Aldrig förr har så många fördrivits från sina hem i DR Kongo som under 2017. 8,9 miljoner människor saknar mat och rent dricksvatten. 2,2 miljoner barn är akut undernärda. Det förväntas att den humanitära krisen i Kongo bara kommer att bli värre. Bild: Christian Jepsen / NRC

Kongo toppar listan över försummade flyktingkriser

Publicerat 14. aug. 2018
För tredje året i rad toppar de afrikanska länderna, med Kongo överst, NRC:s årliga lista över försummade flyktingkriser.

– Kriserna på den afrikanska kontinenten skapar sällan medierubriker och utrikespolitiska toppmöten förrän det är för sent. Mödrar som inte längre kan ge mat till sina barn och ungdomar som berövas rätten till skolgång är bland dem som betalar priset för detta, säger NRC:s generalsekreterare Jan Egeland.

– Vi måste få ett slut på den här katastrofala negligeringen från politiker, diplomater och från nödhjälpshåll, tillägger han.

2017 förvärrades flera kriser på den afrikanska kontinenten drastiskt. Situationen i Centralafrikanska republiken, som toppade förra årets lista, har försämrats. Trots det har nya konflikter i Demokratiska republiken Kongo, och en allt svårare humanitär situation i Sydsudan, lett till omplaceringar överst på årets lista. 

     

– De flesta människor blir förvånade när de får veta att antalet personer som behöver nödhjälp i Kongo nu är lika högt som i Syrien. Samtidigt är uppmärksamheten kring de två kriserna nästan ojämförbar, säger Egeland.

Han besökte nyligen Sydsudan, som är nummer två på listan. 

– Det är hemskt att se den unga nationen i fritt fall, på väg mot en katastrof. Sju av tio personer vet inte hur de ska klara att livnära sig. Vi kan inte fortsätta att blunda för en hel nation som svälter, för att män med vapen och makt inte är villiga att sluta fred med varandra, säger Egeland.

NRC:s årliga lista över försummade flyktingkriser baseras på tre kriterier: brist på finansiering av hjälparbetet, låg medietäckning samt politisk och diplomatisk negligering. Kongo och Sydsudan följs av Centralafrikanska republiken, Burundi, Etiopien, Palestina, Myanmar, Jemen, Venezuela och Nigeria. 

– Det ser ut att finnas en liten vilja såväl lokalt som internationellt till att hitta en väg ut ur de här kriserna. På några ställen skylls det på den geopolitiska betydelsen, på annat håll finns det för många aktörer med motstridiga intressen och för få som är villiga att skydda civilbefolkningens intressen, säger Egeland.

Flera av kriserna på listan har pågått i många år, eller till och med årtionden, och fört människor på flykt flera gånger. Det är svårt att säkerställa tillräcklig finansiering av nödhjälpsarbetet i dessa krisområden.

– Humanitärt bistånd bör endast ges utifrån behov. Tyvärr är verkligheten den att människor som drabbas av kriser som försummas av media och politiker, också i slutänden får mindre nödhjälp, säger Egeland.

– Den här listan måste vara en påminnelse för oss som humanitära organisationer, för media och politiker. Det faktum att vi inte ser dessa människors lidande med egna ögon, gör inte lidandet mindre verkligt och tar inte bort vårt ansvar, tillägger han.