Det internationella samfundet har varit angeläget om att lyfta fram politiska och ekonomiska framsteg i Afghanistan, efter att den NATO-ledda säkerhetsoperationen i landet avslutades 2014. I skarp kontrast till detta ser vi att situationen försämras i Afghanistan, och att det blir allt svårare för människor på flykt att hitta en trygg plats i landet eller i ett grannland. En rapport från NRC i januari 2018 visar att konflikten har trappats upp i delar av landet. Konsekvensen blir att människor drivs på flykt och fler behöver humanitär hjälp.
Lägger man ihop antalet internt fördrivna och flyktingar under 2017, blev i genomsnitt nästan 1 600 afghaner drivna på flykt varje dag.
Efter syrier och palestinier utgör afghaner den största flyktinggruppen i världen. Omkring tre miljoner befinner sig i Pakistan och Iran, men det blir allt svårare för afghaner att få skydd i grannländerna. Många har blivit tvungna att återvända hem och drivs ofta på flykt igen.
Situationen är fortfarande spänd i grannlandet Pakistan. I de nordöstra delarna av landet har väpnade grupper och militära motoffensiver i åratal drivit människor på flykt. Trots att många nu har återvänt till sina hem, är nästan 250 000 pakistanier på flykt i sitt eget land.
Ny våg av rohingyer på flykt från Myanmar till Bangladesh
Under hösten 2017 pågick världens snabbast växande flyktingkris i Sydostasien. Från september 2017 till mars 2018 hade 671 000 rohingyer flytt från Myanmar till grannlandet Bangladesh. Kutupalong-Balukhali-lägret i Bangladesh huserar 600 000 personer och är därmed världens största och tätast befolkade flyktingläger. Behovet av hjälp är enormt och flyktingarna lever under så svåra förhållanden att regnperioden från april till oktober hotar liv. Översvämningar, jordskred och cykloner kan få katastrofala följder.
De muslimska rohingyerna är en etnisk, språklig och religiös minoritet i Myanmar. De har förföljts, försummats och varit statslösa i årtionden, och de omnämns av FN som ett av världens mest förföljda folk.
Bangladesh och Myanmar har tecknat ett avtal om att returnera flyktingar, men FN har varnat för detta eftersom många av flyktingarnas hem har förstörts. Nästan inga flyktingar har hittills returnerats.
Andra Myanmar-minoriteter på flykt
Många av minoritetsgrupperna i Myanmar har varit i konflikt med regeringen under en längre tid. Konflikterna handlar huvudsakligen om kontroll av naturresurser och minoriteternas krav på ökat självstyre. Myndigheterna har ingått avtal om vapenvila med många upprorsgrupper de senaste åren, men väpnade konflikter fortsätter i delstaterna längs gränsen till Kina. Enligt FN har det blivit svårare att nå fram med hjälp till människor i delstaterna Rakine, Kachin och Shan under det senaste året. I Thailand har 98 000 människor från folkgrupperna karen och andra minoriteter sökt tillflykt. Arbetet med att få dem att återvända hem går väldigt långsamt på grund av bristande finansiering och en svår säkerhetssituation.
Många olösta lokala konflikter i Syd-och Sydostasien
En huvudsaklig orsak till flykt i Syd-och Sydostasien är interna konflikter, där minoritetsgrupper kämpar för mer självstyre och mot det de uppfattar som ekonomisk och politisk marginalisering. De flesta konflikterna är lokala och har få regionala konsekvenser. Flera platser mobiliseras utifrån etniska och religiösa skiljelinjer. Förutom Myanmar ser vi detta i Indien, Indonesien och Filippinerna. Dessa lokala konflikter får som regel liten regional eller internationell uppmärksamhet.
Spänd situation i Kashmir
Konflikten i Kashmir drev 120 000 på flykt under 2017. Kashmir är bland de mest militariserade områdena i världen och har varit delat mellan Indien och Pakistan sedan självständigheten från Storbritannien1947. Radikala muslimska grupper i området har i åratal varit i konflikt med indiska myndigheter.
Konfrontationer mellan olika religiösa grupper, särskilt mellan hinduer och muslimer, är ett ständigt återkommande problem på flera håll i Indien.
Djupa spår av konflikten i Sri Lanka
2016 antog myndigheterna i Sri Lanka en nationell politik för varaktiga lösningar för de människor som fördrivits av inbördeskriget mellan regeringen och tamilska tigrarna under 2009. Områden som tidigare var under militär kontroll har sedan 2015 frigivits, så att internt fördrivna och flyktingar kan resa tillbaka. De tamilska områdena kämpar ekonomiskt, och den spända stämningen gör att få av dem som flydde har återvänt hem.
Flera på flykt i Filippinerna
Filippinerna är ett av de länder där flest flydde från konflikter förra året. 645 000 personer drevs på flykt inne i landet. På ön Mindanao har väpnade konflikter, klanrelaterat våld och brott mot mänskliga rättigheter tvingat människor på flykt i åratal. Den muslimska befolkningen på Mindanao känns marginaliserad av regeringen. Även om den största rebellgruppen och regeringen undertecknade ett avtal 2014, är situationen fortfarande spänd och dessutom är muslimerna splittrade. Detta visade sig tydligt sedan en rebellgrupp länkad till den islamiska staten (IS) tog kontroll över staden Marawi på Mindanao i maj 2017. Striderna som följde la staden i ruiner och drev hundratusentals på flykt.
Under 2017 stoppades fredsförhandlingarna mellan kommunisterna i National Democratic Front och regeringen. Gerillaorganisationen New People´s Army, kommunisternas väpnade gren, är spridda över stora delar av Filippinerna. I enskilda områden har de speciellt rekryterat bland den inhemska ursprungsbefolkningen.
Västra Papua - ett glömt övergrepp
Grova övergrepp och förbud mot varje politisk aktivitet i samband med kampen för ökad självständighet har karakteriserat situationen i västra Papua sedan Indonesien tog över provinsen på 1960-talet. Papuanerna är en melanesisk folkgrupp som har en helt annan kulturell identitet än de inflyttade indonesierna. Under 2017 avvisade FN:s specialkommitté för avkolonisering att behandla en underskriftskampanj för självständighet från 1,8 miljoner västpapuaner, eftersom västra Papua anses vara en integrerad del av Indonesien. Omfattande begränsningar i rapporteringen gör att ingen vet hur många som är fördrivna i provinsen. Cirka 10 000 flyktingar från västra Papua befinner sig i grannlandet Papua Nya Guinea.
Nordkoreanska flyktingar får inte asyl i Kina, medan Australien skickar båtflyktingar till öar i Stilla havet
Nordkoreas ledare Kim Jong-un fick mycket uppmärksamhet i media under året som gick. Trots detta nämns sällan den humanitära situationen och hur svårt det är att fly från landet. I Kina gömmer sig cirka 50 000-200 000 nordkoreanska flyktingar. Många försöker att komma till sydkoreanska ambassader i länder som Thailand för att ansöka om asyl. Sedan Koreakrigets slut har mer än 30 000 nordkoreanska flyktingar kommit till Sydkorea.
Australien säger ja till kvotflyktingar, men nej till båtflyktingar
Australien har en mycket restriktiv politik mot asylsökande som försöker komma till landet med båt. Asylsökande plockas upp till havs och skickas till Nauru och ön Manus i Papua Nya Guinea där asylansökningarna behandlas. Även om de beviljas asyl får de inte komma till Australien, men får stanna kvar på öarna.
Australien är emellertid bland de länder som tar emot flest kvotflyktingar. Under 2017 tog landet emot mer än 15 000 kvotflyktingar, många av dem från Syrien.
