mamat vad hon önskar sig mest, står bistånd lågt på listan. Vad hon vill ha är fred i landet och att alla hennes barn är tryggt samlade i Gara Amou.
- Mina barn är det bästa som har hänt mig.
