12-14 mars bjöd EU och FN in till en tredje internationell konferens för Syrien i Bryssel, för att diskutera en av vår tids största kriser. NRC ber om ökad nödhjälp för områden som kontrolleras av syriska myndigheter, för att möta de stora behoven. Samtidigt måste syriska myndigheter ta bort hinder som hämmar hjälparbetet.
– Omkring två tredjedelar av dem som behöver humanitärt bistånd i Syrien bor nu i myndighetskontrollerade områden. Förutom de restriktioner som myndigheterna lagt på biståndsorganisationerna, har ett antal givarländer visat liten vilja att öka stödet till nödhjälpsinsatser som leds från Damaskus, säger NRC:s Carsten Hansen.
– Människor som drabbats av krig och fördrivning har samma rätt till nödhjälp, oavsett om de uppehåller sig i myndighetskontrollerade områden eller i områden som kontrolleras av väpnade grupper. Det borde inte vara någon skillnad för givarländerna, menar han.
Den åtta år långa konflikten har drabbat Syrien hårt. 11,7 miljoner syrier behöver omedelbar humanitär hjälp. Omkring 2,1 miljoner syriska barn i skolåldern går inte i skolan. En av fyra skolor i Syrien har helt eller delvis förstörts i kriget.
Bristen på grundläggande tjänster och den osäkra situationen i stora delar av Syrien innebär att det finns ett stort behov av fortsatt stöd, både inom landets gränser, men också för de miljontals syrier som har flytt till grannländerna. 1,6 miljoner människor var tvungna att fly från sina hem enbart under 2018. Totalt är 6,2 miljoner syrier flyktingar i sitt eget land. 5,7 miljoner har flytt till grannländerna. Några har återvänt, men de flesta känner sig inte tillräckligt trygga än.
– De flesta flyktingar vill en dag återvända hem och bygga upp sina liv igen. Det internationella samfundet bör hjälpa dem. Men ingen ska pressas eller tvingas återvända till områden där deras liv kan vara i fara, säger Hansen.
– Syriens grannländer har under de här åren visat en enorm generositet, genom att välkomna miljontals flyktingar. Vi ber givarländerna att upprätthålla stödet till dessa länder, så att flyktingarna kan fortsätta att leva i trygghet och värdighet, avslutar han.
